I JAS 39 Gripen finns funktioner, kallade uppdragsberäkningar, som informerarpiloten om hur mycket bränsle och tid som förväntas gå åt för att slutföra detaktuella flyguppdraget. Uppdragsberäkningsdelen är stor och komplex och genomatt göra en modell av uppdragsberäkningarna kan man enklare simulera och verifieradem innan införandet av en ändring. I detta examensarbete har en modellav koden implementerats i MATLAB/Simulink.Under arbetet har en bränsleberäkningskärna och en accelerationsberäkningsfunktionmodellerats. I samband med modelleringen har modelleringsmetoder utvecklatsför vanligt förekommande dataobjekt och funktionaliteter i koden, såsom variabler,loopar och if-satser. En stor del av arbetet har handlat om validering av modellen mot originalkoden.

Systemutveckling gentemot försvarsindustrin kan i många fall bli komplext och innefatta väldigt stora projekt. Samtidigt har utvecklingen av modelleringsverktyg fortsatt och användningen av modellering har blivit ett potentiellt verktyg för att garantera kvalitativa kravdokument.Studien har studerat vilka för- och nackdelar det finns med att arbeta modell- respektive dokumentbaserat i projekt gentemot försvarsindustrin. Modellbaserat refereras i rapporten som användning av modeller för att skapa kravdokument medan dokumentbaserad utveckling innebär en mer traditionell syn på utvecklingen där krav formuleras i fritext och sedan lämnas över till ansvariga för implementering.Studien har med hjälp av intervjuer som främsta datainsamlingsmetod med projekt involverade i utveckling av system gentemot försvarsindustrin identifierat fördelar och nackdelar med de båda respektive metoderna. Studien har kommit fram till att arbeta modellbaserat garanterar en hög kvalitet och har en förmåga att hantera en hög komplexitet, däremot är metoden mer beroende av verktyg och kompetens jämfört med dokumentbaserad utveckling. Den dokumentbaserade utvecklingsmetoden karaktäriseras av att vara en enkel metod utan något specifikt verktygsberoende, däremot har metoden visat sig vara olämplig för komplexa och stora projekt där spårbarhet i kraven är kritisk..

This paper describes a study examining four different GARCH models AR(1)-GARCH(1,1), AR(1)-EGARCH(1,1), AR(1)-APGARCH(1,1) and AR(1)-GJR-GARCH(1,1), and their ability to predict future volatility and thereby providing more reliable estimates for Value-at-Risk. The study is based on daily observations for the return of the OMX Stockholm 30 Index, during the time period 31st December 1996 to 29th December 2006. The coefficients for these GARCH models have been estimated using a five-year rolling estimation window, with one-year lags, for five different in-sample-periods. These five in-sample-periods, and the coefficients given by them, have been used to generate five out-of-sample predictions for the volatility in each year. Using these volatility predictions, the daily Value-at-Risk has been calculated for confidence intervals of 90 percent, 95 percent, and 99 percent, respectively, during the time period between 1st January 2001 and 29th December 2006.

Syftet med denna uppsats är att med hjälp av en samling befintliga metoder och teorier studera de frivilligt publicerade miljöredovisningarna inom sulfatmassabranschen i Sverige. De företag som studien baseras på är Stora Enso AB, SCA AB, Södra Cell AB och Rottneros AB. Länsstyrelsen och den kommunala miljö- och hälsoskyddsnämnden, med hjälp av miljöskyddslagstiftningen, var de första som aktivt ställde krav på många företag att ta miljöfrågorna på allvar. Företag i Sverige som bedriver verksamhet och som behöver tillstånd enligt miljöbalken har i flera år varit skyldiga att lämna in en miljörapport till tillsynsmyndigheterna. Det finns idag ett stort antal internationellt publicerade riktlinjer och modeller för extern miljöredovisning.

