I dagens samhälle krävs stora mängder bergmaterial för att infrastruktur och byggnationer av olika slag ska kunna utföras, samtidigt ses naturgrus som en allt mer värdefull resurs där uttagen måste minska. Det finns alltså ett stort behov av Bergkross som är det naturliga ersättningsmaterialet till naturgrus och intresset för att använda reststen från blockstensbrytning har i och med det ökat.Täktverksamheten i Kalmar län har gamla anor och syftet med den här studien var att inventera och dokumentera den reststen som finns i gamla och befintliga täkter. Reststensupplagen har sedan med hjälp av uppsatta kriterier klassats efter deras olika värden. Modellen som utarbetats är också tänkt som ett hjälpmedel vid framtida reststensinventeringar.23 stycken potentiella reststenstäkter inventerades varav elva stycken visade sig vara exploaterbara. Sju stycken var av mycket stort exploateringsvärde och fyra stycken visade sig vara exploateringsvärda.

Rapporten är en analys av inventeringsdata på bibagge (Apalus bimaculatus) och vårsidenbi (Colletes cunicularius) från Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Naturvårdsverket har utformat ett åtgärdsprogram för bibagge då den är upptagen på rödlistan som nära hotad (NT). Bibaggen är en brandgul skalbagge som man finner i blottade, solexponerade, sandytor där dess värdart vårsidenbiet lever. Bibaggen är nämligen boparasit på vårsidenbiet. Endast under parningstiden, några få veckor i slutet av mars och början av april, är bibaggen aktiv ovan mark.

Huvudsyftet med detta examensarbete har varit att kartlägga funktionskrav för bottenaskor avsedda för väg- och anläggningsbyggnad och utföra de laborationer som behövs för att kontrollera dessa funktionskrav. Projektet behandlar enbart tekniska aspekter på askor. De mycket viktiga miljöaspekterna behandlas ej. Examensarbetet har utförts genom litteraturstudie, laboratorieförsök och försöksdimensioneringar med dataverktyg. Försöksdimensioneringarna gjordes främst för att få en helhetsbild över hur mycket den övriga konstruktionen behöver förändras då ett av lagren byts ut mot bottenaskor.

Vid riskbedömning av kontaminerade områden i stadsmiljö blir ofta markmiljönbegränsande. Detta beror bland annat på att föroreningarna till stor del är bundna imarken, så risken för utlakning, med skadade grundvatten eller ytvatten som effekt, ärlåg. Risken för skador på markmiljön antas bero på totalhalterna av förorening imarken så för att skydda markmiljön schaktas den förorenade jorden ofta bort ochområdet fylls upp av fyllnadsmaterial. Som fyllnadsmaterial kan diverse restmaterialanvändas om de uppfyller kraven på som ställs på dess lakhalter. Det finns dock ingakrav på kontroll av lakning från naturmaterial varför dessa ofta används somfyllnadsmaterial.

Det övergripande syftet med examensarbetet var att genom laboratorie- och fältförsök undersöka hur tillförd packningsenergi eller använd packningsmetod påverkar erhållen styvhet för ett lager däckklipp. Genom laboratorieförsök med fallviktspackning studerades hur olika tillförda mängder packningsenergi inverkar på erhållen kompression, densitet, porositet och styvhet vid en efterföljande statisk belastning av däckklipp. Vid fältförsöken studerades hur vald packningsmetod, för att packa däckklipp, inverkar på erhållen kompression och styvhet för en konstruktion bestående av ett lager däckklipp som överlagras av ett packat lager Bergkross. Jämförelser gjordes såväl i laboratorieförsök som i fältförsök med erhållna egenskaper hos ett löst ifyllt, dvs. ej packat, lager däckklipp.

Haparandabanan, den ja?rnva?g fo?r godstrafik som ga?r mellan Boden och Haparanda, byggdes fo?r na?rmare 100 a?r sedan och stora delar av ja?rnva?gsstra?ckan a?r i da?ligt skick. Fo?r att klara morgon- dagens o?kande transportbehov rustas den befintliga ja?rnva?gen mellan Boden och Kalix upp samt byggs en helt ny ja?rnva?g mellan Kalix och Haparanda.Projekt Haparandabanan har i ja?rnva?gsplaner, tillsta?ndsanso?kningar om vattenverksamhet och anma?lningsa?renden ga?llande uppla?ggning av inert avfall utlovat att vidta en ma?ngd a?tga?rder och fo?rsiktighetsma?tt. Fo?r att dessa a?taganden inte ska fo?rbises och eventuellt orsaka negativa effekter pa? naturmiljo?n a?r det angela?get att fo?lja upp dem.Det o?vergripande syftet med det ha?r examensarbetet var att fo?lja upp a?tga?rder och fo?rsiktighets- ma?tt som projekt Haparandabanan a?tagit sig att vidta och som kan pa?verka ja?rnva?gsomra?dets yt- och grundvatten.

När en bro ska byggas krävs det att denna grundläggs på en stabil grund. Där schaktning utförs för att skapa grundläggningsytan för bron är det viktigt att botten förblir stabil och behåller bärigheten. I många av dessa schakter kommer arbetet i kontakt med grundvatten. Detta vatten måste på något sätt hanteras för att möjliggöra en bra grundläggning och för att schaktarbetet ska gå att bedriva på ett säkert sätt. Om det inte hanteras riskerar schaktbotten att luckra upp och tappa sin bärighet samtidigt som det i svårare fall finns risk för att schaktgropen rasar igen.