Syftet med studien var att beskriva de erfarenheter som arbetsterapeuter och långvarigt sjuka klienter har av kreativa aktiviteter som intervention inom arbetsterapi. En deskriptiv kvalitativ metod valdes för att besvara syftet. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer med arbetsterapeuter samt genom en skriftlig frågeställning till klienter. Utifrån en latent innehållsanalys analyserades insamlad data vilket resulterade i ett övergripande tema, ?Kreativa aktiviteter används som ett medel och ett mål inom arbetsterapi? samt tre kategorier, ?Ett medel som är avledande och underlättar samtal med klienten?, ?Ett medel att observera och träna klienters funktionsförmåga?, samt ?Ett medel att hitta strategier som kan överföras till vardagliga aktiviteter?.

Denna undersökning handlade om mobila förskolans verksamhet där barnen hade möjlighet att vistas på varierande platser i naturen. I studien lade jag fokus på barnens egna initierade aktiviteter som skedde på olika platser och i olika miljöer och deras interaktion med naturen. Syftet av detta arbete var att undersöka betydelse av den mobila förskolans platsvariation när det gäller barnens egenvalda aktiviteter i naturen. I undersökningen används följande frågeställningar:? Vilka aktiviteter väljer barnen på olika uteplatser och i olika miljöer?? Hur använder de miljö och material?? Vilken betydelse har variationen av plats och miljö när det gäller barnens val av aktiviteter?För att få svar på frågeställningarna åkte jag under en fyra dagars period i en buss som hörde till en mobil förskola och observerade barnens aktiviteter i varierande miljöer och platser med hjälp av ett observationsschema.

Syftet med studien var att få en inblick i hur vardagen såg ut för ungdomar med en reumatologisk sjukdom. Kartläggningen bestod av att ta reda på vilka aktiviteter ungdomarna ägnade sig åt, hur mycket tid de spenderade på aktiviteterna, var aktiviteterna utfördes samt tillsammans med vem. Syftet var även att ta reda på hur de upplevde sina utförda aktiviteter samt om de varit tvungna att välja bort någon aktivitet på grund av sin sjukdom. I studien ingick sju flickor i åldern 14-16 år. Datainsamlingen gjordes med hjälp av en återberättad tidsdagbok, veckoöversikt samt en fördjupande intervju kring de aktiviteter som nämndes i den återberättande dagboken.

Syftet med denna studie var att beskriva äldre personers erfarenheter av aktivitet på särskilt boende. Undersökningsgruppen bestod av åtta äldre personer som bodde på särskilt boende. Data samlades in med hjälp av halvstrukturerade intervjuer som sedan analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: ?Fysik förmåga en väsentlig faktor för aktivitetsengagemanget?, ?Personlig vård och måltider ger struktur åt dagen?, ?Anordnade aktiviteter passar inte alla? och ?Begränsade sociala kontakter mellan de boende ökar betydelsen av anhöriga och vänner i sociala aktiviteter?.

Denna kvalitativa studie hade som syfte att beskriva någraDenna kvalitativa studie hade som syfte att beskriva några neurologiskt funktionsnedsattas aktiviteter som rör relationer/sexualitet och deras upplevelse av hjälp i relationsaktiviteter. Semistrukturerade intervjuer, genom epostintervjuer, gjordes med 8 personer på Internetsidan www.funktionshinder.se genom sidans egen e-postfunktion. Analysen gjordes med manifest innehållsanalys. Studien belyste dels de aktiviteter som var viktiga för dessa personer och dels att ett fåtal hade fått hjälp av arbetsterapeut med frågor och aktiviteter relaterade till sexualitet och relationer. Majoriteten av intervjupersonerna hade velat få hjälp oavsett vilken yrkesgrupp som gav hjälpen, kunskap var viktigare än yrke.

I en analys av folkhälsan som Lidingö stad genomförde år 2005 framkom det att för att främja hälsan bland öns invånare är det viktigt att underlätta tillgängligheten till spontana aktiviteter och att dessa bör ske i bostadsområdet. När det gäller äldres behov av aktiviteter och mötesplats betonades i rapporten att äldres sociala isolering bör brytas och att lokala mötesplatser behövs. Det framkom även att de kommunala mötesplatserna var för få, att lokalfrågan måste lösas och att staden bör vara huvudman för verksamheten. Studiens syfte var att kartlägga och beskriva utbudet av mötesplats samt fysiska och sociala aktiviteter för äldre i ordinärt boende på Lidingö. För kartläggningen har både information från Lidingö stad friskvårdsprogrammet för äldre Pigg och Vital samt e-post kontakt med programmets ansvarig använts. GIS (Geografisk information system) har använts för att visualisera aktivitets lokalisering. Kartläggningen visade att sex av stadens sexton stadsdelar hade aktiviteter för äldre i ordinär boende. Vilken typ av aktivitet som erbjöds varierade mycket.

