Sjuksköterskeledda mottagningar har blivit ett framgångsrikt sätt att ta hand om stora patientgrupper som lider av kroniska sjukdomar som diabetes, astma och hjärtsvikt (Eklund, 2009). I Sverige lider fyra av tio kvinnor och fem av tio män, av övervikt eller fetma (SCB, 2012). Fetma är ett globalt folkhälsoproblem som leder till en mängd allvarliga konsekvenser, både fysiska, psykiska och sociala, och har blivit en allt större utmaning för vårt samhälle att finna lösningar och effektiva behandlingar till (WHO, 2013). På senare tid har sjuksköterskeledda överviktsmottagningar etablerats. Syftet med denna uppsats är att beskriva omvårdnadsåtgärder vid sjuksköterskeledd överviktsmottagning.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Fo?r att patientsa?kerheten ska kunna garanteras vid en utskrivning fra?n slutenva?rden till kommunen a?r det viktigt att ra?tt information ges mellan instanserna. Det finns dock problem med kommunikationen vilket kan fa? olyckliga konsekvenser.Syfte: Att beskriva en patients utskrivning, fra?n slutenva?rd till kommunal omsorg, ur kommunsjuksko?terskors perspektiv.Metod: En kvalitativ metod med en explorativ design har anva?nts fo?r att besvara studiens syfte. Grundutbildande och specialistutbildade sjuksko?terskor fra?n fyra olika kommuner intervjuades till studien.

Beroende på arbetsplats kan sårvård vara ett dagligt återkommande moment i vårdarbetet. Syftet med studien var att beskriva omvårdnaden vid kroniska sår. Sårvård förekommer i olika vårdande sammanhang och olika vårdmiljöer, därav kom syftet även att belysa likheter och skillnader runt sårbehandling i olika vårdmiljöer. En kvalitativ metod användes med berättelser som datainsamlingsmetod. Resultatet bygger på nio berättelser från vårdare inom hemsjukvården och åtta vårdare med speciell utbildning inom sår/sårvård.Resultatet redovisas i form av fyra teman; Möta patienter med sår, Anpassa sårbehandlingen efter förutsättningarna i vårdmiljön, Bedömning och dokumentation av sårläkningsprocessen och Rutiner kring sårbehandling.

Bakgrund: Inom h?lso- och sjukv?rden ?r det vanligt att m?ta migranter och det finns ofta spr?kbarri?rer som f?rsv?rar kommunikationen. F?r att bryta denna spr?kbarri?r kan tolkar anv?ndas, men att anv?nda tolkar i v?rdm?tet kan ocks? ha konsekvenser. Syfte: Syftet ?r att belysa migranters och sjuksk?terskors erfarenheter av tolkanv?ndning. Metod: En litteratur?versikt har genomf?rts som baseras p? 10 vetenskapliga artiklar, varav 8 anv?nder sig av kvalitativ metodik och 2 anv?nder sig av kvantitativ metodik. Resultat: Resultatet sammanfattades i 3 huvudteman och 6 subteman; huvudtemat ?Informella tolkar? med subtema ?Familjemedlemmar och anh?riga som tolkar? och ?V?rdpersonal som tolkar?, huvudtemat ?Professionella tolkar? med subtema ?Anv?ndning av professionella tolkar i den kliniska v?rden?, ?Erfarenheter av tolkanv?ndning inom h?lso- och sjukv?rden?, ?Egenskaper hos tolken som p?verkar tolksituationen? och ?Tolkens professionella kompetens? samt huvudtemat ?Organisatoriska faktorer som p?verkar tolkanv?ndningen?. Resultatet visar hur olika faktorer p?verkar tolkanv?ndningen. Slutsats: Anv?ndningen av tolkar inom h?lso- och sjukv?rden kan ha olika konsekvenser beroende p? vilket typ av tolk som anv?nds.

Bakgrund: Psykisk oh?lsa ?r en folksjukdom i det svenska samh?llet och m?nga beh?ver v?rd f?r detta. Sjuksk?terskans roll i den psykiatriska v?rden inneh?ller ansvar f?r omv?rdad och utf?ra medicinska behandlingar men ocks? att fr?mja individens sj?lvbest?mmande och delaktighet. Sjuksk?terskan anmodas att arbeta med personcentrerad ansats d?r relationen till patienten ?r avg?rande. Syfte: Att unders?ka patienters och sjuksk?terskors upplevelse av v?rdrelationen i psykiatrisk v?rd.

Bakgrund Sj?lvskadebeteende inneb?r att individen medvetet eller omedvetet skadar sig sj?lv och kan ofta vara ett s?tt att undvika sv?ra samt obehagliga k?nslor. Det kan ocks? vara ett s?tt att fly fr?n sv?ra minnen eller upplevelser. Sj?lvskadebeteende ?r ett v?xande h?lsoproblem och en ledande faktor till allvarliga skador samt ett tecken p? psykisk p?frestning.

