Bakgrund:?Klimatf?r?ndringarna inneb?r ?kade v?rmeb?ljor, torka och extrema nederb?rdsh?ndelser som p?verkar m?nniskors h?lsa och v?rdens f?ruts?ttningar. Sjuksk?terskans uppdrag att fr?mja h?lsa aktualiseras d?rmed i ett f?r?nderligt klimat, men trots detta finns ett stort kunskapsglapp hos sjuksk?terskor. ? Syfte:?Att belysa hur klimatf?r?ndringar p?verkar m?nniskors h?lsa samt sjuksk?terskans m?jligheter att fr?mja h?lsa i relation till dessa globala utmaningar.? Metod:?Litteratur?versikt.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner strÀva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmÄga samt inspirera till en aktiv fritid. Det Àr en viktig utgÄngspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsÄren till stor del pÄverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig sÄvÀl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem Àr att idrottsÀmnet aldrig har haft sÄ lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gÀlla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas mÀrklig, nÀr man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att frÀmja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillÀgnat sig.

Studier har visat att höga bullernivÄer kan vara skadliga för sÄvÀl röst, hörsel och sprÄkliginlÀrning som andra kognitiva förmÄgor. Höga ljudnivÄer kan bidra till ett hyperfunktionelltröstbeteende som kan ge kroniska besvÀr. Barns röstorgan kan vara sÀrskilt sÄrbara dÄ de Ànnuinte Àr fullt utvecklade. PÄ mÄnga förskolor Àr bullernivÄn hög och ogynnsam för bÄde barn ochpersonal och dÀrmed utgör de bÄda en riskgrupp för att utveckla röstbesvÀr och hörselskador.Föreliggande studie bestÄr av ljudnivÄmÀtningar av tvÄ förskolors lokaler samtfokusgruppsintervjuer av 16 femÄriga barn. Syftet var att kartlÀgga hur barnen upplever bulleroch kommunikation pÄ förskola samt relatera det till uppmÀtta ljudnivÄer.

Det finns flera tidigare studier gjorda pÄ nasalt tillfört koksalt bland bÄde barn och vuxna med kroniska eller recidiverande luftvÀgsbesvÀr, eller i utsatta miljöer. Vi ville med vÄr studie undersöka om nasalt koksalt kan pÄverka förekomsten av "banala" luftvÀgsbesvÀr, oftast förkylningsviroser, hos i övrigt friska vuxna individer. Vi tittade bÄde pÄ förekomst av alla typer av lyftvÀgssymtom men Àven specifikt pÄ nÀssymtom. Studien lades upp som en prospektiv randomiserad crossover studie och studiepopulationen utgjordes av en grupp vÀrnpliktiga vid I19 i Boden.Under tvÄ tioveckorsperioder har försökspersonerna dagligen fyllt i ett protokoll avseende variablerna nedan. Under den ena tioveckorsperioden har halva gruppen sprayat fysiologisk koksaltlösning (RenÀssans) i nÀsan och under den andra perioden har den andra gruppen sprayat.108 försökspersoner ingick i studien och 60 fullföljde bÄda perioderna med minst 60% complience.UtifrÄn protokollet avlÀstes följande variabler: förekomst av luftvÀgssymtom, antal symtomepisoder och episodduration samt sjukdomsintensitet mÀtt i form av sjukfrÄnvaroprocent och medicin konsumtion.Den statistiska analysmetod som anvÀnts Àr parat T-test.

Bakgrund: Varje Är diagnostiseras cirka 30 000 svenskar med hjÀrtsvikt. Antalet drabbade förvÀntas öka i samband med en Äldrande befolkning. OmhÀndertagandet av dessa patienter medför höga kostnader, frÀmst inom slutenvÄrden. HjÀrtsvikt Àr i sig ingen sjukdom, utan en benÀmning pÄ ett sjukdomstillstÄnd orsakat av annan sjukdom eller en störning av hjÀrtats funktion. Det innebÀr att hjÀrtats pumpförmÄga har försÀmrats, vilket medför att hjÀrtat inte klarar av att pumpa ut tillrÀckligt med blod och syre till kroppens vÀvnader och organ.

Systemisk lupus erythematosus, (SLE) ingÄr i gruppen reumatiska sjukdomar och Àr en av ca 80 diagnoser inom omrÄdet reumatologi. SLE Àr en kronisk , inflammatorisk, autoimmun sjukdom som orsakar inflammation i olika delar av kroppens organ. SLE förekommer i bÄda könen och alla Äldrar,men sjukdomen Àr sju gÄnger vanligare bland kvinnor Àn hos mÀn. Det oförutsÀgbara förloppet av denna kroniska sjukdom, dess symtom och eventuellt bieffekter av behandling kan betydande pÄverka patientens fysiska och psykiska vÀlbefinnande.Tidigare studier har visade att patienter med diagnosen SLE hade ett behov av och efterfrÄgade kunskap om egenvÄrd för att kunna nÄ en bÀttre livskvalitet. Förhoppningen var att om egenvÄrd kommer i fokus i patientutbildningar för denna patientgrupp kan deras livskvalitet höjas.Föreliggande studie kartlÀgger vilken kunskap kvinnliga patienter i Uppsala lÀn med SLE uppfattar att de hade om egenvÄrd, samt hur mycket kunskap de uppfattade att de önskade inom egenvÄrdsomrÄden.

Diabetes typ 1, Àven kallad barn- och ungdomsdiabetes Àr en av de vanligaste kroniska sjukdomar som drabbar barn i Sverige. Den kan ge allvarliga komplikationer och kontrolleras med hjÀlp av tÀta blodsockertester och insulininjektioner. En balanserad kost och motion utgör ocksÄ en viktig del av behandlingen. I de fall de finns syskon till det diabetesdrabbade barnet blir ocksÄ de indirekt drabbade av sjukdomen. Den förÀndrade livsvÀrlden som följer kan skapa ett lidande.

