Sedan Apple introducerade sin iPhone 2007 har anva?ndadet av smarta telefoner o?kat sta?ndigt. De anva?nds inte bara i hemmet utan a?ven pa? fo?retag och i milita?ren. Pa? fo?retagsmobiler finns det mer och mer viktig information sa?som mail, sms och viktiga filer.

Bakgrund och problem: Sedan början pÄ 1900-talet har det i svensk företagsbeskattning rÄttett starkt samband mellan redovisning och beskattning vilket frÀmst tar sikte pÄperiodiseringen av intÀkter och utgifter. Det omrÄde dÀr god redovisningssed styrbeskattningen kallas ofta det kopplade omrÄdet och det Àr detta omrÄde som Àr föremÄl förundersökningen i denna uppsats.Eftersom kopplingen mellan redovisning och beskattning bygger pÄ konceptet godredovisningssed Àr det av intresse att titta pÄ innebörden av konceptet och hur detta behandlatsi de rÀttsinstanser som har att ta stÀllning till begreppets innebörd.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att utifrÄn sex rÀttsfall studera vad som i skatterÀttspraxis ansettsutgöra god redovisningssed i frÄgor om intÀktsperiodisering.AvgrÀnsningar: SkatterÀttsliga omfÄngsfrÄgor, det vill sÀga frÄgor om huruvida en intÀkt Àrskattepliktig och/eller en utgift Àr avdragsgill faller utanför uppsatsens omrÄde. Eftersomuppsatsens fokus ligger pÄ periodiseringsfrÄgor kommer inte heller frÄgan om hur andraredovisningsfrÄgor behandlats i skattepraxis att undersökas. Vidare Àr det endast deperiodiseringsfrÄgor som ligger inom det kopplade omrÄdet som behandlas eftersom det Àrdessa som pÄverkas av god redovisningssed.FrÄgor som rör koncernredovisning behandlas inte heller eftersom koncernen inte Àr nÄgotskattesubjekt. Inte heller behandlas reglerna för taxeringsförfarandet och skatteprocessen meringÄende.Metod: Uppsatsarbetet har genomförts med en kombination av företagsekonomisk kvalitativmetod och rÀttsdogmatisk metod.

Handel med vÀrdepapper förekommer bÄde i finansiella- och icke-finansiella företag. Det Àr frÀmst finansiella företag sÄsom kreditinstitut och vÀrdepappersbolag som handlar med vÀrdepapper. Dessa företag presumeras bedriva vÀrdepappersrörelse dÄ de yrkesmÀssigt bedriver kapitalförvaltning utÄtriktat. Handel med vÀrdepapper förekommer ocksÄ i icke-finansiella företag, exempelvis handels- och produktionsbolag. Dessa företag handlar med vÀrdepapper i syfte att förvalta och hantera kapital för egen rÀkning.

SammanfattningEuropeiska gemenskapens domstol (EGD) har Àn en gÄng klarlagt att det inte Àr förenligt med EG-rÀtten att inte medge avdrag för premier, eller beskatta en överföring av försÀkringens vÀrde, till en utlÀndsk pensionsförsÀkring om den uppfyller de inhemska kraven för pensionsförsÀkring. Med hÀnsyn till att Sveriges nuvarande reglerinnehÄller ett liknande etableringskrav har regeringen kommit med ett förslag pÄ hur skattereglerna för pensionsförsÀkring bör Àndras för att inte komma i konflikt med EG-rÀtten.Förslaget innebÀr att etableringskravet kommer utökas till att omfatta hela Europeiska ekonomiska samarbetsomrÄdet (EES) och för att kunna sÀkerstÀlla sambandet i skattesystemet föreslÄs bl.a. att ett nytt kvalitativt villkor införs, som mÄste vara uppfyllt för att en försÀkring ska anses vara en pensionsförsÀkring. Villkoret innebÀr attförsÀkringsbolag i sina avtalsvillkor mÄste införa ett villkor om att försÀkringsgivaren tar pÄ sig att lÀmna kontrolluppgifter samt att utlÀndska försÀkringsbolag Àven skriftligen gentemot Skatteverket mÄste Äta sig att lÀmna kontrolluppgift. Vidare föreslÄs att skattskyldigheten för avkastningsskatt pÄ en utlÀndsk pensionsförsÀkring ska ligga pÄ försÀkringstagaren medan skattskyldigheten pÄ en svensk pensionsförsÀkring liggerpÄ försÀkringsbolaget.De nya reglerna kommer att innebÀra en viss negativ sÀrbehandling av utlÀndska pensionsförsÀkringar, dels p.g.a.

