Andnöd Àr huvudsymtomet hos personer med astma som bland vuxna Àr vanligast hos kvinnor. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med astma. 30 vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet, publicerade 1982 och framÄt, analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i Ätta huvudkategorier: att kÀnna andnöd, trötthet och total utmattning, att sjukdomen ger upphov till negativa kÀnslor, att kÀnna sig annorlunda och brÀnnmÀrkt, att vilja kÀnna stöd och förstÄelse frÄn andra samt kÀnna tilltro till sin omgivning och sig sjÀlv, att ha negativt respektive positivt synsÀtt pÄ sin sjukdom och pÄ framtiden, att vara socialt begrÀnsad, svÄrt men möjligt att acceptera sin sjukdom, att vilja kontrollera och hantera sin astma. I diskussionen jÀmfördes kvinnornas upplevelser av astma med andra individers upplevelser av att leva med kroniska sjukdomar.

I Sverige berĂ€knas att cirka 400 000-700 000 mĂ€nniskor har drabbats av diagnosenKroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL). År 2020 berĂ€knas KOL orsaka vart tredjedödsfall i vĂ€rlden. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vad det innebĂ€ratt leva med KOL i det dagliga livet, med fokus pĂ„ social och fysisk aktivitet. Metod:Studien baserades pĂ„ vetenskapliga artiklar, funna i databasen PubMed. EftervĂ€rdering kvarstod fem kvantitativa och sju kvalitativa.

Syftet med denna studie Àr att belysa nÀrstÄendes upplevelse av att leva med person med Parkinsons sjukdom. Parkinson sjukdom Àr en av mÄnga andra kroniska sjukdomar. NÀr en familje medlem fÄr en kronisk sjukdom, blir hela familjen pÄverkad. Parkinson sjukdom har stora variationer i omvÄrdnadsdiagnos och prognos för nÀrstÄende och hela familjen. Vi har valt fjorton artiklar som motsvarar syftet och som sedan analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats.

Bakgrund: M?nskliga faktorer utg?r i m?nga fall grunden f?r misstag som sker inom h?griskorganisationer. Operationsavdelningen ?r en h?griskmilj? och d?r arbetar det interprofessionella operationsteamet. Operationssjuksk?terskan ?r en av professionerna i teamet och genom att anv?nda olika kommunikationsstrategier samt bidraga till en psykologisk trygghet inom teamet kan kvaliteten p? kommunikationen inom operationsteamet ?ka.

Kronisk smÀrta Àr ett tillstÄnd som drabbar mÄnga mÀnniskor i olika Äldrar. Varje Är behandlas tusentals patienter inom öppen- och slutenvÄrden pÄ grund av kroniska smÀrttillstÄnd. Syftet med litteraturstudien var att finna icke-medicinska omvÄrdnadsÄtgÀrder som har positiva effekter pÄ kronisk smÀrta. Litteraturstudien utgick frÄn en manifest innehÄllsanalys om 21 vetenskapliga artiklar och tvÄ litteraturstudiers resultat. Genom studien framkom följande sju icke-medicinska omvÄrdnadsÄtgÀrder som har positiva effekter pÄ kronisk smÀrta; musik, avslappning och meditation, samtal, akupunktur, transkutan nervstimulering (TENS), ultraviolett ljus och vÀrme- respektive kylbehandling.

Bakgrund: Att monitorera och bed?ma blodtryck ?r vanligt f?rekommande inom intensivv?rd. Ett adekvat blodtryck ?r av stor vikt f?r den kritiskt sjuka patienten och intensivv?rdssjuksk?terskan ?r ansvarig f?r att monitorera och vidta ?tg?rder f?r att uppn? ett adekvat blodtryck. Tidigare forskning visar att det finns skillnader i blodtryck uppm?tt med invasiv och icke-invasiv m?tmetod.

Bakgrund: Artificiell intelligens tar en allt st?rre plats i samh?llet och s? ?ven inom h?lso- och sjukv?rden. Anv?ndningen av AI kantas av lagar, regler och rekommendationer f?r hur AI ska anv?ndas som hj?lpmedel. Sjuksk?terskorspelar en viktig roll att s?kerst?lla en god och s?ker v?rd och att anv?ndningenav AI sker p? ett etiskt korrekt s?tt med fokus p? patientens v?lbefinnande.

Bakgrund: Personer med cancer genomg?r ofta en traumatisk livsf?r?ndring som p?verkar b?de det fysiologiska och emotionella m?endet. Samtidigt kommer personen att vara beroende av medicinsk v?rd och omv?rdnad under en l?ngre period. Sjuksk?terskans position i den p?g?ende v?rdrelationen blir d?rf?r viktig, och att n? fram till patienten med r?tt form av kommunikation.

Bakgrund: Sv?r k?rl?tkomst hos patienter i behov av perifer venkateter (PVK) kan medf?ra risker vid upprepade f?rs?k till PVK-ins?ttning. Det faller inom sjuksk?terskans profession att utf?ra PVK-ins?ttning och att arbeta evidensbaserat och patients?kert. Syfte: Syftet var att unders?ka vilka resurser och st?d sjuksk?terskor har att tillg? vid identifiering och hantering g?llande sv?r k?rl?tkomst hos patienter i behov av en perifer venkateter.

