Sökresultat:
3627 Uppsatser om Belöningssystemets hinder - Sida 58 av 242
"Better a bird or a tree, than a human" : Om det undernÀrda barnet i ett globalt perspektiv
 Bakgrund: Vid litteraturgenomgÄng kunde tre kunskapsomrÄden relaterade till barns undernÀring i ett globalt perspektiv identifieras. Omfattning och ÄtgÀrder Àr vÀl utforskade Àmnen, medan det finns mindre forskning gÀllande hÀlso- och sjukvÄrdens roll och framförallt saknas sammanstÀlld forskning om omvÄrdnaden av undernÀrda barn i lÄginkomstlÀnder. Syfte: Studiens syfte var att belysa omvÄrdnaden av undernÀrda barn i ett globalt perspektiv. Metod: Arbetet genomfördes som empirisk studie med kvalitativ ansats. Analysen av data, bestÄende av texter frÄn bloggar och reseberÀttelser skrivna av sjuksköterskor pÄ fÀltuppdrag, genomfördes stegvis, inspirerat av metoden för berÀttelseanalys enligt Friberg (2006) samt med stöd av omvÄrdnadens fyra metabegrepp (Fawcett, 2005).
PATIENTERS ERFARENHETER AV LIVSSTILSF?R?NDRINGAR I SAMBAND MED PREDIABETES En litteraturstudie
Bakgrund: Prediabetes ?r ett tillst?nd med f?rh?jda blodsockerniv?er som ?nnu inte n?r
gr?nsen f?r typ 2-diabetes (T2D). Det betraktas som ett f?rstadium till diabetes och ?r ofta
symptomfri, vilket g?r att m?nga lever ovetande om risken. Tillst?ndet har en stark koppling
till insulinresistens och p?verkas av b?de ?rftliga och livsstilsrelaterade faktorer som ?vervikt,
fysisk inaktivitet och oh?lsosamma kostvanor.
Talande bedömning : En studie av lÀrares arbete med bedömning av muntlig förmÄga
Detta examensarbete utgÄr ifrÄn en diskussion om talets och skriftens komponenter som sprÄkförmÄgor i allmÀnhet och i undervisning och undersöker vilka möjligheter det finns för lÀrare att arbeta med och bedöma elevers muntliga sprÄkförmÄga. Uppsatsen strÀvar efter att belysa vilka metoder man som lÀrare kan anvÀnda för att effektivt arbeta med och bedöma muntlig verksamhet.Metoden som anvÀnds Àr kvalitativ och baseras pÄ intervjuer med tre lÀrare som undervisar i Àmnet Svenska pÄ gymnasiet. De ÀmnesomrÄden som behandlas i intervjuerna baseras pÄ tidigare forskning vilken redovisas i arbetet och som relativt tydligt visar skrivandets övervÀgande betydelse i skolans verksamhet. FrÄgorna baseras Àven pÄ den didaktiska och pedagogiska forskning som till största delen fokuserat pÄ utvecklingen av effektiva arbetssÀtt för skriftlig framstÀllning och teorier för bedömning generellt.Resultatet av intervjuerna bekrÀftar till stora delar den tidigare forskning som redovisas i arbetet, men visar Àven pÄ alternativa och kreativa lösningar för hur man t ex kan anvÀnda sig av retorikens verktyg vid bedömning. LÀrarna poÀngterar vikten av systematisk taltrÀning och beskriver hur denna kan gÄ till.
Distriktssköterskans lÀkemedelsförskrivning pÄ vÄrdcentral ? en enkÀtbaserad pilotstudie
Bakgrund: Sjuksköterskors rÀtt att förskriva lÀkemedel skiljer sig Ät mellan olika lÀnder och infördes för distriktssköterskor i Sverige 1994. Socialstyrelsens uppföljning av sjuksköterskans förskrivningsrÀtt 2004 indikerade att förskrivningsrÀtten anvÀndes i liten utstrÀckning. I tidigare forskning framkommer sÄvÀl möjligheter som hinder kring förskrivningsrÀtten. Syfte: Syftet Àr att undersöka hur distriktssköterskan pÄ vÄrdcentral anvÀnder sin förskrivningsrÀtt. Metod: Kvantitativ enkÀtstudie.