Syftet med uppsatsen Àr att redogöra för vilket informationsutbyte som finns mellan EU medlemsstaterna, vad gÀller medborgares utlÀndska sparande i ett EU land. Klimatet pÄ den ekonomiska marknaden har blivit hÄrdare och möjligheterna till mer och mer komplicerade och invecklade transaktioner gör det svÄrare för myndigheterna att kontrollera sparande utanför landets grÀnser. Svenska medborgare har över 1 000 miljarder kronor placerade pÄ olika banker i utlÀndska skatteparadis. I samband med att bankregister över bankkontoinnehavare i Liechtenstein offentliggjordes vÄren 2008 har frÄgan blivit Àn mer aktuell. Enligt svensk lag Àr det inte olagligt att placera pengar i skatteparadis, bara man tar upp det i sin deklaration och beskattas i det land dÀr den skattskyldige har sin hemvist.

Denna studie unders?ker vilken p?verkan det nya EU-direktivet Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) har p? revisionsbranschen. Studien syftar till att f? en djupare f?rst?else f?r hur direktivet kommer att p?verka revisorernas arbete inom h?llbarhetsgranskning. Genom att unders?ka hur svenska revisionsbyr?er f?rbereder sig f?r implementeringen av CSRD och identifiera de huvudsakliga utmaningarna och m?jligheterna i denna process uppfyller studien sitt syfte.

GrÀnsdragningen mellan hobbyverksamhet och nÀringsverksamhet har under senare tid blivit sÀrskilt uppmÀrksammad i frÄgor rörande hÀsthÄllning dÄ det lÀnge saknats en enhetlig bedömning vid inkomstbeskattningen av sÄdan verksamhet. GrÀnsdragningen Àr avgörande för hur överskott skall beskattas och för reglerna om underskottsavdrag. I syfte att underlÀtta för likformig bedömning publicerade Skatteverket vÄren 2009 en promemoria avseende hÀstrelaterad verksamhet. Förevarande uppsats syftar dÀrför till att undersöka grÀnsdragningsproblematiken med inriktning pÄ hÀstsport och huruvida tilldelning av F-skattsedel innebÀr att nÀringsrekvisitet vinstsyfte anses vara uppfyllt.För att nÀringsverksamhet skall anses föreligga krÀvs att verksamheten bedrivs varaktigt och sjÀlvstÀndigt i vinstsyfte. För hobbyverksamhet finns ingen sÄdan klar definition utan istÀllet sÀgs det vara en verksamhet som bedrivs varaktigt men som ej kan rÀknas till inkomstslaget nÀringsverksamhet.

Systemo?vervakning har blivit en stor del av fo?retags IT-strukturer eftersom fo?retag fo?rlitar sig mer och mer pa? en va?lfungerande och ho?gt presterande IT- struktur. Na?r det sker problem i fo?retags IT-strukturer sa? kra?vs det att de lo?ses under relativt kort tid. Fo?r att hitta problemet sa? kra?vs det en ma?ngd olika system som skall underla?tta arbetet fo?r ma?nniskor som arbetar med systemo?vervakning och underha?ll av IT-strukturer.Fo?r att tolka och bearbeta all den information som en IT-struktur tillhandaha?ller sa? kra?vs det system vars uppgift a?r att hja?lpa ma?nniskor att tolka den enorma ma?ngd data en IT-struktur genererar.

I mars 2006 stÀmde den Europeiska kommissionen Sverige inför EG-domstolen. Denna rapport berör anledningen kring denna hÀndelse som innefattar att Sverige har olika lagar gÀllande uppskovsavdrag vid bostadsköp. Historik och tillvÀgagÄngssÀtt kring svensk kapitalvinstbeskattning vid bostadsförsÀljning, beskattning som gÀller vid flytt till annat EU-land samt hur Sverige bryter mot EG-rÀtten har stor tyngdpunkt i rapporten. Hur den Europeiska Unionen Àr uppbyggd berörs samt hur skatteintÀkterna för den svenska staten ser ut i dagens lÀge. Rapporten avslutas med en blick över hur en eventuell lagÀndring av uppskovsavdrag skulle pÄverka den svenska staten och den enskilde.

The purpose of this study was to gain a better understanding of how medium-sized construction companies adapt and how they choose to reorganize their operations in relation to the recession. The study has as its theoretical starting point theories about organizational learning, the impact of the economy on construction companies and strategies for dealing with recessions. The method used to conduct the study was semi-structured interviews with representatives from 15 different construction companies. The results of the study show that they used several strategies to adapt and reorganize the business in accordance with the recession. Some construction companies had to make cost savings as a result of the recession.