Obehandlad eller underbehandlad postoperativ smÀrta kan leda till allvarliga skador pÄ vitala organ samt Àven ge kroniska smÀrtor i skadeomrÄdet. Detta innebÀr förlÀngda vÄrdtider, stort lidande för patienten och stora kostnader för samhÀllet. Sjuksköterskan har ett stort ansvar i den postoperativa smÀrtbehandlingen genom regelbunden mÀtning, behandling, utvÀrdering och dokumentation av smÀrta och administrerad smÀrtlindring. Syftet var att beskriva hindrande faktorer i postoperativ smÀrtbehandlig ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metoden var en litteraturstudie dÀr 12 vetenskapliga artiklar, kvalitativa och kvantitativa, sammanstÀllde.

Bakgrund: RyggsmÀrta Àr ett vanligt förekommande problem i dagens samhÀlle. Den lumbala segmentella instabiliteten anses vara en signifikant orsak till kroniska lÀndryggssmÀrtor. Instabilitet innebÀr ofta hypermobilitet i nÄgon rörelseriktning, men inte nödvÀndigtvis i alla plan. I kombination med dysfunktion och den onormala belastning sjÀlva leden och dess omgivande strukturer utsÀtts för, orsakar instabiliteten ofta smÀrta pÄ grund av störd proprioception. Det Àr vÀl kÀnt att svaghet och nedsatt muskulÀr kontroll i den djupa ryggmuskulaturen Àr vanligt hos patienter med lÀndryggssmÀrta.

BAKGRUND: Idag Àter mÄnga pÄ ett sÀtt som inte Àr fördelaktigt för hÀlsan, exempelvis för mycket utrymmesmat och för lite frukt, grönsaker och fisk. Det bidrar till en stigande andel överviktiga och feta och idag Àr kroniska vÀlfÀrdssjukdomar den vanligaste dödsorsaken i vÀst-vÀrlden. Livsmedelsverkets kostrÄd syftar till att förebygga sjukdom, men följs endast i begrÀn-sad utstrÀckning. TvÄ tredjedelar Àter mindre fisk och skaldjur Àn kostrÄden sÀger och allra minst Àter de mellan 18 och 30 Är.SYFTE: Ta reda pÄ varför unga vuxna Àter sÄ lite fisk och skaldjur samt vad och vem som skulle kunna pÄverka dem att Àta mer.METOD: En enkÀtundersökning med 92 deltagare; kvinnor och mÀn mellan 18 och 30 Är med lÄg fisk- och skaldjurskonsumtion, genomfördes i Stockholm.RESULTAT: Den frÀmsta orsaken till den lÄga fisk- och skaldjurskonsumtionen var upplevda svÄrigheter att tillreda dessa livsmedel men ocksÄ att mÄnga inte tyckte om fisk och skaldjur. Ett uppfattat högt pris och ovana frÄn barndomen att Àta fisk och skaldjur visade sig ocksÄ vara betydande orsaker.

Bakgrund: Traumatiska multipla skador kan utg?ra allvarliga konsekvenser d?r operation ?r det enda alternativet f?r patientens ?verlevnad. Operationen kan kr?va komplexa kirurgiska ?tg?rder d?r kirurgen samarbetar t?tt tillsammans med operationssjuksk?terskan. Tidigare studier visar p? att operationssjuksk?terskans icke tekniska f?rdigheter har stor betydelse f?r patients?kerheten d?r bristande f?rdigheter kan p?verka den negativt.

Syftet för denna studie var att granska det fallpreventiva arbetet inom samtliga sÀrskilda bo-enden för Àldre, i UmeÄ kommun. Data insamlades primÀrt via enkÀter vilka besvarades av undersköterskor (n 118, 85 % svarsfrekvens). EnkÀtsvaren kompletterades med en muntlig frÄga som enhetschefen för respektive boende besvarade via telefon.Resultatet visade att 76 % av respondenterna ansÄg att enheten bedrev ett organiserat fallpre-ventivt arbete. Inom de granskade enheterna var Individuell VÄrd- Omsorg och rehabiliter-ingsplanering (Ivor) ett viktigt forum för fallpreventiva diskussioner. Mötesfrekvensen var vanligtvis glesare Àn en gÄng per mÄnad.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning Ă€r ett ingrepp dĂ„ kvinnans klitoris, inre blygdlĂ€ppar och yttre blygdlĂ€ppar skĂ€rs bort och sys ihop i ett icke-medicinskt syfte, det finns fyra olika typer. Är vanligast förekommande i 29 lĂ€nder. Lagen förbjuder att utföra könsstympning med eller utan flickornas samtycke. Det blir allt vanligare att mĂ€nniskor frĂ„n andra lĂ€nder med annorlunda seder och traditioner bosĂ€tter sig i Sverige, detta leder till att sjuksköterskor möter mĂ€nniskor med annan hĂ€rkomst.Syfte: Syftet var att studera hur kvinnor upplever könsstympning samt bemötandet inom vĂ€sterlĂ€ndsk vĂ„rd efter ingreppet.Metod: Den kvalitativa studien byggde pĂ„ sex biografier dĂ€r kvinnorna utsatts för könsstympning och sedan mött vĂ„rden i vĂ€stvĂ€rlden. Biografierna analyserades med kvalitativ innehĂ„llsanalys.Resultat: Tre kategorier genomlyser resultatet; Att lida i det tysta, Makt och kontroll och Mötet med vĂ„rden.Slutsats: De krĂ€vs information och utbildning för förebyggandet av könsstympning och för att identifiera flickor i riskzon.