Kommunikationssvårigheter uppstår då patienter och vårdgivare inte kan föra en dialog. Detta kan bero på att patienter har ett annat modersmål än språket som talas i landet de befinner sig i eller att patienter är döva. Patienters relation till vårdgivare påverkas då det är svårt för vårdgivare att förstå patienternas behov. Kommunikationssvårigheter kan utgöra ett vårdlidande. Genom en ökad förståelse kan sjuksköterskor förbättra vårdrelationen och därmed kvalitén av vården.

Bakgrund: Personer över 80 år har ökat med nästan 22 % under åren 1992 ? 2005. Under samma tid har vårdplatserna inom hela akutsjukvården nästan halverats. Detta har lett till ökat vårdbehov och större belastning på framför allt akutmottagningar, medicinkliniker, primärvården och kommunen. Tidigare studier har visat att inadekvata akutmedicinska inläggningar sker ofta runtom i Europa.Syfte: Syftet med studien var att studera inskrivning och utskrivning av patienter vid akutmedicinska avdelningar på ett sjukhus i Sverige.Metod: Studien genomfördes under 2007 på en akutmedicinsk klinik i Sydöstra Sverige.

Patientinformation är en viktig del i sjuksköterskans dagliga arbete. Det är av betydelse att ge lämplig och förståelig information inför en undersökning, allt för att få en lugn och förberedd patient. Det är viktigt att kunna anpassa informationen till varje patients behov. Syftet var att lyfta fram patienters upplevelser av information av vårdpersonal inför en koloskopiundersökning. Frågeställningar; Hur upplever patienten informationen som ges innan en koloskopiundersökning? Vad önskar patienten att få för information innan en koloskopiundersökning? Metoden utgick ifrån analys av materialet med en fenomenografisk ansats för att ta reda på skilda upplevelser av ett fenomen.

Bakgrund: Intresset för att använda hundar inom vården har ökat bland patienter och personal. Forskning har påvisat fysiologiska, psykologiska, emotionella och sociala effekter genom användning av vårdhundar. I dagsläget finns ingen sammanställd forskning om hur detta påverkar patienter med psykiatrisk problematik. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur vårdhundar påverkar patienter med psykiatrisk problematik. Metod: Metoden var en litteraturstudie bestående av 20 vetenskapliga artiklar, 16 kvalitativa och fyra kvantitativa studier, publicerade mellan åren 1989 och 2011.

Syftet med denna litteraturstudie är att belysa de psykiska aspekterna av att drabbas av hypertyreos och hur det påverkar individens dagliga liv. Studien vänder sig till sjuksköterskor som kan använda studien i sitt arbete för att underlätta omvårdnaden kring patienter med hypertyreos, vilket på så sätt ger kunskap åt blivande kollegor. Hypertyreos är en sjukdom som blir alltmer vanlig i Sverige och som kan ge stora inverkningar på individens dagliga liv om den inte upptäcks och behandlas i tid. Metoden som valts är en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar blivit systematiskt och kritiskt granskade utifrån Polit & Hunglers kriterier för vetenskap. Resultatet visar att ett flertal psykiska symtom påverkar som kan ge stora inverkningar på individens dagliga liv, vilket leder till reducerad generell hälsa och minskad vitalitet och känslomässighet, därmed upplever patienter begränsningar i det dagliga livet..

Risken att drabbas av sjukdom och bli beroende av vård är stor, och att vara utbildad sjuksköterska och bli beroende av vård kan skapa svåra situationer. För att belysa detta komplexa och relativt orörda område valdes syftet att undersöka sjuksköterskans upplevelse av att vara patient. Analysen genomfördes med en kvalitativ manifest innehållsanalys av en biografi och en autobiografi, vilket resulterade i fem kategorier som låg till grund för resultatet. Resultatet i studien visar på värdet av att behandla alla patienter som unika individer oavsett vilken kunskap eller erfarenhet de kan tänkas ha. Att alla patienter, även patienter med sjuksköterskeutbildning, har behov av enkel och tydlig information, bekräftelse och stöd.

För personer som drabbas av sjukdom förändras livet och det kan upplevas som en traumatisk händelse. Personer med cancer har ett varierande behov av stöd under denna tid. Kontaktsjuksköterska är ett begrepp som innebär en kontaktperson i vården för patienter med sjukdom. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen hos personer med cancer av att ha en kontaktsjuksköterska.. Elva vetenskapliga studier analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys.

Bakgrund: Humor är ett ämne som länge har uppmärksammats inom vården. Sjuksköterskor använder humor för att bryta isen och skapa en trygghet för patienter medan patienter använder humor för att hantera svåra situationer. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva humor i omvårdnaden från patienters och sjuksköterskors perspektiv. Metod: Resultatet i litteraturstudien baserades på granskning av 9 vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO.

