Syftet med denna studie är att undersöka den socialmedicinska samverkan mellan huvudmän för personer med missbruks- och/eller beroendeproblem i Götene kommun. Avtalet och samverkansgruppen har varit aktiva sedan hösten 2010. Under de år som har passerat har de upprättat individuella vårdplaner för ca 40 personer. Frågeställningarna i denna studie är inriktade på att se hur samverkan har utvecklat sig över tid; vilka förutsättningarna har varit för att få till en fungerande samverkan; hur de professionella rollerna har utvecklats och vilken nivå av samverkan man har nått samt vilket resultatet har varit för brukarna. En kvalitativ metod har använts för att besvara studiens frågeställningar. Det har genom-förts en fokusgruppsintervju med deltagarna i samverkansgruppen samt en kompletterande individuell intervju, sammanlagt åtta intervjupersoner. Enskilda intervjuer har genomförts med deras respektive enhetschefer som var sex personer sammanlagt.

Syftet med den här undersökningen var att beskriva hur anhöriga upplever och hanterar sin livssituation, med fokus på familjen och deras egen hälsa, under den akuta fasen vid allogen stamcellstransplantation. Undersökningen ägde rum på Centrum för Allogen Stamcellstransplantation vid Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge. Sju anhöriga till patienter som genomgick en allogen stamcellstransplantation deltog. Metoden som användes var att genom semistrukturerade intervjuer låta anhöriga själva berätta om sin livssituation. Dessa intervjuer analyserades sedan med hjälp av kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i att temat den nuvarande situationen formulerades.

Dagens digitala teknik utvecklas ständigt och de digitala resurser som finns tillgängliga i skolorna går också igenom en förändringsprocess. I samband med detta möter den dagliga verksamheten i skolan de tekniska förändringar som pågår i samhället. Syftet med arbetet är att beskriva och skapa förståelse för de förutsättningar som lärare anser sig ha för att använda Information och kommunikationsteknik, IKT, i sin undervisning i årskurserna 4-6 i Luleå Kommun. Genomförandet bestod av en kvalitativ intervjustudie bland verksamma lärare i mer än hälften av skolorna i kommunen. I resultatet har vi fått fram att läromiljöns utformning påverkar de förutsättningar som läraren har för att använda IKT i sin undervisning.

Nyttjandet av motorfordon i allmänhet och snöskotrar i synnerhet har ökat kraftigt i naturen. Snöskotern har sedan introduktionen i Sverige, i mitten av 1960-talet, brett ut sig över hela Norrland. Många människor kombinerar nuförtiden intresset för friluftsliv med snöskoteråkning. Fordonet används emellertid inte enbart för rekreation utan är också ett arbetsredskap. Det är dock som fritidsaktivitet snöskotern rönt mest uppmärksamhet.

Förr eller senare kommer vi som lärare att ställas inför det faktum att vi måste hantera krissituationer där en eller flera elever behöver omsorg. Vårt syfte med detta examensarbete har varit att försöka beskriva och jämföra erfarna lärares och lärarstudenters åsikter och erfarenheter om bemötande av barn i kris. Vi ville genom vår undersökning ta reda på vad lärare har för beredskap för att möta barn som drabbats av en kris och hur lärare bemöter dessa barn på bästa sätt. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer där vi intervjuat sex lärare med minst fem års yrkeserfarenhet och sex lärarstudenter i slutskedet av sin utbildning. Intervjuerna har tillsammans med den litteratur vi läst gett oss följande resultat: Skilsmässa är den krisorsak för barn som enligt resultatet är den vanligaste.

Syftet med denna studie var att identifiera och beskriva äldre personers erfarenheter och föreställningar av hur internet kan bidra till att vara delaktig i en vardagsgemenskap. För att besvara studiens syfte genomfördes en kvalitativ innehållsanalys av data insamlad via fokusgrupper. Via en pensionärsorganisation rekryterades tolv deltagare som indelades i tre grupper och varje grupp intervjuades vid två tillfällen vardera. Analysen mynnade ut i tre kategorier; Resurser och begränsningar för tillgång till vardagsgemenskap via internet, Internet som en väg och möjlighet till vardagsgemenskap och Betydelsen av att vara en del av vardagsgemenskap via internet. Resultatet visade betydelsen av att övervinna svårigheter och ha tillgång till resurser, där en viktig aspekt var att den sociala miljön kunde påverka och möjliggöra tillträde till en vardagsgemenskap via internet.

Under det kalla kriget var en av huvudanledningarna till dimensioneringen av och uppträdandet hos det militära försvaret att det skulle verka avskräckande för en eventuell angripare. Trots ett betydligt mindre försvar idag än under det kalla kriget, kvarstår fortfarande målet för de väpnade styrkorna att skapa avskräckning. Hur kan det komma sig att det anses möjligt att åstadkomma samma effekt fast med betydligt färre resurser idag i jämförelse med då?Syftet med denna uppsats är att undersöka om dagens syn på avskräckning skiljer sig från den som existerade under det kalla kriget, vilket i så fall skulle kunna bidra till att förklara den ovanstående problemformuleringen. Undersökningen har genomförts i form av en jämförande fallstudie med hjälp av kvalitativ textanalys.