Vårt utvecklingsarbete har utförts i en förskola och i en skola årskurs 2 i syftet att få in mera aktiviteter och undervisning utomhus som samspelar med förskoleverksamheten och skolundervisningen inomhus. Vi ville även se vilka möjligheter respektive hinder det fanns med utomhuspedagogik. Vår upplevelse är att det sker för lite utomhuspedagogik i verksamheterna förskola och i skola. Därför utvecklade vi utomhusaktiviteter i svenska och matematik till förskolan och skolan som skedde ute i skogen. Vi upplevde att barnen tyckte det var roligt att få göra något som det inte brukade göra.

Syftet med arbetet var att undersöka hur en förskoleavdelning arbetar med musik. Genomen kvalitativ observation undersökte vi hur pedagogerna och barnen använde sig utav musik iden dagliga verksamheten. Vi har tagit utgångspunkt i ett etnografiskt perspektiv ochsociokulturell teoribildning. Data samlades in genom deltagande observationer under femtillfällen på en förskoleavdelning, tre timmar per tillfälle. Resultatet visade att förskolananvände sig utav musik dagligen på flera olika sätt och med varierande syften.

Idag är mycket av den pedagogiska verksamheten förlagd inomhus, syftet med detta arbete var därför att belysa lekens samt uterummets betydelse för barns lärande. Detta arbete med innehållet lekfulla och lärande aktiviteter skall väcka nyfikenhet och ses som ett inspi-rationshäfte att flytta ut den pedagogiska verksamheten till uterummet. Dessa planerade aktiviteter är kopplade till läroplanen för att pedagogerna lättare skall kunna tillgodose strävansmålen i förskolan. Material samt en enkätundersökning har lämnats ut till en för-skola. Detta för att ta reda på om ett material med planerade aktiviteter för uterummet som är kopplade till läroplanen kan vara av intresse.

Det här utvecklingsarbetet har som syfte att ta fram språkutvecklande aktiviteter som motiverar och väcker elevernas nyfikenhet. Aktiviteterna är tänkta att tilltala flera sinnen. Jag har planerat fem aktiviteter som på olika sätt ska bidra till elevernas språkutveckling. Av dessa har jag genomfört tre och observerat två. Eleverna har bland annat tränat på att tala, lyssna, skriva och fantisera.

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att genom pedagogledda aktiviteter arbeta med att öka samhörigheten i elevgruppen på fritidshemmet. Genom vårt arbete ville vi ge eleverna verktyg för att skapa nya kamratrelationer. Arbetet genomfördes på ett fritidshem med elever från förskoleklass upp till årskurs två. Genomförandet bestod av fem olika aktiviteter som var baserade på elevernas intresse och önskemål. För att analysera verksamheten använde vi oss av observation och informella elevsamtal, vilket hjälpte oss att få fram viktig information för vidare arbete.

Syftet med studien var att beskriva äldre personers erfarenheter av aktiviteter efter pensionering. Då författarna ville lyfta fram erfarenheter valdes en kvalitativ metod. Åtta intervjuer utfördes med pensionärer boende i en kommun i södra Sverige. Intervjumaterialet analyserades utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys vilket resulterade i tre kategorier: Förändringar av aktivitetsmönster i samband med pensionering, Pensionärers utförande av dagliga aktiviteter samt Betydelsen av att vara aktiv. Resultatet från de tre kategorierna visade hur aktivitetsmönstret förändrades efter pension och deltagarna beskrev att det var viktigt att ha aktiviteter att sysselsätta sig med på dagarna.

Syftet med det här utvecklingsarbetet var att planera och genomföra språkstimulerande aktiviteter i utomhusmiljö för att se om det främjade barns lärande i språk, samt se vilken roll lärarens arbete hade. Vi planerade och genomförde tio aktiviteter i en förskoleklass och i en årskurs fyra med totalt 32 elever. Aktiviteterna genomfördes i växelverkan mellan inomhusmiljö och utomhusmiljö. De metoder som användes för dokumentation var observationer och loggbok samt studerande av tidigare forskning och litteratur. Resultatet visade att utemiljön var en språkstimulerande miljö för eleverna vilket synliggjordes under arbetsprocessen samt i elevernas slutprodukter.

Bakgrund Det m?nniskan g?r utvecklar vem hon ?r och det ?r naturligt att skapa mening i vardagliga aktiviteter. N?r aktiviteter som ?r meningsfulla att g?ra inte utf?rs p?verkar det h?lsan negativt. Att drabbas av mental fatigue leder till en nedsatt f?rm?ga att hantera och utf?ra vardagliga aktiviteter.

Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av förändringar i vardagliga aktiviteter efter stroke. Studien genomfördes som en kvalitativ litteraturstudie med analys av självbiografier. Fyra böcker valdes ut och analyserades utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys vilket resulterade i tre kategorier: När vardagliga aktiviteter bli för svåra, Att uppleva sig annorlunda och Att komma tillbaka till en fungerande vardag. Resultatet visar hur vardagliga aktiviteter kan upplevas som en stor utmaning när tidigare rutinmässiga aktiviteter inte längre fungerar som förut. Personerna beskrev att de inte längre hade kontroll över vardagen och en känsla av att inte längre vara densamma som förut vilket skapade en oro och osäkerhet.