Varje suverÀn stat bestÀmmer sin beskattningsrÀtt, de subjekt och objekt som staten ÄlÀgger skatt. Om tvÄ skilda staters beskattning trÀffar samma person och transaktion, uppstÄr in-ternationell juridisk dubbelbeskattning. Eftersom dubbelbeskattning kan leda till en mycket hög beskattning av en enskild, och dÀrmed verka som ett hinder för internationell handel, ingÄr stater skatteavtal i vilka rÀtten att beskatta fördelas mellan staterna. Skatteavtalen skapar dÀrmed en inskrÀnkning av den rÀtt staten tar sig i den interna lagstiftningen. Sverige har ett 90-tal skatteavtal med olika lÀnder; en majoritet av dessa följer den avtalsmodell som arbetats fram inom OECD.

Rekvisitet samma eller likartad verksamhet Àr en del av de sÀrskilda reglerna kring beskattning av fÄmansaktiebolag. DÄ samma eller likartad verksamhet anses föreligga blir den aktuella delÀgarens aktier kvalificerade, vilket innebÀr att utdelningen upp till ett visst belopp beskattas i inkomstslaget kapital, överskjutande del beskattas i inkomstslaget tjÀnst. Denna bedömning Àr av stor betydelse för delÀgarna i ett fÄmansaktiebolag och syftet med denna uppsats Àr dÀrför att utreda hur vÀl den praktiska tillÀmpningen av rekvisitet stÀmmer överens med syftet bakom regleringen samma eller likartad verksamhet.Syftet med regleringen Àr att förhindra att delÀgare genom olika bolagskonstruktioner kringgÄr de sÀrskilda reglerna kring beskattning av fÄmansaktiebolag samt att förhindra att ersÀttning för arbetsinsatser betalas ut genom utdelning istÀllet för lön. Genom en studie av relevant praxis pÄ omrÄdet kan det fastslÄs att den senare praxisen pÄ omrÄdet skiljer sig frÄn den Àldre. Detta dÄ det i den tidigare praxisen endast diskuteras huruvida en hel eller en del av en verksamhet kan anses överförd frÄn ett bolag till ett annat dÀr verksamheten i det senare bolaget ligger inom ramen för verksamheten i det första bolaget.

Som fo?ljd av den ra?dande globaliseringen har fo?retag och a?garandelar fa?tt en sto?rre geografisk spridning. Detta har sta?llt krav pa? en mer harmoniserad redovisning fo?r att fra?mja ja?mfo?rbarheten mellan fo?retag internationellt. Med bakgrund till detta info?rdes gemensamma redovisningsregler inom EU.

Arbetet behandlar möjligheten att avyttra fastigheter utan beskattning genom reglerna om underprisöverlÄtelser och nÀringsbetingade andelar. Centrala frÄgor som behandlas Àr nÀr andelar Àr lagertillgÄngar enligt reglerna i 27 kap. och 17 kap. IL samt hur kapitlen förhÄller sig till varandra. Vidare analyseras frÄgan om betydelsen av skatteflyktslagen vid avyttring av tillgÄngar genom anvÀndandet av reglerna om underprisöverlÄtelser och nÀringsbetingade andelar..

VoIP-system inom fo?retag blir mer vanligt. Sa?kerheten bo?r da? beaktas fo?r att undvika hot som riskerar konfidentialitet, integritet och tillga?nglighet. Denna rapport visar resultat fra?n tva? olika VoIP-systems sa?kerhet med hja?lp av praktiska penetrationstestscenarion i labbmiljo?.

Prisstegringen pÄ skog har under de senaste Ären varit anmÀrkningsvÀrt hög. Samtidigt Àr det svenska systemet för beskattning av skogsintÀkter mycket komplext och invecklat. Systemet medger att skogsÀgaren kan göra olika avdrag för att sÀnka sin skatt och dÀrmed erhÄlla en högre lönsamhet. Möjligheten till avdrag och ekonomisk nytta av dessa Àr beroende av skogsbrukarens övriga inkomster och ÀgarförhÄllanden. MÄlet med denna studie Àr dÀrför att utreda hur skattesystemet pÄverkar prisbildningen av skogsfastigheter.

SammanfattningFo?retags samha?llsansvar CSR-Corporate Social Responsibility har fo?r ma?nga en viktig symbolisk innebo?rd da? begreppet va?xer och blir sto?rre i Sverige samt i o?vriga va?rlden. Fo?retag och organisationer har fo?rutom ett ekonomiskt ansvar a?ven skyldigheter fo?r sin omgivning att arbeta fo?r en ba?ttre miljo? samt med ett socialt ansvarstagande. Idag o?kar fo?retagens ansvar och konsumenter anser att detta a?r en sja?lvklarhet.

