Den 1 januari 1999 bildade elva länder (Belgien, Finland, Frankrike, Italien, Irland, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Tyskland och Österrike) en europeisk valutaunion, det som också kallas euroområdet. Grekland anslöt sig, som en tolfte och ny deltagare, i januari 2001. Även om Sverige, Danmark och Storbritannien inte deltar från start har det varit klart att EMU kommer få konsekvenser för olika sektorer.Frågorna som behandlats i detta arbete är följande:Har EMU haft en effekt på de finansiella marknaderna i de länder som är med i valutaunionen?Har Sveriges, Storbritanniens och Danmarks finansiella marknader förändrats på samma sätt som i de länder som är med i EMU, fast dessa länder står utanför?Syftet med detta arbete är att analysera de finansiella marknaderna, genom beräkningar av vissa kända finansiella variabler, i de länder som deltar i valutaunionen och tre länder som står utanför (Sverige, Danmark och Storbritannien). Detta för att se om de finansiella marknaderna har påverkats av EMU och hur de har påverkats i och med inträdet.De variabler som behandlats är; ?-värdet, för att se om länderna går mot en gemensam marknadsrisk.

Den 1 januari 1999 bildade elva länder (Belgien, Finland, Frankrike, Italien, Irland, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Tyskland och Österrike) en europeisk valutaunion, det som också kallas euroområdet. Grekland anslöt sig, som en tolfte och ny deltagare, i januari 2001. Även om Sverige, Danmark och Storbritannien inte deltar från start har det varit klart att EMU kommer få konsekvenser för olika sektorer.Frågorna som behandlats i detta arbete är följande:Har EMU haft en effekt på de finansiella marknaderna i de länder som är med i valutaunionen?Har Sveriges, Storbritanniens och Danmarks finansiella marknader förändrats på samma sätt som i de länder som är med i EMU, fast dessa länder står utanför?Syftet med detta arbete är att analysera de finansiella marknaderna, genom beräkningar av vissa kända finansiella variabler, i de länder som deltar i valutaunionen och tre länder som står utanför (Sverige, Danmark och Storbritannien). Detta för att se om de finansiella marknaderna har påverkats av EMU och hur de har påverkats i och med inträdet.De variabler som behandlats är; ?-värdet, för att se om länderna går mot en gemensam marknadsrisk.

EuroMedstats forskar kring läkemedelsanvändning. Genom att utveckla kvalitetsindikatorer kan man mäta och jämföra kostnader och volymer i läkemedelsanvändningen mellan länder samt få en egen profil på varje lands användande. Syftet var att i tio EU medlemsländer jämföra skillnaderna i förskrivningsmönstret av diabetesmedel (ATC A10). Data på diabetesläkemedel, expedierade på apotek i öppenvård, bearbetades. Användningen analyserades på substansnivå och angavs i Definierad Dygnsdoser (DDD) och kostnad i Euro.

Den svenska befolkningen har pratat om att äga sin lägenhet i över 150 år, något som kom att bli verkliget i Sverige den 1 maj 2009 då ägarlägenheter inrättades som boendeform. Boendeformen finns redan i andra Europeiska länder så som Belgien, Norge och Holland och har etablerats i Sverige. På tre år har media övervakat upprättad byggnation av ägarlägenheter där skilda åsikter framkommit av intressenter, byggherrar och banker. Det är dessa åsikter som undersökts och ligger till grund för antalet ägarlägenheter som byggts i landet. Det är viktigt att titta på vilka boendeformer som finns i landet idag och hur dessa förhåller sig till varandra.

Trots att den Europeiska Unionen tillhör ett av de rikaste områdena i världen så finns det stora skillnader i inkomster och möjligheter både mellan och inom medlemsländerna. Vi har försökt undersöka vilken inverkan den europeiska integrationen EU fått på BNP-fördelningen inom regioner mellan EU:s medlemsländer, det vill säga om regionerna divergerat eller konvergerat med varandra. Vi utgår ifrån två krafter: den agglomererande som genom urbanisering etc drar kapital och ekonomisk verksamhet till ländernas centrum, och EU:s regionalpolitik som genom olika stödprojekt fördelar åtskilliga miljarder till de BNP mässigt svagare regionerna. För att kunna fördjupa arbetet fick vi begränsa antalet länder till fyra, i hopp om att kunna dra generella slutsatser för hela EU. På grund av dess olikheter valdes Belgien, Italien, Spanien och Sverige.

