Grön Flagg är en utmärkelse som i Sverige finns på cirka 2000 förskolor/skolor, där syftet är att utveckla och synliggöra arbetet för Hållbar utveckling. I tidigare examensarbeten har det undersökts om förskollärares upplevelser och uppfattningar av vad Grön Flagg är och bör vara i verksamheten. Vi har istället undersökt Grön Flagg-verksamheten utifrån tio barns upplevelser och Beskrivningar.Sammanfattningsvis visar resultatet att barnen främst associerar Grön Flagg till sopor och källsortering och de anser att detta är viktigt för att djur och natur inte ska ta skada. De flesta av barnen uttryckte att det är roligt att arbeta utifrån Grön Flagg, och de gav många konkreta exempel på förskolans aktiviteter samt sina egna handlingar i vardagen. Studien visar att barnen överlag diskuterar inom fyra olika teman; kompostering, källsortering, naturruta och omsorg till djur.

Bakgrund: Humant immunbristvirus [HIV] skadar kroppen genom att förstöra specifika blodceller. Sjukdomen påverkar både den fysiska och psykiska hälsan.  Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att kartlägga vilka upplevelser av stigmatisering som beskrivits av personer med HIV. Metod: Artiklar söktes i databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO. 14 artiklar bearbetades utifrån syfte och frågeställningar, kvalitetsbedömdes, sammanställdes, analyserades och sammanfattades.

Den här magisteruppsatsen behandlar två perspektiv på ledarskap som jag kallar för statiskt och kulturellt. Det statiska perspektivet handlar om att betrakta ledarskapskompetenser som oföränderliga och därför samma i alla situationer. I kontrast till detta står det kulturella perspektivet som handlar om att betrakta ledarskapskompetenser som processer. Syftet i den här uppsatsen är att påvisa att dessa två ledarskapsperspektiv förekommer och att i en empirisk kontext pröva de här perspektiven för att se om och hur de får stöd av deltagarna i studien. Genom den hermeneutiska metoden har jag intervjuat fem deltagare som är svenska ledare med många års erfarenhet av ledarskap. De respresenterar olika branscher och företag.

Syftet med arbetet är att undersöka hur pedagoger uppfattar stress hos barn. Mina frågeställningar blir därav: Hur uppfattar pedagogerna negativ stress hos barn? Hur försöker pedagogerna hjälpa stressade barn och hur arbetar de stressförebyggande? För att svara på dessa frågor har jag valt att genomföra intervjuer med tre pedagoger som arbetar i förskolan. Jag har ställt fasta frågor och vid några tillfällen ställt följdfrågor för att få så detaljrika svar som möjligt. Resultatet visar på att alla pedagogerna hade reflekterat kring stressade barn, dock i olika omfattning.

Syftet med litteraturstudien var att belysa hur en individ med långvarig smärta upplever sitt dagliga liv. Endast kvalitativa artiklar användes för att fånga deltagarnas inifrånperspektiv av upplevelser och Beskrivningar av att leva med långvarig smärta. Tolv vetenskapliga artiklar granskades enligt Forsberg och Wengströms (2003) checklista för kvalitativa artiklar. Carnevalis omvårdnadsmodell användes som teoretisk referensram och studiens resultat presenterades i enlighet med Carnevalis fem krav i dagligt liv - aktiviteter och upplevelser, händelser och upplevelser, förväntningar och förpliktelser, omgivningen samt värderingar, övertyglelser, seder och bruk. Deltagarnas upplevelser sattes in under respektive passande krav i dagligt liv.

Vår studie är en kvalitativ intervjustudie om hur elever på det individuella programmet (IV) ser på sitt studieval efter grundskolan. Vi vill veta vad som påverkat dem att välja IV och vilket som är deras huvudsakliga mål med utbildningen. Genom sex intervjuer med elever som studerar på IV i två olika kommuner har vi forskat inom området. Vi har funnit att anledningen till att elever studerar på IV är varierande. Samtliga har haft inlärningsproblem och tidigare fått specialresurser i grundskolan.