Syfte: Att kartlägga vårdpersonalens kunskapsläge samt utbildningsfrekvens i hjärtlungräddning på ett länssjukhus i Mellansverige, samt beskriva följsamheten till att registrera behandlade hjärtstopp till det svenska hjärt-lungräddningsregistret.Metod: Enkätstudie med kvantitativ ansats bestående av 177 respondenter samt även som en retrospektiv observationsstudie.Huvudresultat: Enskilda personer svarade rätt på alla kunskapsfrågorna men som grupp fanns det brister i kunskapen i hjärtlungräddning. Då man jämförde vårdpersonalens kunskap påvisades att i fyra av sju kunskapsfrågor fanns en signifikant skillnad i kunskap mellan den vårdpersonal som har mer regelbunden utbildning, än den som har mindre. De som hade mer regelbunden utbildning hade flera rätt. En signifikant skillnad påvisades även beroende på när man hade haft sin senaste HLR-utbildning, där de som haft sin utbildning nyligen hade flera rätt. Följsamheten hos vårdpersonalen till att registrera patienter som behandlats för hjärtstopp på sjukhus till det svenska hjärt-lungräddningsregistret, kan sammanfattas med att det brister i rapporteringen.Konklusion: Det är viktigt att skapa förutsättningar för frekventa utbildningar till vårdpersonal för att öka kunskap och beredskap i hjärt- och lungräddning, vilket även kan ses som ett kvalitetssäkringsarbete.

I det hälsofrämjande arbetet ska sjuksköterskor uppmuntra och stödja patienters egna resurser samt respektera deras autonomi till en livsstilsförändring. Studier visar att sjuksköterskor upplever barriärer och kunskapsbrister i arbetet med hälsofrämjande insatser som Motiverande samtal och att det inte prioriteras i samma utsträckning som det sjukdomsinriktade arbetet. Syfte: var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av det Motiverande samtalet som metod inom hälsofrämjande vård. Metod: En litteraturstudie utfördes med induktiv ansats för att besvara syftet. Sökningar gjordes i databaserna PubMed, CINAHL och Academic Search Elite och sammanlagt inkluderades 16 artiklar som svarade mot syftet.

Dagens organisationer är alltmera beroende av aktuell och relevant information vid rätttillfälle. Därför är det ytterst viktigt att kunna utbyta information mellan heterogenainformationssystem. Problemet uppstår när data ska tolkas av användare. Olikadefinitioner på begrepp och termer kan leda till misstolkning av data och därefter felaktiginformation. Syftet med studien är att kunna visa de svårigheter som finns för att kunnauppnå den semantiska interoperabiliteten genom att visa illustrerande exempel frånsvenska sjukvården.

Uppsatsen undersöker hur personalen på Eknäs ungdomshem upplever rättvisa på sin arbetsplats. I undersökningen deltog 31st anställda varav 15st män och 16st kvinnor. På arbetsplatsen finns en hög sjukfrånvaro och hög personalomsättning som kan leda till ökad upplevelse av orättvisa. Trots detta har de anställda ingen utbredd upplevelse av total eller allmän orättvisa, vissa saker upplevs mer rättvist medan andra saker upplevs mer orättvist. Personal upplever sig orättvist behandlade i situationer som härrör till ansträngning, de tycker inte de får de resurser de förtjänar eller kan påverka sin situation när de anstränger sig utöver det normala på arbetsplatsen.

Electronic data interchange (EDI) är en teknik vilken används för att utbyta elektroniska dokument mellan köpare och säljare. Dessa dokument överförs på en strikt elektronisk standardiserad väg, dokumenten kan vara fakturor, beställningsformulär, leveransplaner etc. EDI har funnits i över 25år och är vida spridd över världen. För att använda EDI krävs det stora resurser i form av kapital och kunskap. Små och medelstora företag har ofta inte de resurser som krävs för att kunna använda EDI.Nya tekniker utvecklas ständigt.

Syftet med min studie är att belysa hur socialarbetare tänker kring och ser på gravida kvinnor i missbruk. För att undersöka detta har jag genomfört gruppintervjuer, så kallade fokusgrupper, med socialarbetare som arbetar med kvinnor i missbruk. Utgångspunkten för gruppintervjudiskussionerna var så kallade vinjetter, det vill säga fiktiva fall om gravida kvinnor med olika typer av missbruksproblematik. De fyra vinjetterna var utformade som fyra historier om kvinnor med olika missbruksproblematik där alla fyra kvinnor var gravida. Studien är induktiv och analysen av materialet är inspirerad av grounded theory.

Denna studie handlar om vilken handlingsberedskap skolor pålandsbygden har vad det gäller mottagande av elever med annan språkbakgrundän svenska.Frågeställningarna är:Vilka krav ställspå de delaktiga rektorerna ochlärarna? ochhur har skolans mottagande av ickesvensktalande elever arrangerats?För att besvara dessafrågoranvändsen kvalitativ metod. Studiengörspå två olika skolori samma kommundär en lärare och en rektor på vardera skolanintervjuas. Resultatet i studien visar attdet inte finns några lokala riktlinjer ikommunen för nyanlända eleverutan enbart dokument som högre instanserhar utformat. Bristen på lokala riktlinjer medför en vag stödstruktur förlärarna och kraven som ställs blir på så vis otydliga.

Studiens syfte är att beskriva vad slöjdlärare har för intention att lära eleverna och hur slöjdundervisningen kommer in i skolans större sammanhang. I rapportens inledande del pre-senteras tidigare forskning kring läroplansteori. Forskningen visar att styrdokumentens inne-håll inte kan ses som ett självklart facit för hur undervisningen bedrivs i praktiken. Därefter följer en redogörelse för läroplanen, kursplanen för slöjd samt hur de är avsedda att tolkas. Vidare presenteras olika teorier kring lärande som bland annat poängterar vikten av en mång-facetterad undervisningsmetodik och sociokulturellt lärande.