Bakgrund: Allt fler mÀnniskor drabbas av den kroniska sjukdomen diabetes typ 2. Att leva med sjukdomen upplevs olika, av vissa som en naturlig del av livet, av andra som nÄgot patologiskt. Delaktighet och egenvÄrd har nÀra samband för att patienten ska kunna anpassa sig till den nya situationen. För att kunna stötta patienterna och motivera till god egenvÄrd Àr det ocksÄ viktigt för hÀlso- och sjukvÄrden att ha kunskap om patienters upplevelser av egenvÄrd.Syfte: Syftet var att utifrÄn ett patientperspektiv beskriva upplevelser av frÀmjande respektive hindrande faktorer i egenvÄrden hos patienter med diabetes typ 2.Metod: En litteraturstudie genomfördes baserad pÄ tio kvalitativa artiklar insamlade frÄn databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna analyserades genom att identifiera gemensamma nÀmnare i artiklarnas resultat och dÀrefter skapades teman.Resultat: Tre huvudteman med tillhörande subteman identifierades.

Bakgrund: Det ?r sjuksk?terskans ansvar att i sin yrkesut?vning bedriva medk?nnande, empatisk, personcentrerad, god och s?ker v?rd. Empatitr?tthet ?r ett fenomen som kan drabba personer i v?rdgivande yrken som m?ter lidande. Empatitr?tthet inneb?r i sin grund djup fysisk, psykisk, social och/eller andlig utmattning och dess manifesteringar ?r m?ngfacetterade.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner strÀva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmÄga samt inspirera till en aktiv fritid. Det Àr en viktig utgÄngspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsÄren till stor del pÄverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig sÄvÀl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem Àr att idrottsÀmnet aldrig har haft sÄ lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gÀlla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas mÀrklig, nÀr man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att frÀmja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillÀgnat sig.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner strÀva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmÄga samt inspirera till en aktiv fritid. Det Àr en viktig utgÄngspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsÄren till stor del pÄverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig sÄvÀl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem Àr att idrottsÀmnet aldrig har haft sÄ lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gÀlla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas mÀrklig, nÀr man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att frÀmja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillÀgnat sig.

Bakgrund: O?vervikten o?kar i va?rlden och i Sverige a?r varannan man och var tredje kvinna o?verviktig. Att vara o?verviktig a?r en riskfaktor fo?r ma?nga sjukdomar och kan leda till en fo?r tidig do?d. Sjuksko?terskor har enligt kompetensbeskrivningen ett ansvar att behandla alla patienter lika.

Sen början av 2000-talet har intresset för palliativ vÄrd ökat. Nya riktlinjer för god palliativ vÄrd finns presenterade, dÀr den palliativa vÄrden ska utvidgas och inte bara utgÄ frÄn cancerdiagnoser utan Àven gÀlla vid kroniska sjukdomar. Sjuksköterskor har angett att beslutsfattande om vÄrd i livets slutskede Àr ett vanligt förekommande etiskt dilemma i det dagliga arbetet. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa hur sjuksköterskor beskriver sitt arbete i övergÄngen frÄn botande behandling till palliativ vÄrd. Litteraturöversikten baserades pÄ tretton kvalitativa vetenskapliga artiklar med studier frÄn varierade avdelningar och vÄrdformer.

Bakgrund: Tidigare studier visar att postoperativ sm?rta f?rblir underbehandlad, trots att 80% av alla patienter upplever en m?ttlig till sv?r sm?rta efter operation. Studier visar ?ven att sjuksk?terskors kunskap g?llande sm?rta ?r otillr?cklig och att sjuksk?terskornas egna v?rderingar kommer in i sm?rtbed?mningen, vilket p?verkar den sm?rtlindring som patienterna erh?ller. Syfte: Denna studie syftar till att unders?ka vilka m?jligheter och sv?righeter sjuksk?terskor p? en kirurgisk v?rdavdelning har i att bed?ma och hantera patienters postoperativa sm?rta. Metod: Tre semistrukturerade fokusgruppsintervjuer utf?rdes, d?r sammanlagt nio sjuksk?terskor deltog. Dataanalysen genomf?rdes med Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa inneh?llsanalys. Resultat: I resultatet framkom tv? huvudkategorier, den f?rsta var ?Utf?rande av sm?rtbed?mning? och det framkom att sjuksk?terskorna anv?nder NRS framf?r andra skattningsinstrument d? det ans?gs vara den snabbaste metoden och gav goda m?jligheter att bed?ma sm?rtan.

B-ESR Ă€r en ospecifik inflammatorisk markör vilken fungerar som en indikator pĂ„ förekomst av kroniska infektioner samt maligna tillstĂ„nd. Metoden för analys av B-ESR som anvĂ€nds i idag Ă€r modifierad enligt Westergrens metod, vilken bygger pĂ„ att fyra delar blod spĂ€ds med en del isoton citratlösning i ett vacutainerrör (100×9mm). Provröret blandas noga, placeras vertikalt i rumstemperatur varefter hastigheten för sedimentation av erytrocyterna mĂ€ts i mm efter 60 min. Analysen Ă€r tidskrĂ€vande och mĂ„nga yttre faktorer kan inverka vilka kan leda till felaktiga analysresultat.Syftet med denna studie var att jĂ€mföra instrumentet ESR-100 (Westergren) med Alifax Roller 20 PN som anvĂ€nder en mikrokapillĂ€raggregationsmetod. Genom registrering av den optiska densiteten i relation till koncentrationen av erytrocytaggregat som finns nĂ€rvarande vid analystillfĂ€llet konstruerar instrumentet en sedimentationskurva för varje prov.