SammanfattningSyftet med examensarbetet har varit att undersöka och beskriva några trä- och metallslöjdlärares syn på faktakunskaper i slöjdämnet och dessa kunskapers betydelse i slöjdundervisningen. Frågeställningarna var följande: Hur beskriver slöjdlärarna vad faktakunskaper är och hur relaterar dessa Beskrivningar till kursplanens beskrivning av faktakunskaper? Hur ser slöjdlärarna på faktakunskapers roll/ betydelse i slöjdundervisningen? Studien baseras på en ingående textanalys av slöjdens kursplan i Grundskolan kursplaner och betygskriterier 2000 (Skolverket, 2000) och kvalitativa intervjuer med trä- och metallslöjdslärare. Resultaten visar att kursplanen är tolkningsbar och att faktakunskap kan tolkas fram i form av slöjdprocessen. Lärarna omskrev faktakunskap och ansåg att faktakunskap kan vara basala kunskaper, verktygslära, materiallära, arbetsmetoder och att kunna uttrycka sig i ord och bild.

Examensarbetets syfte är att studera lärares Beskrivningar av arbetet med och betydelsen av pedagogiska relationer. Studien har tre frågeställningar: Vad anger lärare att de har för uppfattningar om pedagogiska relationer, hur beskriver de sitt arbete för att skapa pedagogiska relationer samt vad har dessa relationer för betydelse för elevernas studieprestationer enligt lärarna. För att studera hur man som lärare kan arbeta för att skapa pedagogiska relationer och för att få reda på hur dessa relationer påverkar elevernas studieprestationer så används en kvalitativ forskningsmetod. Empirin består av intervjuer med fyra lärare från två olika skolor. För att få en djupare förståelse om ämnet och för att lättare kunna förstå resultatet så hämtas kunskap ur tidigare forskning och bidrag till tolkningen ur olika teorier. Informanterna beskriver pedagogiska relationer och dess innebörd olika. En del av lärarna anser att pedagogiska relationer har med elevernas kunskapsutveckling att göra och hur man som pedagog lär ut denna kunskap.

Internetanvändandet i Sverige har ökat under flera år och det finns tendenser på att det fortsätter att öka. Det ökande användandet medför inte bara positiva aspekter utan även negativa aspekter som olika Internetrelaterade hot och risker som kan drabba användare. Syftet med denna uppsats var att ta reda på om Internetanvändningen och dess aktiviteter och tjänster fortsätter att öka. Ytterligare en anledning var att undersöka om kunskapen och medvetenheten om Internetrelaterade hot och risker har ökat hos Internetanvändare samt hur de skyddar sin dator mot de olika hoten och riskerna. För att styrka och få bättre relevans på uppsatsen innehåller teorikapitlet bland annat korta Beskrivningar om de vanligaste begreppen inom Internetrelaterade hot, risker och säkerhetsskydd samt statistik om hur Internetanvändandet har sett ut de senaste åren.

Arbetet syftar till att diskutera olika gymnasieskolors webbsidors komposition genom en multimodal analysmetod. Undersökningen fokuserar på Beskrivningarna av de aktuella gymnasieprogrammen som finns på skolornas webbplatser. Detta görs för att åskådliggöra modelläsare på dessa sidor. En modelläsare är en läsare som författaren förutser vid producerande av en text men också något som skapas i texten (se Eco, 1979). Modelläsarna diskuteras sedan i förhållande till elevstatistik och utbildningssociologisk teori.

Underso?kningen beskriver hur fem la?rare va?ljer att arbeta med att sta?rka det svenska spra?ket hos elever som har svenska som andra spra?k samt vilken syn de har pa? tva?spra?kiga elever. Detta va?ckte ett intresse hos oss da? vi sja?lva har en annan kulturell bakgrund samt a?r tva?spra?kiga. Dessutom lever vi i ett ma?ngkulturellt samha?lle da?r skolorna besta?r av elever fra?n olika kulturella bakgrunder.