Sammanfattning. Föreliggandeexamensarbete studerar terapeuters upplevelser och erfarenheter avpatienters sorgearbete samt i vilken utsträckning sörjandet skiljer sig mellansvenska patienter och patienter med invandrar- och flyktingbakgrund och ärgenomförd med en kvalitativ forskningsmetod medfenomenologisk ansats. Undersökningen bygger på svaren från 14 erfarnapsykoterapeuter med psykodynamisk inriktning.  Resultaten visar att patienters inreupplevelser av sorg är densamma, däremot finns det kulturella skillnader isörjandet. Samtliga affekter som patienter har tillgång till används isorgearbetet.

Inom ambulanssjukvården kan sjuksköterskor ställas inför att möta närstående till svårt sjuka patienter. Att möta den närståendes behov, samtidigt som patienten behöver kvalificerad vård, kan vara svårt och det ställer höga krav på sjuksköterskan att klara av detta. Sjuksköterskors bemötande av närstående påverkar även vården av och runt patienter.Syftet med studien är att belysa hur ambulanssjuksköterskor beskriver hur de bemöter närstående till svårt sjuka patienter.Metoden som användes var kvalitativa intervjuer med induktiv ansats. Analysmetoden gjordes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Sex personer på tre olika ambulansstationer i sydvästra Sverige intervjuades.I studiens resultat framkom att sjuksköterskorna upplevde svårigheter i kommunikationen i möten med närstående.

Akut förvirring hos höftfrakturpatienter är vanlig. Den akuta förvirringen kan förebyggas eller kortas och rehabiliteringstiden kan då också kortas. Ett förvirringstillstånd innebär stora påfrestningar på kroppen. Syftet med denna litteraturstudie är att se hur litteraturen beskriver hur man kan ge en god postoperativ omvårdnad och ett gott bemötande till de patienter som drabbas eller riskerar att drabbas av postoperativ förvirring. Till grund för arbetet ligger ett antal vetenskapliga artiklar samt facklitteratur.

Bakgrund: Prostatacancer är den vanligaste formen av cancer bland män i Sverige. Att få en cancerdiagnos innebär stress för både patienten och dess partner.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka grad av stressreaktioner i form av undvikande beteende och pa?trängande tankar hos patienter med prostatacancer och deras partner. Ytterligare ett syfte var att kvalitetssäkra mätinstrumentets formulering och svarsalternativ.Metod: Arbetet var en kvantitativ tvärsnittsstudie. Datainsamlingen gjordes med hjälp av enkät ?Impact of Event Scale? (IES) samt en enkät utformad enligt ?The Question and Answer Model? (QAM) för att kvalitetssäkra IES.

Bakgrund: Kommunikation är bland det viktigaste verktyg en sjuksköterska har. Omvårdnaden av patienten skall vara personcentrerad för att bevara dennes integritet och värdighet. Humor ingår i kommunikationen och genom att använda den rätt, kan relationen och den mellanmänskliga kommunikationen främjas. Syfte: Syftet var att belysa humor i vårdsituationer som den beskrivs av sjuksköterskor och patienter. Metod: En litteraturstudie baserad på nio kvalitativa studier.

Bakgrund: Stigmatisering kring människor som har psykiatriska diagnoser är vitt spridd. Det finns forskning som visar att detta också förekommer inom vården och att detta kan påverka den vård patienter med psykiatriska diagnoser får. Dessutom blir olika psykiatriska diagnoser allt mer vanligt förekommande i samhället, därför kommer även patienter med dessa diagnoser bli vanligare. Syfte: Studiens syfte var att belysa hur sjuksköterskor inom den somatiska vården uppfattar bemötandet och omvårdnaden av patienter med en psykiatrisk diagnos. Metod: Studien var en empirisk studie genomförd med en deskriptiv kvalitativ ansats.

Bakgrund: I Sverige drabbas cirka 30000 personer av stroke varje år varav 20000 är förstagångsinsjuknade och cirka 10000 dör varje år. Cirka 85 % får hjärninfarkt och 15% får hjärnblödning. Nedsatt gångförmåga är vanligt bland personer med stroke och styrketräning och gångträning är två metoder som kan användas i syfte för att förbättra gångförmågan Syfte: Syftet med studien var att sammanställa litteratur kring uppgiftsorienterad träning och styrketräning som behandlingsmetod för att förbättra gångförmågan för strokepatienter. Metod: Litteratursökning på databaserna PEDro och PubMed med sökorden stroke AND gait i kombination med training, resistance training och strength resistance training samt task-oriented training. Efter att ha gjort sökningarna och sållat hittades 12 artiklar som ansågs relevanta för studien.