Lidande är en naturlig och oundviklig del av det mänskliga livet. En av de mest centrala uppgifterna inom vården innebär att lindra lidande. Därmed är det aktuellt att undersöka områdets kunskapsposition. Syftet var att beskriva lidande i omvårdnadStudien genomfördes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet. Resultatet i denna studie delades in i sex tema inom omvårdnad: ?Existentiellt lidande?, ?Livslidande?, ?Sjukdomslidande?, ?Vårdlidande?, ?Den vårdande personalens upplevelser av lidande? och ?Socioemotionellt lidande?.

Det uppkommer ideligen innovativa tekniker för att utveckla möjligheterna att erhålla större förtjänst utifrån sitt agerande för företag och organisationer. En av teknikerna är webb-baserade informationssystem. Syftet med detta projekt är att undersöka huruvida traditionella systemutvecklingsmetoder stödjer utvecklingen av webb-baserade informationssystem och om dessa metoder används i arbetet med att utveckla webb-baserade informationssystem.För att erhålla en bättre överblick av problemet och för att kunna definiera en problemställning inleddes undersökningen med att studera tillgänglig litteratur. Problemställningen besvarades genom svar som inhämtades från ett antal intervjuer, vilka genomfördes med företag som arbetar med utveckling av webb-baserade informationssystem, samt den information som erhölls från litteraturstudien.Arbetet har förts på en strategisk nivå där de tekniska lösningarna inte har diskuterats i detalj, dock finns det vissa tekniska Beskrivningar för att göra rapporten tydligare. Ett resultat som undersökningen givit är att traditionella systemutvecklingsmetoder används, men då förädlade i nya former för att tillse utvecklingen av webb-baserade informationssystem.

Lokal politik har en viktig roll i samhället och dess faktakonstruktion kan ha en påverkan på individen. Lokalpolitikern konstruerar i sina anföranden Beskrivningar av verkligheten som görs trovärdiga genom retoriskt arbete. Arbetet använder en diskurspsykologisk metod för att undersöka kommunpolitikers anförande i debatten rörande kommunens styrdokument, Inriktning, verksamhet och ekonomi (förkortat IVE) för åren 2015 till 2018. Studien kommer fram till att problem och lösningar görs till fakta genom användandet av offensiv och defensiv retorik. I konstruerandet av problemet finns också ett konstruerande av en politisk motståndare som föranlett problemet.

När Boverket 1994 gav ut nya funktionsbaserade byggregler öppnade det dörren till byggandet av flervåningshus med stomme av trä, något som varit förbjudet i byggreglerna i mer än hundra år. Det finns en del potentiella svårigheter med att bygga i trä jämfört med obrännbara material, men det är genomförbart. Kravet är att visa att funktionskraven i byggreglerna är uppfyllda. I samband med att byggreglerna uppdaterades 1994 tillkom även ett krav på att det vid uppförande av byggnader skall upprättas en randskyddsdokumentation. Av denna ska framgå förutsättningarna för utförandet av brandskyddet samt brandskyddets utformning.

I studien har sju nutida ämnesböcker i religionskunskap riktade mot grundskolans senare år granskats. Det har skett utifrån hur de skildrar de förcolumbianska högkulturerna i Amerika som utvecklats självständigt utifrån två separata kulturområden: Mesoamerika med maya och azteker samt Centralanderna med inkas. Med frågeställningar riktade mot vilket textutrymme kulturerna får i läromedlen, om det förekommer negationer i skildringarna samt hur tydliga läromedelsförfattarna är i sina Beskrivningar av de termer de använder, har studien bl.a. visat på att de båda kulturområdena ofta blir förbisedda fastän de är två av de sju ställen på jorden förutom de i Kina, Mesopotamien, Egypten, Indusdalen, samt Nigeria, där högkulturer utvecklats självständigt. Studien visar på att i den ringa omfattning som ges åt studiets kulturer i läromedlen så projiceras en sammanfattande bild av dem som exotiska och annorlunda.

Förmågan att kunna göra adekvata säkerhetsbedömningar i olika arbetsrelaterade situationer vid en säkerhetsklassad anstalt (Klass A, B och C) är av yttersta vikt för personalen som arbe-tar vid dessa. Arbetet har främst syftat till att undersöka hur personalens upplevda psykosocia-la stress påverkar deras förmåga att göra en säkerhetsmässig adekvat bedömning vid en stress-fylld situation, detta även satt i relation till rent demografiska faktorer. Inledningsvis så utför-des en pilotstudie vid en C-anstalt. Enkäten sändes sedan ut till respondenterna vilka utgjordes av vårdare på anstalterna med nämnda säkerhetsklasser. I enkäten förekom några kortfattade Beskrivningar av steg i en händelseutveckling som enligt litteraturen är typiska för en person som kan komma att suicidera, och deltagarna ombads skatta rimligheten i de åtgärder som vidtogs.Resultatet av undersökningen pekade på att en demografisk faktor som hög ålder kan öka den upplevda psykosociala stressen.

Inledning: Fritidshem är en verksamhet som skall erbjuda barn meningsfull fritid och rekreation (Skollagen 2010:800) Vad detta kan vara och vem som definierar vad som är meningsfullt kan diskuteras. Pedagoger har stort inflytande över vad för pedagogisk verksamhet som skapas och fritidshemmets innehåll kan antingen planeras för barn som med barn beroende på hur man tolkar uppdraget i fritidshem och hur man ser på barn, barndom och pedagogik. Syfte och frågeställningar: Studiens syfte är att få kunskap om barns beskrivning av fritid och meningsfull fritid. Vidare vill jag undersöka hur fritidshemmens verksamhet styrs, organiseras, utformas för att möta barns önskemål beträffande innehåll samt undersöka vilka faktorer som påverkar verksamhetens meningserbjudanden. Mina frågeställningar är; Hur beskriver barn fritid och meningsfull fritid? Hur organiseras och utformas fritidshemmet? Vad erbjuds för innehåll och meningsskapande i fritidsverksamheten? Vilka faktorer påverkar verksamhetens innehåll, utformning och meningserbjudanden?Tidigare forskning: I denna del beskrivs barns fritid och fritidshemmets framväxt och därefter fritidshemmets styrning och teoretiska grund.

