I och med att EU har valt att följa organisationen IASB så innebär det att från och med den 1 januari 2005 skall alla börsnoterade företag i Sverige redovisa i enlighet med IFRS. Detta innebär bland annat att företagen numera skall genomföra nedskrivningstester, impairmenttester, för goodwill för att se om det finns behov till nedskrivning. Detta skall ske i enlighet med IAS 36 ? Impairment of assets. IFRS reglerna är i stor grad påverkade av redovisningsreglerna i USA och tanken med att tillämpa samma regler här är att skapa bättre förutsättningar för jämförelse mellan företag internationellt.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur några svenska börsbolag, med stora goodwillposter, kommer att hantera impairmenttesten enligt IAS 36.Vi har valt att göra fyra fallstudier baserade på fyra företag som är noterade på Stockholmsbörsens A-lista.

Studiens syfte var att öka kunskapen kring hur några studie- och yrkesvägledare på grundskolan arbetar med vägledning av elever med ADHD och vilka kompetenser och resurser de kunde tänkas ha för att stötta väl underbyggda studie- och yrkesval. Kvalitativa intervjuer genomfördes och resultatet visar att respondenterna individanpassar vägledningen i hög grad, för elever med ADHD främst genom mer tid, studiebesök, medföljare, visualisering och empowerment. De använder ingen speciellt utarbetad vägledningsmetod för dessa elever men det visar sig att det vore välkommet med metodutveckling, vidareutbildning och utökat samarbete..

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur stort ansvarredovisningskonsulterna har fått efter avskaffandet av revisionspliktenoch hur det har påverkat deras dagliga arbete.Hur ser redovisningskonsulterna på avskaffandet av revisionsplikten?Hur har avskaffandet av revisionsplikten påverkatredovisningskonsulternas ansvarstagande?Efter att författarna studerat den insamlade data kom de fram till attavskaffandet är positivt för aktiebolagen. Detta gör att aktiebolagenkan lägga ner mer resurser på att utveckla sitt bolag istället för attlägga ner resurserna på revision. För aktiebolagen som väljer bortrevisorn försvinner de extra led av kontroller och granskning.Redovisningskonsulternas ansvarstagande har inte påverkats efteravskaffande..

Effekter av samhällets säkerhetsarbete (ESS) är ett femårigt projekt som finansieras av myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Denna rapport är en delstudie inom ESS och behandlar frågeställningar inom delområdet deponiolyckor med fokus avseende brand.Arbetets mål är att redovisa vilka förutsättningar och förhållanden som är vanliga före, under samt efter bränder på deponier, att identifiera svaga länkar och förbättringspotentialer i det förebyggande brandskyddsarbetet, samt att lämna förslag till förbättringar inom området.För att kunna nå upp till målen har författarna genomfört litteraturstudier och tre fallstudier, i form av platsbesök och intervjuer, av deponianläggningar som har varit drabbade av brand. Vid urvalsprocessen av vilka anläggningar som skulle studeras ställdes två kriterier upp. Dessa var att branden inte var äldre än två år och att omfattningen varit betydande. Efter urvalsprocessen fastslogs att fallstudier skulle ske på Storskogens avfallsanläggning i Oskarshamn, Heljestorp avfallsanläggning i Vänersborg och Häringetorp avfallsanläggning i Växjö.De slutsatser som har dragits är att bränder på deponianläggningar är något som sker relativt ofta i Sverige idag och dessa leder till att en mängd miljö- och hälsoskadliga ämnen bildas.Nivån på det skadeförebyggande och skadebegränsande arbetet med avseende på brand skiljer sig åt mellan de tre studerade anläggningarna.

Demenssjukdom är vanligt förekommande inom distriktsjukvård. Tidigare forskning om demenssjukdom har framförallt inriktat sig på arbetsmetoder i vården. Sjuksköterskors upplevelser av det vårdande mötet och samtalet med personer med demenssjukdom är fortfarande relativt obeforskat. Att kunna sätta sig in och förstå livsvärlden hos en person med kognitiv svikt kräver stor kunskap och lyhördhet hos distriktssköterskan. Om förståelse inte finns för sjukdomens konsekvenser och hur det nära mötet kan skapas minskar sannolikheten för att distriktsköterskan skall kunna ha ett vårdande möte eller samtal.