Den 1 januari 2006 förÀndrades reglerna för hur utdelningen pÄ andelar i fÄmansföretag beskattas. Syftet med 3:12-reglerna Àr att begrÀnsa fÄmansföretagares möjlighet att omvandla tjÀnsteinkomster till kapitalinkomster. De nya reglerna ger en större möjlighet till denna omvandling och med noggrann planering kan företagare göra skattevinster. Syftet med uppsatsen Àr att förklara hur ett företags olika förutsÀttningar pÄverkar denna planering. För att undersöka detta utfördes berÀkningar pÄ flera företag med varierande förutsÀttningar.Uppsatsens resultat visar att planeringen skiljer sig Ät mellan företag beroende pÄ vilka förutsÀttningar de har.

Na?r en ny webbapplikation skall lanseras och driftsa?ttas a?r det sva?rt att i fo?rhand veta vilken datatrafik och belastning som tja?nsten beho?ver vara dimensionerad fo?r.Rapporten fo?ljer en webbapplikation som inte a?r fo?rberedd fo?r uppskalning till att bli separerad i olika komponenter fo?r o?kad skalbarhet och driftsa?kerhet.I rapporten genomfo?rs a?ven en komparativ studie pa? olika typer av molntja?nster som erbjuder infrastruktur (IaaS)-, plattform (PaaS)- och mjukvara (SaaS) som en tja?nst.Ma?let med underso?kningen var att hitta en kostnadseffektiv metod fo?r att expandera applikationens infrastruktur och flytta implementationen till molnet.Resultatet och slutsatsen visar att den dyraste lo?sningen inte alltid a?r den ba?sta och i sluta?ndan kan fo?retag betalar pengar fo?r resurser som de inte utnyttjar..

För Àgare av fÄmansföretag finns sÀrskilda beskattningsregler. Dessa syftar till att undvika situationer dÄ delÀgare i fÄmansföretag erhÄller ej avsedda skattefördelar. I Sverige finns en skatteflyktsklausul i IL 48a:6a vars syfte Àr att förhindra att delÀgare av kvalificerade andelar i samband med ett andelsbyte erhÄller av lagstiftaren ej avsedda skattefördelar.Tyngdpunkten i uppsatsen har varit att granska den svenska bestÀmmelsen mot skatteflykt vid vinst pÄ kvalificerade andelar i samband med andelsbyte. HÀrigenom vill vi belysa den tvivelaktighet som finns betrÀffande bestÀmmelsens överensstÀmmelse med EG-rÀtten och Fusionsdirektivet.Kvalificerade andelar i fÄmansföretag berörs av speciella beskattningsregler. Anledningen Àr att delÀgare av sÄdana andelar har ett större intresse Àn bara Àgande av företaget.

Studien underso?ker fenomenet na?that pa? bloggar med fra?gesta?llningen ?hur ser processen fo?r na?that pa? bloggar ut?? Fo?r att kunna besvara fra?gesta?llningen letade vi data pa? olika bloggar i form av blogginla?gg och kommentarer. Da?refter genomfo?rdes fem intervjuer med fyra blog- gare, samt en representant fra?n organisationen Friends. Da? vi till en bo?rjan bara hade ett fe- nomen som vi ville titta na?rmare pa?, valde vi att anva?nda oss av grundad teori som metodo- logiskt angreppssa?tt.

Det rÄdande sambandet mellan redovisning och beskattning utgör ett stÀndigt aktuellt juridiskt spörsmÄl. Vad betrÀffar immateriella tillgÄngar kan komplexiteten anses förstÀrkas ytterligare av det faktum att lagstiftaren i vissa avseenden valt att skatterÀttsligt jÀmstÀlla immateriella tillgÄngar med inventarier. Syftet med denna uppsats Àr att utreda redovisningens betydelse för den skatterÀttsliga vÀrderingen och periodiseringen av immateriella tillgÄngar. Denna mÄlsÀttning har gjort det nödvÀndigt att dels utreda huruvida redovisningen överhuvudtaget skall komplettera de skatterÀttsliga reglerna, dels analysera vilka skatterÀttsliga konsekvenser som kan komma att följa av ett eventuellt samband. Vad som i synnerhet skall utredas Àr huruvida ett inkonsekvent synsÀtt pÄ det kopplade omrÄdet kan komma att resultera i en tidigarelagd skatterÀttslig kostnadsföring av immateriella tillgÄngar, vilka dessutom kan vÀrderas i syfte att optimera vÀrdeminskningsavdragen..