Under början av 1900-talet började forskning om hybridisering av olika poppelarter. Forskning har skett i flera länder som Sverige, Danmark, Tyskland, Belgien och USA. En av de mest framstående korsningarna är klonen OP 42 (P. maximowiczii x P. trichocarpa), vilket också är den mest använda i Sverige. Det finns ungefär 78 miljoner hektar med poppel på i världen, Sverige står för en liten del med drygt 2000 hektar.

Brysselkonventionen, Luganokonventionen och Bryssel-I-förordningen syftar till att skapa ett ömsesidigt erkännande av undertecknande länders domstolar och domar i civila och kommersiella mål, för att därigenom effektivisera domstolsprocesserna, öka rättssäkerheten och förenkla den europeiska processföringen över medlemsstaternas gränser. Således är det idag möjligt för en svensk medborgare att, under vissa omständigheter, starta en process mot en tysk medborgare, i exempelvis Italien.Medlemsländernas domstolsförfarande kan dock skilja sig avsevärt från varandra, inte minst när det kommer till tiden det tar för en process att handläggas. Italien och Belgien har utpekats som två länder där handläggningstiden är avsevärt mycket längre än i andra medlemsländer. Den långa handläggningstiden kan tillsammans med reglerna om litispendens missbrukas för att bromsa upp alternativt förhindra att en sanktion meddelas. Problemet har speciellt uppmärksammats på det patenträttsliga området.Torpedstrategin, som den kallas, syftar till att förhindra alternativt fördröja patenthavarens möjligheter att föra process mot intrångsmakaren.

Syftet med uppsatsen är att redogöra för vilket informationsutbyte som finns mellan EU medlemsstaterna, vad gäller medborgares utländska sparande i ett EU land. Klimatet på den ekonomiska marknaden har blivit hårdare och möjligheterna till mer och mer komplicerade och invecklade transaktioner gör det svårare för myndigheterna att kontrollera sparande utanför landets gränser. Svenska medborgare har över 1 000 miljarder kronor placerade på olika banker i utländska skatteparadis. I samband med att bankregister över bankkontoinnehavare i Liechtenstein offentliggjordes våren 2008 har frågan blivit än mer aktuell. Enligt svensk lag är det inte olagligt att placera pengar i skatteparadis, bara man tar upp det i sin deklaration och beskattas i det land där den skattskyldige har sin hemvist.

Kejsarsnitt är den enda möjliga metoden för att förlösa levande kalvar när en vaginal förlossning är ogenomförbar. Trots detta har endast drygt hälften av de svenska nötpraktikerna någon gång utfört ett kejsarsnitt. Det kan ställas i relation till situationen i Nederländerna och Belgien där rasen belgisk blå är vanlig. Praxis vid uppfödning av belgisk blå är att undvika vaginala förlossningar till förmån för planerade kejsarsnitt. Syftet med litteraturstudien är att klargöra vid vilka typer av dystoki som kejsarsnitt är indikerat och vilka alternativ som finns samt att beskriva varför det utförs rutinmässigt på rasen belgisk blå. För att ge läsaren ett sammanhang beskrivs först kons normala anatomi och fysiologi ur ett kalvningsperspektiv. Vid kalvning stöts kalven ut ur livmodern genom cervix och vagina.