Syftet med studien var att belysa olika svenska myndigheters förändringsstrategier mot och bemötande av hedersrelaterat våld hos familjer med denna problematik, samt om dessa strategier och bemötanden skilde sig något ifrån varandra hos de inkopplade myndigheterna. Den kvalitativa forskningsmetoden valdes och sammanlagt åtta halvstrukturerade intervjuer med polis, socialtjänst och skyddsboende genomfördes.  Den valda teorin utgick från att ett pedagogiskt perspektiv, kompletterat med ett psykologiskt synsätt, skulle kunna användas som grunden för en strategi för bemötande och behandling av hedersvåld.Det mest framträdande resultatet var att det inte fanns någon gemensam vetenskapligt belagd strategi för att förändra grundproblemet, d.v.s. hederstänkandet i familjerna. Däremot kom det fram från samtliga respondenter att de kände igen fenomenet och hade kompetens nog att i de flesta fall skydda drabbade ungdomar, vilket säkert har förhindrat flera tragedier. Samtliga myndigheter hade insatser, resurser och riktlinjer kring skyddet av utsatta ungdomar.Alla respondenter har också beskrivit att en stor svårighet är att hedersförtryck oftast är sanktionerat av ett kollektiv, vilket är väldigt främmande för det svenska samhället där våld mot familjemedlemmar nästan alltid utförs av en gärningsman.

Detta examensarbete har genomförts vid Institutionen för produktionsekonomi på Linköpings tekniska högskola. Uppdragsgivare har varit Svenskt Näringsliv och arbetet har utförts på Södersjukhuset i Stockholm. Syftet med arbetet har varit att kartlägga flödet av patienter med sökorsak höft genom sjukhusets akutmottagning och ortopediska verksamhet, för att därefter analysera detta och föreslå åtgärder som kan minska väntetider och öka genomflödet. På akutmottagningen har tre aktiviteter visat sig vara viktigare än de övriga, nämligen läkarundersökning, röntgen och inläggning på vårdplats. Anledningen till detta är att väntan till de aktiviteterna utgör cirka två tredjedelar av en patients tid på akutmottagningen.

För att vara konkurrenskraftig på marknaden behöver företag hitta och använda möjliga resurser för förbättringar. En grund för ett kostnadseffektivt och kundtillgängligt logistiksystem är transporter. Det är viktigt att ha fokus på både interna och externa transporter när processer ska optimeras och via detta erhålla lägre kostnader. Den enskilt största logistikkostnaden i många företag är transportkostnaden. Studien har utförts på ett företag som är verksamma inom industrin. Fallstudieföretaget har ett fokusområde inom transporter, där syftet är att utveckla verksamheten inom specialtransporter.

Vi har i den här rapporten valt att undersöka hur svenska små och medelstora företag som exporterar till Baltikum har påverkats utav finanskrisen. Vi har analyserat detta utifrån ett resursbaserat synsätt med syfte att beskriva vilken resursbas respektive företag besitter, analysera hur finanskrisen inverkat på företagen samt i vilken utsträckning de omvärderat potentialen på de baltiska marknaderna. Vidare ämnar vi ge rekommendationer gällande vilken resursbas som i störst utsträckning kan hantera en omvärldsförändring i likhet med finanskrisen i Baltikum.  För att kunna uppfylla detta syfte har vi arbetat utefter en kvalitativ forskningsmetod och utarbetat en flerfallstudie där vi intervjuat fyra företag i Kalmarregionen.Den teoretiska referensram vi tagit utgångspunkt i är Barneys resursbaserade synsätt samt välkända internationaliseringsteorier så som; Inkrementell process, Nätverksmodellen, Internationellt Entreprenörskap samt i viss mån Born Global. Vidare belyser vi teorier gällande prestation utifrån objektiva och subjektiva mått. Därefter har vi integrerat samtliga teorier i en teoretisk syntes som legat till grund för vår analys.I analysen förenas vår teoretiska syntes med empirin och en diskussion förs gällande vilken resursbas våra fyra företag besitter utifrån vår definition utav resurser i syntesen.