Syfte: Syftet med va?r studie a?r att fo?rsta? hur allma?nnyttiga bostadsbolag arbetar med sitt varuma?rke. I och med att den nya lagstiftningen har lett till o?kad konkurrens pa? bostadshyresmarknaden de senaste a?ren kra?vs ett sto?rre engagemang hos fo?retagen. Hur arbetar de med ?image-in-use? och ?image heritage? fo?r att sta?rka varuma?rket? Genom studien vill vi o?ka kunskapen om hur fo?retag kommunicerar ut den nya bilden, efter a?ndrade ekonomiska fo?rutsa?ttningar, sa? att den a?r framtra?dande och inte pa?verkas allt fo?r mycket av den traditionella bilden.Metod: Fo?r att genomfo?ra studien har vi samlat information fra?n artiklar och litteratur samt genomfo?rt intervjuer med ansta?llda pa? tre kommunala bostadsbolag och delat ut enka?ter till bolagens hyresga?ster.Slutsats: Fo?retag beho?ver arbeta aktivt med ?image-in-use? som a?r starkt pa?verkad av ?image heritage? fo?r att fo?ra?ndra bilden av sig sja?lva i kundernas medvetande.

SammanfattningTitel: Controllers anva?ndning av affa?rssystem vid utfo?rande av deras arbetsuppgifterA?mne/Kurs: Verksamhetsstyrning, Kandidatuppsats, 15 hpFo?rfattare: Martina Svensson och Elin Wiberg Handledare: Titti Eliasson Nyckelord: Controller, affa?rssystem, integration mellan controller och affa?rssystem, stora fo?retag. Syfte: Syftet a?r att underso?ka hur controllers anva?nder affa?rssystem vid utfo?rande av deras arbetsuppgifter. Genom att underso?ka interaktionen mellan controllers och affa?rssystem i verksamheten vill vi ta reda pa? hur affa?rssystem anva?nds. Syftet med uppsatsen har varit att skaffa o?kad kunskap inom omra?det som bero?r interaktionen mellan controllers och affa?rssystem, samt att ge la?saren djupare fo?rsta?else inom omra?det. Teoretisk referensram: Uppsatsens huvudomra?de a?r interaktionen mellan controllers och affa?rssystem, fo?r att kunna beskriva interaktionen har vi valt att fo?rst beskriva affa?rssystem och controllers var fo?r sig.

NÀr en tillgÄng tas ut ur en nÀringsverksamhet utan att marknadsmÀssigt vederlag har erlagts presumeras en beskattningsÄtgÀrd. Huvudregeln Àr dÄ att beskattning skall ske som om tillgÄngen har avyttrats för ett pris som motsvarar marknadsvÀrdet. Detta innebÀr att överlÄtaren kan komma att uttagsbeskattas för skillnadsbeloppet mellan marknadsvÀrdet och det eventuella vederlaget. Det Àr dock en allmÀn uppfattning att affÀrsmÀssigt vÀlmotiverade omstruktureringar skall kunna ske utan att detta utlöser nÄgon omedelbar beskattning. DÀrmed kan uttagsbeskattning underlÄtas om förutsÀttningarna för en underprisöverlÄtelse Àr uppfyllda.

Medlemskapet i EU har fÄtt effekter pÄ den direkta beskattningens omrÄde dÄ internrÀttsliga skatteregler mÄste utformas i enlighet med EUF-fördraget. Icke-bosatta som tillfÀlligt arbetar i Sverige beskattas enligt en definitiv kÀllskatt i SINK eller A-SINK. Beskattning sker pÄ bruttoinkomsten, kostnadsavdrag medges inte. Vidare medges inte heller avdrag som Àr kopplade till den skattskyldiges personliga förhÄllanden.Mot bakgrund av EUDs praxis faststÀlldes SINK och A-SINK vara oförenliga med de fria rörligheterna i fördraget. Oförenligheten bestod i den diskriminering som uppstod dÄ en icke-bosatt beskattades hÄrdare Àn en bosatt person i motsvarande situation.

Som fo?ljd av den ra?dande globaliseringen har fo?retag och a?garandelar fa?tt en sto?rre geografisk spridning. Detta har sta?llt krav pa? en mer harmoniserad redovisning fo?r att fra?mja ja?mfo?rbarheten mellan fo?retag internationellt. Med bakgrund till detta info?rdes gemensamma redovisningsregler inom EU.

Kunskap a?r idag en av de absolut viktigaste konkurrensfo?rdelarna hos ett fo?retag. Fo?r att kunna anpassa sig snabbt och flexibelt till kundernas och marknadens sva?ngningar ma?ste fo?retagen kunna agera snabbt. Processer, produkter och arbetssa?tt skall snabbt kunna fo?ra?ndras, allt fo?r att inte konkurrenten skall hinna fo?re.

Bland de olika typerna av optionsprogram till anstÀllda finns en som avviker frÄn de övriga ? syntetiska optioner. Syntetiska optioner skiljer sig frÄn de övriga optioner genom att de inte ger innehavaren nÄgon rÀtt att förvÀrva aktier utan endast ger en rÀtt till en kontant slutreglering vid en bestÀmd framtida tidpunkt. Skatteregler som gÀller för syntetiska optioner upplevs ofta som komplexa av bÄde anstÀllda och arbetsgivare. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att utreda beskattningskonsekvenserna för sÄvÀl företaget som den anstÀllde.

Som fo?ljd av den ra?dande globaliseringen har fo?retag och a?garandelar fa?tt en sto?rre geografisk spridning. Detta har sta?llt krav pa? en mer harmoniserad redovisning fo?r att fra?mja ja?mfo?rbarheten mellan fo?retag internationellt. Med bakgrund till detta info?rdes gemensamma redovisningsregler inom EU.