Bakgrund och problem: Det har gjorts gällande att goodwill inte skrivs ner i erforderlig omfattning och att redovisningskvalitet därför inte föreligger. Vidare har det gjorts gällande att det finns nationella skillnader i redovisningskvalitet, att jämförbarhet inte föreligger trots att det finns enhetliga regler samt att revision och tillsyn är en förutsättning för harmonisering, redovisningskvalitet och jämförbarhet.Syfte: Att analysera om revisionen och aktiemarknadernas tillsynsorgan har betydelse för storleken på de nedskrivningar av goodwill som görs. Vidare är syftet att analysera om styrkan i denna tillsyn, ensam eller tillsammans med andra faktorer, kan förklara skillnader i nedskrivning av goodwill.Avgränsningar: Studien är begränsad till nedskrivning av goodwill under räkenskapsåren 2008 ? 2012. Vidare är studien begränsad till företag hemmahörande i 12 medlemsländer inom EU: Sverige, Danmark, Finland, Tyskland, Österrike, Belgien, Frankrike, Grekland, Italien, Nederländerna, Spanien och Storbritannien.

Syftet med denna uppsats har varit att beskriva ett tillvägagångssätt för att hantera den alltmer utbredda sjukdomen kastanjeblödarsjuka. Kastanjeblödarsjuka är en relativt ny sjukdom som drabbar hästkastanjer, Aesculus hippocastanum. Den upptäcktes i Holland så sent som år 2002 och nyligen har även Sverige drabbats. Sjukdomen orsakas av bakterien Pseudomonas syringae pv. aesculi. I många europeiska parker och alléer har blödande hästkastanjer blivit ett stort problem men även platser i vårt närområde har drabbats, som t.ex.

På Volvo Lastvagnars lackeringsavdelning i Umeå byggs just nu ett nytt täcklacksmåleri. Det nya måleriet skapar möjligheten att lackera lastbilshytten tillsammans med plastartiklar som sedan ska fästas på hytten. Detta upplägg kommer att minska de kvalitetsproblem som idag uppstår när hytt och plastartiklar lackeras i två skilda processer (hytt i Umeå och plast i Belgien) Projektets mål och syfte är att ta fram en lösning för hur och var plastartiklarna ska hanteras. Ergonomin ska ligga i fokus och utformningen av arbetsstationerna ska främja en välmående personal. För att få tiden att räcka till begränsas projektet till att enbart grovplanera hela flödet med alla artiklarna samt att arbetsplatser för frontluckan detaljutformas. De största problemen med att utöka produktionen med plastartiklar samt de givna förutsättningarna kan sammanfattas i tre punkter: Ergonomi – enkla, monotona uppgifter som liknar varandra längs hela flödet samt att erfarenhet kring manuella arbetsuppgifter saknas på avdelningen.

På Volvo Lastvagnars lackeringsavdelning i Umeå byggs just nu ett nytt täcklacksmåleri. Det nya måleriet skapar möjligheten att lackera lastbilshytten tillsammans med plastartiklar som sedan ska fästas på hytten. Detta upplägg kommer att minska de kvalitetsproblem som idag uppstår när hytt och plastartiklar lackeras i två skilda processer (hytt i Umeå och plast i Belgien) Projektets mål och syfte är att ta fram en lösning för hur och var plastartiklarna ska hanteras. Ergonomin ska ligga i fokus och utformningen av arbetsstationerna ska främja en välmående personal. För att få tiden att räcka till begränsas projektet till att enbart grovplanera hela flödet med alla artiklarna samt att arbetsplatser för frontluckan detaljutformas.

SAMMANFATTNINGÖvergödning har de senaste åren blivit en stor och omdebatterad fråga i många EU- länder.Även om problemen har minskat en del är detta inte tillräckligt, vi ser fortfarande fiskdöd,syrefria bottnar och giftiga algblomningar. Hur långt ska vi gå för att kunna övervinnaövergödningsproblemen? Genom olika sorters lagstiftning, ekonomiska styrmedel ochrådgivning har vi nått en bit på vägen, men fortfarande krävs det mycket arbete innan vi haruppnått målet. Jordbruket har pekats ut som en av de största källorna till övergödning pågrund av överskottet av kväve och fosfor som varje år urlakas ur våra jordbruksmarker.Inom EU finns sedan 1991 en gemensam lagstiftning; Nitratdirektivet. Syftet med direktivetär att minska nitratföroreningar och andra föroreningar från jordbruket, då dessa påverkarsåväl yt- och grundvatten som kust- och havsvatten.