Web Services har vuxit i popularitet de senast åren. Användningen av inbyggda systemökar också ständigt, och möjligheten att göra inbyggda system tillgängliga via Web Services öppnar nya möjligheter.Detta arbete visar på möjligheter och problem med standardiserade textbaserade protokoll för kommunikation i inbyggda system med små resurser. XML-RPC och SOAP studeras ur detta perspektiv. SOAP befinns vara mer komplext att implementera stöd för än XMLRPC i den begränsade testmiljön, som har 32kB internminne. XML-RPC visar sig ge fördelar över proprietära protokoll främst när det gäller underhållbarhet och återanvändbarhet..

På senare tid har konkurrensen om kunder ökat bland företag vilket gör att behovet av konkurrentanalyser har ökat. Trähusbranschen är en bransch där behovet av konkurrentanalys är extra stort eftersom det finns många företag som konkurrerar på en begränsad och konjunkturkänslig marknad. Konkurrensen inom branschen blir dessutom hårdare eftersom kunderna oftast är privatpersoner med stora krav på produkten men med en begränsad ekonomi. I denna rapport har konkurrensförhållandena inom trähusbranschen undersökts på en geografiskt begränsad marknad. Undersökningen inriktades på att hitta de absolut viktigaste faktorerna som gör en husleverantör framgångsrik.

Syftet med studien var att undersöka hur enhetschefer för äldreboenden hanterar konflikter som kan uppstå inom personalgruppen. Studien genomfördes i en mellanstor kommun i Sverige. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats och data har samlats in via intervjuer. Intervjufrågorna har varit av öppen karaktär och tematiserade efter studiens syfte och frågeställningar. Frågeställningarna var: Hur definierar enhetscheferna en konflikt? Vilken roll har enhetscheferna vid uppstådda konflikter inom personalgruppen? Vilka resurser har enhetscheferna gällande konflikthantering och konfliktlösning inom personalgruppen? Hur hanterar enhetscheferna konflikter inom personalgruppen? Resultatet visar att enhetschefernas uppfattning och definition av vad en konflikt är stämmer väl överens med det som har återfunnits i litteraturen.

Många fotbollslag har ambitioner att spela i den högsta divisionen där de kan konkurrera med landets bästa fotbollslag. Många fotbollslag som IK Sirius har haft svårt att nå toppen då de saknar resurser för att etablera sig bland de bästa fotbollslagen. Eftersom IK Sirius spelar två divisioner under högsta serien Allsvenskan får de inte samma uppmärksamhet från fans, media, sponsorer etc. Av den anledningen har de svårt att samla in resurser som krävs för att kunna konkurrera med de bästa fotbollslagen. Syftet med uppsatsen är att analysera vad ett fotbollslag som IK Sirius behöver göra för att lyckas ta sig upp till Allsvenskan. Huvudfokuset ligger på IK Sirius varumärke och vilka metoder de kan använda sig av för att stärka sin position i samhället.

Enligt vår empiri kan lärande uppstå även i nätverk som inte är skapade med grundtanke att lära. Nätverksplattformen är en viktig grund för att lärandet ska kunna utvecklas, vi ser dock lite annorlunda på tid och resurser då teorin säger att den är tidskrävande, medan vi menar motsatsen. Vi anser även att Nätverksplattformen behöver kompletteras. Här utgör bland annat struktur och rutiner en viktig förutsättning, men också motivation och utvecklandet av individen för att bibehålla lärandet i ett längre perspektiv..

Syftet med studien är att beskriva och analysera hur personer som har äldreomsorg upplever sina möjligheter att kunna påverka innehållet i vardagen. I syftet ligger också att kunna belysa den äldre personens upplevelse av vardagen med utgångspunkt i delaktighet och meningsfullhet. I studien söker vi svar på följande frågeställningar: Hur upplever äldre personer sin vardag? Hur upplever äldre personer sina möjligheter att göra val som rör vardagen? Hur kan äldre personer vara delaktiga i sin vardag? Hur kommer meningsfullhet till uttryck i vardagen för äldre?Studien har en kvalitativ ansats och studiens data är inhämtad genom nio intervjuer med äldre som har äldreomsorg. Respondenterna är äldre personer över 65 år som har äldreomsorg inom hemtjänst och särskilt boende.Resultatet av studien visar att den äldre personen upplever sin vardag utifrån insikten om sina fysiska förutsättningar och begränsningar.