Vad är en hipster? Hipstern omges av diffusa och svårdefinierade Beskrivningar. Hipsterns egna ovilja att etikettera sig själv som hipster bidrar till att fenomenet är svårfångat. På grund av detta väcks frågor kring fenomenet: Finns egentligen hipstern och vad innefattar hipsterfenomenet? Är det en subkultur eller inte? Är det nojiga och självcentrerade individer? Eller individer med en kulturell, autentisk och framförallt unik smak och raffinerad känsla för stil? Syftet med denna studie är att analysera och belysa mönster i medias framställning samt konstruktion av hipstern och bidra med en djupare förståelse för vad hipsterfenomenet innebär.

Syfte: Syftet med arbetet var att utreda vilka likheter och skillnader det finns i elevers och lärares sätt att uppfatta sin egen och andras efterlevnad av värdegrunden. Med efterlevnad menas hur väl skolans mål för värdegrunden följs. Syftet var dessutom att beskriva hur lärarna, i vad man kan utläsa från intervjusvaren, återknyter till den undersökta skolans värdegrund. Skolan kommer omnämnas som X-skolan i uppsatsen. Metod: Undersökningen vilar på en kvalitativ ansats för att ta reda på elevers och lärares uppfattningar av värdegrundens efterlevnad på X-skolan.

Uppsatsens syfte var att få en bild av föreställningar, Beskrivningar och reflektioner kring begreppet skam. Studien är uppbyggd kring en fokusgrupp bestående av fem professionella socialarbetare i Stor- Stockholm. Som gruppintervju ger fokusgrupp en bredare skala av idéer än i en individuell intervju då Beskrivningarna av begreppet växer fram genom en mellanmänsklig dynamik. De yttre ramarna för fokusgruppen var att diskussionen skulle beröra relevans för det sociala arbetet, uttryck för skam, kön, och kulturella aspekter. Definitioner inom psykologin, socialt arbete, socialpsykologin och en funktionalistisk distinktion mellan skam och skuld har använts.

Finansiella index är viktade efter de ingående värdepappernas del av det totala marknadsvärdet. Dessa index används kontinuerligt vid utvärdering av kapitalförvaltare och vid generella Beskrivningar av utvecklingen på ?marknaden?. Enligt klassisk finansiell teori bör alla aktier på marknaden vara ?rätt? prissatta eftersom all information ska vara inkluderad i aktiens pris.

Syftet med denna studie är att beskriva tillvägagångssätt för att lära personer som sjunger ?falskt? att sjunga mer ?rent?. I bakgrundskapitlet presenteras olika teorier kring orsaker till tondövhet och falsksång utifrån forskning och litteratur, samt metoder som rekommenderas för det praktiska arbetet med detsamma. Vidare redogörs för det didaktiska perspektiv som studien har som teoretisk utgångspunkt. I metodkapitlet beskrivs den kvalitativa intervjun, vilken är den metod som använts för att genomföra resultatet.

HIV/aids är en humanitär katastrof där Botswana är det land med störst andel smittade i befolkningen. Sjukdomen har gjort avtryck på hela samhället i Botswana och diskuteras oftast utifrån hälso- eller ekonomiska termer. Men vilka avtryck har epidemin gjort på det demokratiska samhället, och på en av demokratins viktigaste byggstenar, det civila samhället?Då över 30% av den vuxna befolkningen i Botswana bär på viruset borde den tid som tidigare lagts på det civila samhället numera läggas på att leva med och överleva sjukdomen, varför det civila samhället i Botswana bör ha försvagats i takt med att HIV/aids spridit sig. Uppsatsen jämför Beskrivningar av Botswanas civila samhälle från två olika tidpunkter, före och under HIV/aids var en nationell epidemi.

Romer utgör en av Sveriges fem nationella minoritetsgrupper. Det råder ojämlikhet mellan romer och övrig befolkning på många av livets centrala områden. De romska grupperna är särskilt utsatta för diskriminering. En stor del av vår kunskap och våra tolkningar av samhället, och inte minst minoritetsgrupper, har sitt ursprung i media. Det övergripande syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera svensk dagspress rapportering av romer i brottsrelaterad kontext.

Abstract Examensarbetet handlar om lärares tankar kring koncentrationssvårigheter och om miljön eleverna vistades i har någon betydelse för elevernas koncentrationsförmåga. Vi ville även se om lärarna ansåg att det hade någon betydelse för eleverna med koncentrationssvårigheter, var de befann sig, om koncentrationssvårigheter visade sig mer eller mindre eller inte alls. Följande huvudfrågor användes för att försöka ta reda på lärarnas syn kring ämnet. Vilka likheter och skillnader finns det i olika lärarkategoriers Beskrivningar av koncentrationssvårigheter? Har den fysiska och pedagogiska miljön enligt lärarna betydelse för hur koncentrationssvårigheter kan yttra sig? Vilka är lärarnas uppfattningar om på vilka olika sätt den fysiska och pedagogiska miljön gynnar respektive försvårar koncentration? Den metod vi använt oss av är kvalitativ intervju där vi intervjuat lärare som har olika lärarkategorier och jobbar på samma skola.