PLISSIT som samtalsmetodik i samtal om sexualitet. En litteraturstudie
Sexualiteten Àr en integrerad del av oss alla, men trots det Àr detta ett Àmne som alltförofta negligeras i vÄrden. WHO faststÀllde 1975 att problem med sexualiteten Àrviktigare och mer genomtrÀngande för individers hÀlsa Àn vad man tidigare tillstÄtt.PLISSIT Àr en samtalsmodell som Àr anvÀndbar nÀr man skall prata om sexualitetoch den Àr ett ramverk för att underlÀtta samtalet. Denna litteraturstudies syfte var attta reda pÄ vad PLISSIT-modellen innebÀr och hur sjuksköterskan kan anvÀnda sig avden nÀr hon eller han skall prata om sexualitet med patienten. FrÄgestÀllningar somskall besvaras Àr nÀr det Àr lÀmpligt att ta upp frÄgor av sexuell karaktÀr och vemsansvar det Àr att ta upp frÄgor kring sexualitet, vad det finns för hinder och möjligheterhos sjuksköterska respektive patient och hur man kan formulera frÄgor pÄ PLISSIT-modellens olika nivÄer. Studien grundar sig pÄ 15 vetenskapliga artiklar ochmetoden har varit en blandning av deduktiv och induktiv ansats med PLISSITmodellenskategorier som utgÄngspunkt.
Det hÀlsofrÀmjande hÀlsobesöket : En kvalitativ studie om skolsköterskors och rektorers erfarenheter av hur hÀlsostatistik och information frÄn hÀlsobesöken anvÀnds i skolan
Under början av 2000- talet introducerade VÀsternorrlands lÀns landsting tillsammans med HÀrnösands kommun ett samarbete dÀr syftet var att ur skolsköterskornas hÀlsosamtal med elever fÄ tillgÄng till hÀlsostatistik om barn och ungdomar. Denna sÄ kallade VÀsternorrlandsmodell har spridit sig till fler lÀn och kommuner i norra regionen. Kunskap saknas om hÀlsostatistik och information frÄn hÀlsobesöken bidrar till preventiva och hÀlsofrÀmjande insatser pÄ grupp- och organisationsnivÄ inom skolan. Syftet med denna studie var att undersöka hur skolsköterskor och rektorer uppfattar att informationen frÄn hÀlsobesöken pÄverkar det förebyggande och hÀlsofrÀmjande arbetet pÄ gruppnivÄ och organisationsnivÄ inom skolan. Data analyserades genom kvalitativ innehÄllsanalys.
Samverkan ? Om svÄrigheter och sekretessens roll
Uppsatsen Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ fem intervjuer med enhetschefer för HVB- hem. Dessa verksamheter Àr behandlingsverksamheter dÀr huvuddelen av klienterna utgörs av barn och ungdomar, men det förekommer Àven vuxna som klienter. Samtliga verksamheters huvudfokus ligger pÄ familjebehandling och Àr sÄ kallade utförarverksamheter vars uppdragsgivare Àr socialtjÀnsten. SocialtjÀnsten Àr den huvudsakliga samverkanspartnern,men det förekommer Àven kontakter med andra myndigheter sÄsom skola, sjukvÄrd, Migrationsverk, polis och kriminalvÄrd. Studiens syfte Àr att beskriva den problematik som enhetscheferna upplever i samverkan med socialtjÀnst och andra myndigheter.
Tillsammans fÄr idrotten ett lyft : idrottslÀrarens och idrottsledarens instÀllning till samverkan inom Idrottslyftet
Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med den hÀr studien var att i ett mÄngkulturellt omrÄde undersöka idrottslÀrarens och idrottsledarens instÀllning till samverkan inom Idrottslyftet. FrÄgestÀllningar var följande:Vilka hinder respektive möjligheter upplever idrottslÀraren med samverkan?Vilka hinder respektive möjligheter upplever idrottsledaren med samverkan? Metod: Undersökningens underlag bestod av intervjuer vilka har studerats med en kvalitativ metod. Urvalet utgjordes av tre idrottslÀrare och tre idrottsledare verksamma i mÄngkulturella omrÄden. Materialet transkriberades och analyserades utifrÄn ad hoc-metoden.Resultat: IdrottslÀrarna ser samverkan som ett sÀtt att ge elever möjlighet att komma i kontakt med föreningsidrotten.
Socialt och emotionellt lÀrande i grundskolan - hinder och möjligheter vid implementering
Social and emotional learning is getting more and more common to work with in Swedish schools today. That has made it more actual to do studies of how you best can implement a method in health prevention and promotion in schools and how you do for to keep the work sustainable. There are some American studies that describe implementation of methods in schools and a few studies that describe implementation of methods for social and emotional learning in schools. It is important to see implementation as a process and not as an individual event. The process never end but continues as a cycle in three phases; readiness phase, planning phase and implementation phase.The aim of this study was to describe teachers and principals experiences of obstacles and possibilities at implementation of an evidence based program for social an emotional learning in compulsory school as a part of the schools health promotion activities.