Denna studie belyser hur kön samt hur heteronormativitet kommer till uttryck i två läroböcker, Samspråk 1 och Samspråk 2. Båda böckerna är avsedda för att användas i undervisning på sfi. Syftet med studien är att undersöka hur kvinnor och män gestaltas i de ovan nämnda läroböckerna, samt att analysera förekomsten av heteronormativitet och hur den i så fall kommer till uttryck. Undersökningen genomfördes genom närläsning av de valda texterna i böckerna, vilka sedan var i fokus för analysen. Förutom i två av de texter som analyserades kontrasterades kvinnor och män mot varandra, genom att de i olika Beskrivningar eller påståenden fick stå som varandras motsatser.

Föreliggande uppsats syftar till att undersöka hur ämnesinnehåll om miljöproblem och hållbar utveckling i läroböcker ämnade för geografiundervisning förhåller sig till miljöetiska ideologier. Uppsatsens metod utgår från en ideologianalys med hjälp av idealtyper av miljöetiska ideologier. Ideologianalysen utgår ifrån att undersöka läroböckernas texter om miljöproblem och hållbar utveckling utifrån kategorierna natursyn, relation mellan människa och natur samt vad som beskrivs vara moraliskt signifikant och relatera detta till idealtyper av miljöetiska ideologier. Sammanlagt har fyra läroböcker ämnade för undervisning i den nationella kursen geografi 1 analyserats.Resultatet av läroboksanalysen visar att samtliga läroböcker främst ger uttryck för en senmodern antropocentrism och i lägre grad inslag av uttryck för ekocentrism. Uttryck för biocentrism har endast återfunnits i ett textstycke i en av läroböckerna.

I Sverige har forskningen kring mäns partnervåld mot kvinnor främst utgått från kvinnans roll som våldsutsatt istället för mäns roll som våldsutövande. Syftet med detta arbete är att undersöka hur den svenska facklitteraturen diskuterar mäns partnervåld mot kvinnor. Vår frågeställning har varit följande: Vilka generella konstruktioner av mäns partnervåld mot kvinnor framkommer i facklitteraturen med beaktande av temana makt och kontroll, kvinnans självbild, omgivningens attityder och normer samt orsaksförklaringar till partnervåldet? Arbetet utgörs av en kunskapsöversikt över sju stycken primärdokument som har analyserats med hjälp av socialkonstruktionistisk teoribildning. Resultaten visar att det finns en risk med att majoriteten av författarna i våra primärdokument diskuterar kvinnor som en särskilt utsatt grupp för mäns våld.  Författarna konstruerar en bild av kvinnan som offer för mannens partnervåld och mannen som förövaren.

Ledning är en av de sex militära grundförmågorna i vår doktrin, ledningens syfte är att inrikta en militär insats mot ett gemensamt militärt mål och att samordna de militära resurser som behövs för att lösa uppgiften. Vår doktrin har till uppgift att förmedla ett gemensamt förhållningssätt för att skapa ett gemensamt språk mellan staber, chefer och underlydande som underlättar ledning. Doktrinen till trots så finns en begreppsförvirring inom ledning där att leda, ledning och ledarskap inte särskiljs den här undersökningen studerar varför det råder en begreppsförvirring inom ledning.Genom en jämförande studie mellan den svenska doktrinen och den brittiska motsvarigheten mäter undersökningen hur väl doktrinerna skildrar ett ledningssystem och förmedlar ett militärt ledarskap i förhållande till de två teorierna; dynamiska OODA-loopen och utvecklande ledarskap.Undersökningens resultat pekar på att den svenska doktrinen beskriver hur funktionen ledning ska genomföras för att befrämja uppdragstaktik. Begreppsförvirringen uppstår eftersom den svenska doktrinen beskriver ett hur men inte ett varför eller ett vad ledning ska göra, vilket ger olika Beskrivningar av ledning på olika militära ledningsnivåer.