The purpose of this study is to see how secondary schools in Skelleftea? County market themselves in order to attract students. How the schools portrait themselfs, what is in focus in the information material and how the schools communicate their message to the students who are about to choose schools are the questions asked. The study contains both municipal secondary schools and independent secondary schools. A text analysis has been implemented on texts from the schools websites and interviews were conducted with five respondents from the municipal secondary schools.

Den här studien genomfördes i samband med en fem veckor lång VFU (verksamhetsförlagd utbildning) i förskoleklass. Syftet med studien var att klargöra om och i vilken utsträckning förskoleklassbarn har förmåga att göra olika typer av kopplingar så kallade inferenser till text vid högläsningstillfällen i samband med boksamtal. Utifrån syftet uppkom frågeställningen: Hur gestaltades elevernas förmåga eller mindre goda förmåga att göra inferenser i samband med boksamtal? Resultatet visade att deltagarna hade särskilt svårt att få samtalet att flyta, och komma vidare från sin första ståndpunkt samt revidera sitt sätt att förstå en specifik text. Deltagarna visade att de till stor del också höll med varandra och hade svårigheter att i samtalen hålla sig till det relevanta i boksamtalens innehåll.

 Internet har sedan starten öppnat nya portar för kommunikation. En av de allra populäraste just nu är att blogga. Att uttrycka sig språkligt har kommit att bli så mycket mer än bara att använda sig av ord. På bloggen ges möjlighet att tillföra bild, film, färg och att använda olika typografiska medel, såsom att kursivera eller göra text fetstilt. Element som alla bidrar till hur text tolkas.Utifrån fjorton dagboksbloggar och totalt 289 blogginlägg har min uppsats syftat till att undersöka hur framställning på dessa bloggar, tillhörande gymnasieelever, skett.Mina frågeställningar jag utgått ifrån lyder:Hur använder sig gymnasieungdomar av olika uttrycksmedel för att estetiskt och kreativt skapa ett blogginlägg på så kallade dagboksbloggar?-          Hur används rubriksättning, bild, film, färg och olika stilformat på texten för att skapa kommunikation och olika uttryck på blogginläggen?Hur förhåller sig gymnasieungdomars dagboksblogg till den traditionella dagboken vad det gäller utformning och kommunikationsmöjligheter?Genom en strukturalistisk analys, med utgångspunkt hos Jurij Lotman, har jag gripit mig an blogginläggen på olika plan där jag både undersökt detaljer i texten och övergripande utformning.

Denna studie är gjord för att undersöka ungdomars tankar kring musik och text, och då med utgångspunkt från forskningsfrågan: Vad är det som gör en låt "bra" och vilken roll spelar budskap och text i musik för tonåringar idag? Studien grundar sig i ett intresse för budskap i musik och funderingar kring huruvida detta budskap når fram till dagens tonåring. All musik förmedlar något men hur uppfattar mottagaren det? Handlar en bra låt endast om musik? Spelar texten den viktigaste rollen i sammanhanget eller är helheten det som tilltalar? Påverkas tonåringarna av musiken och det eventuella budskapet, eller är det något man inte alls bryr sig om? Under tre gruppsamtal med elever från årskurs 7-9 lät jag elever lyssna på låtar och läsa låtens text samt fritt reflektera kring detta. Slutsatsen man utifrån dessa samtal kan dra, är att musiken är det man först möter och således det som avgör hur låten tas emot, samt det som avgör om man är intresserad av att lyssna vidare.

Högläsning är en handling när en vuxen läser en text högt för ett eller flera barn och är en viktig del av barns språkutveckling. Att besitta ett rikt språk är av stor vikt för att leva och verka i dagens samhälle som präglas av text och samtal. Sett från det senaste decenniet har barns läsförmåga och intresse till läsning försämrats. Därför är det betydelsefullt att lärare tillämpar arbetssättet högläsning i undervisningen. Syftet med litteraturstudien var att belysa högläsningens betydelse i de tidiga skolåren.

Syftet med undersökningen är att belysa hur några lärare, som undervisar i årskurs 2 och 3, uppfattar läsförståelse samt att få veta hur de arbetar med läsförståelse. Undersökningen genomfördes med halvstrukturerade intervjuer och observationer i två kommuner i Mellansverige.Resultatet visar att läsförståelse är komplext, men lärarna är överens om att läsförståelse handlar om mer än att bara kunna avkoda en text. I läsförståelse inryms både läsfärdigheter och kognitiva läsprocesser.Lärarna uppfattar det betydelsefullt att arbeta utvecklande med elevers läsförståelse och lärarna som deltagit är mer eller mindre medvetna om lässtrategier. Det är vanligt att man använder läromedel till hjälp och många av de intervjuade lärarna arbetade med textsamtal. Lärarna betonade vikten av det muntliga samtalet i ett klassrumsklimat som tillåter alla att komma till tals.

This qualitative study is done with the purpose of creating understanding for the theoretical democratic content in educational materials for Civic Education courses 1a1 and 1b during GY-11, so teachers create an intentional approach when using educational materials in their democratic education. This was motivated as important considering the reduction in obligatory Civic Education for the vocational programs. The study was conducted using a hermeneutic qualitative reading method where the educational materials, more specifically two series with one book for each course, was read with purpose of creating understanding for the democratic content according to ideal democratic models: deliberative democracy, participatory democracy and electoral democracy. A text voice analysis was also conducted using Bakhtins theory of dialogic and monologue text that contributed to the general result concerning the democratic content. The results show that the electoral democracy ideal is dominant in all educational materials, there is hence no striking difference between the democratic content in 1a1 and 1b educational materials.