Kulturens roll i samhällsutvecklingen är något som diskuteras allt mer intensivt. Idag kan en tendens där man använder kultur som verktyg för att uppnå utveckling urskiljas i kulturpolitiken både i Sverige och utomlands.Denna uppsats syftar till att studera och beskriva Region Hallands kulturpolitik, med fokus på att urskilja hur man använder kultur som verktyg för att uppnå regional utveckling. Den teoretiska utgångspunkten i studien utgörs av två kulturpolitiska modeller genom vilka jag undersöker hur kulturpolitiken har utvecklats de senaste åren, samt på vilket sätt kulturen integreras i andra samhällssektorer.Materialet i uppsatsen har inhämtats genom intervjuer med representanter för de sex största partierna i Region Halland, samt med regionens kulturchef. Dessa intervjuer har tillsammans med en del sekundära källor legat till grund för uppsatsens empiriska del.Det huvudsakliga resultatet i denna uppsats är att det råder en stor konsensus kring kulturpolitiken i Region Halland, oavsett partitillhörighet. Kulturen är på god väg att bli en fullständigt integrerad del i regionen, och den har stor betydelse för flera olika områden.

Arbetet ett företag lägger ner för att komma fram till ett beslut om en större investering i till exempel nya maskiner är oftast omfattande och ett resultat av ett strukturerat arbete med klara strategier för att i största möjliga mån uppfylla behovet som orsakade anskaffningen. Däremot har en investering i informationsteknologi av olika anledningar inte setts som vanliga investeringar utan ofta genomförts utan en ordentlig utvärdering. Med denna uppsats ville vi försöka ta reda på om det verkligen förhåller sig så att företag anskaffar IT-system utan att göra någon ordentlig analys av de problem eller behov som förorsakat anskaffningen eller om de följde de metoder och modeller som finns tillgängliga för att komma fram till ett beslut om anskaffning av ett IT-system. Vi utförde vår undersökning vid tre produktionsföretag som hade anskaffat liknande system. Vid vår analys valde vi att applicera förändringsanalysmetoden, FA/SIM och Simons vedertagna beslutsprocessmodell på det empiriska materialet.

Syftet med studien var att ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv beskriva hur personer med intellektuella funktionshinder ges möjlighet till att vara delaktiga vid val, planering och utförande av sitt arbete. Den undersökta gruppen bestod av fem arbetsterapeuter med 1-15 års erfarenhet av att arbeta med personer med intellektuella funktionshinder i aktivitetsområdet arbete. En kvalitativ metod användes där informanterna genom att svara på öppna frågor berättade om några fall där klienter varit aktivt deltagande i val, planering och utförande av interventionerna. Intervjuerna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys som utmynnade i tre kategorier: "En fungerande kommunikation mellan alla inblandade parter", "Kunskap om klienten, aktiviteten och miljön" och "Att klienten känner trygget och stolthet i sitt arbete". De tre kategorierna beskriver vad informanterna anser är viktigt för att nå ett lyckt resultat.

Under det gångna århundradet ökade den förväntade livslängden avsevärt såväl i Sverige som i övriga världen. 1900-talets förbättrade livslängd drevs inledningsvis av en minskad barnadödlighet medan de senare årtiondena kännetecknades av minskad dödlighet i höga åldrar.En åldrande befolkning innebär ökade krav på sjukvård, äldreomsorg och inte minst pensionssystem. Pålitliga prognoser för vår framtida livslängd behövs för att beräkna de resurser som nämnda verksamheter kommer att ta i anspråk och utgör förutsättningen för en rättvis prissättning av försäkringsprodukter med levnadsrisk.Lee-Carter-modellen är en av vår tids tongivande modeller för mortalitetsprognostisering. Modellen används här för att göra livslängdsprognoser utifrån svenska mortalitetsdata; prognoserna jämförs sedan med observerade utfall.Mot bakgrund av resultatet diskuteras levnadsrisk med fokus på pensioner.Inte oväntat presterar prognoserna ingen felfri bild av verkligheten och prognosfelet varierar i storlek mellan skattningarna; att använda dem som underlag för pensionsberäkningar hade i förlängningen varit ohållbart. Exemplet illustrerar på samma gång vår osäkerhet inför framtidens livslängdsutveckling och svårigheten i att prognostisera den..

Studien ingick som ett mindre delprojekt inom MinBaS Programområde 1 Optimering av produktionsprocessen från täkt till färdig produkt. Forskningsprogrammet MinBaS är ett samarbetsprojekt mellan mineral-, bergmaterial- (ballast-) och stenindustri, vilket genomfördes under åren 2003-2005. Arbetet inom programområdet inriktades på utveckling samt introduktion av teknik och metoder som arbetar med total optimering av fragmentering och energiutnyttjande. Ett mål med utredningen var att sammanfatta provningsmetoder, geologiska metoder, modeller och praxis som används vid design och simulering av processerna borrning, sprängning, krossning samt malning. En annan viktig målsättning var att genom fallstudierna få en uppfattning om vilka typer av optimeringsåtgärder som vidtas i MinBaS-branscherna samt att göra iakttagelser beträffande språk och kommunikation om bergegenskaper i syfte att utreda informationsöverföring och utbyte av erfarenheter.