Bakgrund: Injektionsbehandling med antispykotika ges som symtomlindrande behandling inom psykiatrin, b?de till de som lider av psykossjukdom eller f?r att minska sv?ngningarna mellan hypo-/hypermani och depression vid bipol?ritet. Patienter som ?r inskrivna i hemsjukv?rden BMSS, Boende Med S?rskild Service, f?r ofta dessa injektioner i sitt hem. M?nga patienter inom psykiatrin har en vana av att v?rdas inom slutenv?rden och har i m?nga fall utsatts f?r behandling mot sin vilja. Som sjuksk?terska inom psykiatrin ?r det viktigt att bem?ta dessa patienter med ett personcentrerat perspektiv. Syfte: Syftet med studien ?r att belysa hur patienter som ?r inskrivna i hemsjukv?rden BMSS upplever det att f? injektioner med psykofarmaka. Metod: Studien baseras p? semistrukturerade intervjuer med ?tta personer som ?r inskrivna i hemsjukv?rden BMSS.

Fetma hos barn i västvärlden är ett växande folkhälsoproblem som har nått epidemiska proportioner. Ökat energiintag och minskad fysisk aktivitet har resulterat i att fetma nu är den mest vanliga kroniska sjukdomen i barndomen. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer av betydelse vid omvårdnad av barn med fetma i åldern 7-12 år inom Primärvård och Barn- och Skolhälsovård. Litteraturstudien inkluderar nio vetenskapliga artiklar mellan åren 1996-2006. Artiklarna är funna i elektroniska databaser såsom PubMed, Cinahl och Elin@Kristianstad.

Bakgrund Kommunikation ?r ett centralt begrepp inom v?rden. Spr?kbarri?rer uppst?r mellan v?rdtagare och v?rdgivare n?r de inte talar samma spr?k, vilket i sin tur kan p?verka v?rdkvaliteten, patients?kerheten och patientdelaktigheten. Syfte Syftet med litteraturstudien ?r att sammanst?lla och belysa forskningsbaserad kunskap om hur spr?kbarri?rer p?verkar patienters och sjuksk?terskors upplevelser av v?rdm?tet.

Problem: Utfallet av att vara infekterad i sepsis a?r beroende av tidigt insatt behandling. Pa? grund av det snabba sjukdomsfo?rloppet a?r det avgo?rande fo?r patientens o?verlevnad att adekvat behandling ges tidigt i fo?rloppet, detta kra?ver att sjuksko?terskan har kunskap om de tidiga tecknen som uppvisas vid sepsis. Syfte: Syftet var att underso?ka vilka a?tga?rder sjuksko?terskan ska vidta fo?r att tidigt uppta?cka sepsis hos patienter.

Eftersom befolkningen blir allt äldre så kommer människor med kroniska sjukdomar att leva längre. För att kunna ge stöd och hjälp till dessa personer är det viktigt att förstå deras upplevelser av begränsningar och isolering i vardagen. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser av begränsningar och isolering i vardagen hos personer med kronisk sjukdom. Femton vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: att inte klara sig på egen hand: att mötas av brist på förståelse: att känna ensamhet och utanförskap: att känna sig frustrerad och värdelös: att vara orolig och rädd inför framtiden.

Bakgrund: Patienter som upplever sexuell oha?lsa ka?nner ofta ett behov av information och vill prata om sina problem med va?rdpersonal. Sjuksko?terskor a?r ansvariga att hantera sexuellt relaterade fra?gor och problem, men trots att det fo?rva?ntas av dem att initiera dessa samtal, visar forskning att det sa?llan sker. Syfte: Att sammansta?lla och belysa forskning som beskriver hur samtal om sexualitet med patienter fra?mjas bland sjuksko?terskor.

Reumatiska systemsjukdomar anses vara ovanligt förekommande. De är kroniska, obotliga och svåra att diagnostisera. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelsen av att leva med reumatisk systemsjukdom. En kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats användes för att analysera elva vetenskapliga artiklar som ingick i studien. I resultatet framkom att personer upplevde att de fick dålig information om sjukdomen då vårdpersonalen upplevdes som okunniga.

Alzheimersjukdom är den vanligaste av alla demenssjukdomar och den ökar i takt med att de äldre utgör allt större del av befolkningen. Det innebär en förändring för hela familjen när någon drabbas av denna kroniska sjukdom. Deras känslor pendlar mellan oro och ilska, mellan skuld och förtvivlan. Även de är offer - de tillgivna makar och övriga anhöriga som blir vittnen till hur en familjemedlem blir sämre för var dag. Under sjukdomsförloppet kunde det urskiljas en krisreaktion hos de anhöriga.

Kronisk sjukdom berör många människor och livsstilsförändringar i samband med sjukdomsbilder är viktiga ur både individ- och samhällsperspektiv. Litteraturstudie användes som metod för genomförandet av studien. Syftet med studien var att undersöka vilka metoder för patientutbildning som fanns beskrivna för hur sjuksköterskor skulle kunna öka motivationen till livsstilsförändringar hos patienter med kronisk sjukdom samt hur dessa metoder upplevdes av patienter och sjuksköterskor. Sökning efter relevanta artiklar gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Begränsning gjordes till vuxna patienter med de kroniska sjukdomarna: KOL, ischemisk hjärtsjukdom och diabetes typ 2.