This masters thesis is a gender study of the role of the artist in childrens literature of art. The study comprises forty-three childrens books presenting the life of a historic, contemporary or fictional artist. The books are published from the 1960s to the present day. They are written or translated into Swedish and available in Swedish libraries. The representation of the artist is examined separately in the text and in the illustrations.

The main purpose of this paper has been to use narratological theory for uncovering the narrative structure in Freud?s cases, such as anachronisms and focalizing. My aim was to investigate the narrative and through these viewpoints discover what impact Freud?s writing?s had on the look of hysterical women. I choose one of the earliest cases,"Fräulein Elisabeth von R." which is published inStudien über Hysterie (I?ve used the text translated to Swedish and published in Tidiga skrifter och historik.

The aim of my study is to investigate if and in that case how the writing process and texts written by students in the upper secondary school are affected by the writing tool; does it matter if they write their texts on a computer or by longhand? Another objective is to compare such an effect with the findings of previous studies performed on earlier generations of writers. The first part of my study was a survey. It showed that two thirds of the 67 students participating thought that they would have written better texts in the national writing test if they had been able to use computers. In the second part of the study each of the fourteen participants wrote one text on computer and another by hand.

Denna studie kretsar kring tre andraspråkselevers samtal om texter. Studien är inspirerad av aktionsforskning och har haft ett uttalat syfte att utveckla författarens undervisning. Den har genomförts utifrån frågeställningarna: Hur påverkar muntligt textsamtal/elevstöttning den skriftliga produktionen hos andraspråkselever? Hur påverkar elevers textsamtal kvaliteten på skriftlig produktion av berättande text? Vad kan jag som lärare göra för att utveckla min nuvarande undervisning?De metoder som använts är dels observation av textsamtal samt analys av elevernas framväxande texter som en följd av textsamtalen. De analysverktyg som använts är dels utifrån Holmberg & Wirdenäs (2010) och dels utifrån Faigely & Witte (1981, refererad i Paulus 1999, se bilaga 5).Samtalsanalysen visar att eleverna förhandlade i texter avseende stavning, grammatiska strukturer men också avseende hur handlingssekvenser i en narrativ/berättelse kan utvecklas.

Bakgrund: I samband med att det inför höstterminen 1998 infördes krav på betyget minst Godkänt i ämnena matematik, svenska och engelska för elever som efter avslutad grundskola önskade söka till ett nationellt program på gymnasiet har begreppet Grundskolans kärnämnen blivit vanligt. Begreppet förekommer såväl inom politiskt auktoritativ text som i texter producerade i lokala skolförvaltningar. Vardagligt är begreppet grundskolans kärnämnen eller kärnämnen i grundskolan legio och har en innebörd som skiljer sig från gymnasiets kärnämnesbetydelse. Till skillnad från i gymnasiet finns det inom grundskolan ingen formellt definierad innebörd av begreppet grundskolans kärnämnenSyfte: Genom att undersöka talet om grundskolans kärnämnen ville jag få reda på om, och i såfall hur det kan påverka, och växelverka med annat tal som betonar det som anses vara målen och syftet med grundskolan. Ambitionen var även att försöka förstå varför ett begrepp som är väl definierat inom gymnasieskolan till synes på ?egen hand? blir tillräckligt potent att utgöra en diskursiv praktik med en annorlunda innebörd inom grundskolan.Metod: Det studerade materialet är hämtat från text på Internet.

The aim of this masters thesis is to examine how daily encounters between the Danish public libraries and the library-users called ethnic minorities are described within the public library field. Danish public libraries have been assigned to play a larger role in societys strive towards integration of immigrants and refugees. Within Danish politics I find an emphasis on the importance of maintaining Danish culture, but it is rarely expressed if ethnic minorities are, can or should be a part of it. Theoretical and methodological starting points are hermeneutics and text-analysis. My theoretical framework is research about international migration and ethnic relations IMER.

I studien undersöks om det finns något samband mellan kön och hurförfattarens åsikter uttrycks i elevtexter. Kvantitativa metoder användsför att undersöka den relativa användningen av adverb med förstärkandefunktion av författarens åsikt, eller direkt kommenterande adverbsom uttrycker åsikt. Materialet som används för undersökningen äruppsatser i svenska från det nationella provet i svenska. De statistiskaresultaten visar att flickornas texter innehöll färre förstärkande elleråsiktsut-tryckande adverb jämfört med pojkarnas texter. Den individuellavariationen är stor, men det finns en klar tendens att pojkarna använderfler förstärkande uttryck än vad flickor gör i sina texter.

I uppsatsen undersöks om läsarens upplevelse av en litterär text i lättläst version skiljer sig från upplevelsen av originalversionen. Där undersöks också vilka bearbetningar som gjorts i den lättlästa versionen samt kopplingar mellan bearbetningar som gjorts och skillnaderna i läsarens upplevelse mellan versionerna.Som utgångspunkt för undersökningen ligger tidigare forskning kring läsares upplevelser och tolkning av litterära texter. En av utgångspunkterna för undersökningen av de bearbetningar som gjorts i den lättlästa versionen var begreppet adaptation, vilket redogörs för i forskningsöversikten.Denna studie utgår från två undersökningar, en analytisk och en empirisk undersökning. Den analytiska undersökningen visar att omfattande textbearbetning av typerna strykning, tillägg, utbyte och omstrukturering gjorts i den lättlästa versionen. Som utgångspunkt för den empiriska undersökningen ligger frågor som berör både innehållsmässiga och språkliga aspekter och som syftar till att undersöka läsarens upplevelse av berättelsen.