Under sent 1990-tal bo?rjade utvecklare att bli mer och mer missno?jda med ra?dande arbetsformer i projekt. Utvecklarna upplevde att modeller som vattenfallsmodellen inte la?ngre speglade verkligheten fo?r utvecklingen. Detta missno?je resulterade i att en ma?ngd nya arbetsmodeller uppstod och 2001 samlades de under Agile Manifesto.

Statistik visar att risken att dödas i en trafikolycka är som störst på natten och under dåliga siktförhållanden. Idag används ett flertal hjälpmedel för att vägleda föraren under dessa svåra förhållanden, bland annat längsgående vägmarkeringar. Även om de flesta vägmarkeringar ger bra vägledning nattetid vid torrt väglag, så innebär nederbörd att synbarheten drastiskt minskar. En typ av markering som dock visat sig effektiv under dessa svåra förhållanden är vägbanereflektorer. De består av en prismatisk reflektor som sticker upp ovanför vägbanan och som därmed hindrar att vatten ansamlas på reflektorn. Användningen av vägbanereflektorer är väl utbredd internationellt, men de används idag inte i Sverige.

Studien har som syfte att undersöka hur vuxenpsykiatriska öppenvårdsmottagningar bedriver familjearbete och tar tillvara barnperspektivet. Vidare att ta del av goda erfarenheter och exempel på när ett familjearbete blivit bra och när det finns ett barnperspektiv och tankar kring hur detta arbete kan förbättras. Det är en kvalitativ intervjustudie. Det empiriska materialet är sex intervjuer med enhetschefer. Genom intervjuer med personal vid en kommunal verksamhet och en BUP mottagning belyses barnperspektivet ytterligare.Undersökningen utgår ifrån fem frågeområden: struktur/organisation, behandling/inriktning, behandlare, patient samt framtid/förbättringar.

Vårt arbete Att arbeta mot mobbning, en jämförelse av två skolor i Malmö, har som syfte att undersöka och jämföra två skolors arbete mot mobbning och ta reda på hur personalen upplever och tänker kring detta. Undersökningen bygger på intervjuer med sex personer på två olika skolor, för att få en inblick av deras verksamheter. Vi valde att intervjua skolornas huvudansvariga, rektor och biträdande rektor, två pedagoger och elevvårdspersonal som kurator och skolsköterska. Empirin har vi sedan jämfört och kopplat till tidigare forskning och styrdokument. Vi har kunnat se skolornas likabehandlingsplaner och deras olika metoder och modeller som de använder sig utav.

Ändamålet med denna studie är att ta reda på hur biståndsorganisationer går till väga vid utvärdering av biståndsinsatser. Vi undersöker även vem som utför utvärderingar, när de genomförs, samt vad inom biståndsinsatsen som utvärderas. En kvalitativ metod har använts vid insamlandet av det empiriska materialet som ligger till grund för studien. Detta material har erhållits genom fyra djupintervjuer gjorda med personer som besitter erfarenhet om utvärdering. Det teoretiska ramverket innehåller metoder och modeller för utvärdering, som vi finner ha relevans för studien.

Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie av hur de anställda på Svensk Kassaservice upplever att deras arbetssituation har förändrats efter omorganiseringen av Posten. Vi har intervjuat nio stycken kvinnor från olika kontor i fackförbundet SEKO:s Värmlandsdistrikt med hjälp av en halvstrukturerad intervjuguide. Vår teoretiska grund bygger på Karaseks krav- och kontrollmodell samt ett antal andra modeller för arbetstillfredsställelse. Vi har även använt oss av några psykologiska teorier för att förklara de aspekter som inte inryms i de tidigare nämnda modellerna. Intervjuerna genomfördes under oktober månad 2005 och analyserades sedan med hjälp av öppen kodning, där cirka sjuttio koncept bildades och sedan delades in i fem kategorier.