Urban Building vid Hornsbruksgatan
Kandidatprojektet Urban Building vid Hornsbruksgatan med undertiteln Hornsbruksgatan 2012 Àr ett arkitekturprojekt bestÄende av ett mindre antal sammanlÀnkade byggnationer i vilka bostÀder, kontor samt kommersiell verksamhet inryms. Den övergripande volymen bestÄr av en tydligt lÄngsmal kropp som Àr placerad lÀngs med gatan. Stor vikt i projektet har lagts vid den arkitektoniska upplevelsen, materialval och bestÀndighet. GestaltningsmÀssigt har inga hinder funnits för eklektiska och anakronistiska influenser..
MÄngkulturella elevers upplevelser kring lÀromedel i samhÀllvetenskap: En intervjustudie med nio gymnasieelever
Syftet med undersökningen var att synliggöra studenters upplevelse av om lÀromedlen inom Àmnet samhÀllskunskap. Nio intervjuer gjordes pÄ en gymnasieskola med praktisk inriktning. Resultatet presenterades i samband med en analys dÀr elevernas svar kategoriserades efter teman. Slutsatsen för undersökningen var att de som inkorporerade sin mÄngkulturella bakgrund i sitt lÀrande upplevde lÀromedel som mer tillgÀngliga. Samtidigt lyftes sprÄkbruk i lÀromedel som ett hinder och de potentiella lösningarna pÄ det problemet var att nyansera lÀromedel..
Kommunikativ kompetens : En studie om kommunikationsstrategier bland flersprÄkiga gymnasielever i ett klassrumssammanhang
Forskning visar att det Àr av vikt att upptÀcka elever med lÀssvÄrigheter tidigt och att sÀtta in rÀtt ÄtgÀrder pÄ en gÄng. Syftet med examensarbetet var att belysa speciallÀrares erfarenheter av och arbete med lÀssvÄrigheter i Är 1, nÀrmare bestÀmt ville jag studera tre olika omrÄden, bedömning, ÄtgÀrder och organisation av ÄtgÀrderna i Är 1. Dessa tre omrÄden utmynnade i de tre frÄgestÀllningarna för denna undersökning, vilka möjligheter respektive hinder finns för att upptÀcka elever med lÀssvÄrigheter tidigt, anser speciallÀrarna? Vilka ÄtgÀrder vidtar speciallÀrarna för elever med lÀssvÄrigheter i Är 1 och Àr metoderna evidensbaserade? Hur ser speciallÀraren pÄ sin roll gÀllande ÄtgÀrderna och inkludering? En kvalitativ ansats valdes och semistrukturerade intervjuer genomfördes utifrÄn en intervjuguide med sju speciallÀrare pÄ olika kommunala skolor. Informanterna i studien menar att det finns möjlighet att hitta elever med lÀssvÄrigheter tidigt genom frÀmst kvantitativa klasscreeningar.
En helhetssyn med barnens tankar som utgÄngspunkt : En studie om hur pedagoger arbetar med lÀrande för hÄllbar utveckling i förskolan
Arbetets syfte Àr att ta reda pÄ hur pedagoger arbetar med lÀrande frö hÄllbar utveckling i förskolan, utifrÄn intervjuer med pedagoger i förskolor som fÄtt utmÀrkelsen Grön Flagg. DÄ Grön Flagg har olika temaomrÄden innefattar syftet Àven att ta reda pÄ olika likheter och skillnader mellan deolika temaomrÄdena.Intervjuerna gjordes med pedagoger pÄ tre förskolor som arbetar med olika temaomrÄden. UtifrÄn ljudupptagningar frÄn intervjuerna gjorde jag analyser av svaren med fokus pÄ arbetssÀtt, barns delaktighet, eventuella negativa sidor eller hinder och likheter och skillnader. den första analysen visade pÄ en fokusering av fem delmÄl som Àr de mÄl som pedagogerna skriver tillsammans med hur de ska uppnÄ mÄlen dÄ de skickar sin ansökan om Grön Flagg till stiftelsenHÄll Sverige rent. Det Àr dessa fem delmÄl som Àr grunden för arbetet med lÀrande för hÄllbar utveckling inom Grön Flagg och jag valde dÀrför att fokusera pÄ de fem delmÄlen i resultatredovisningen.Resultatdelen presenterar varje förskola för sig utifrÄn arbetssÀtt, barnens delaktighet, hinder eller negativa sidor med arbetet och en sammanfattning av arbetet vid förskolan.
FörÀldrars upplevelser dÄ deras barn vÄrdas pÄ en neonatal intensivvÄrdsavdelning: En litteraturstudie
Vart tionde barn som föds behöver vÄrd pÄ en neonatal intensivvÄrdsavdelning, NIVA, detta kan upplevas traumatiskt och stressande för förÀldrarna. Hela deras livsvÀrld förÀndras. Det Àr viktigt för sjuksköterskan att kÀnna till hur förÀldrar kan uppleva situationen, för att kunna ge adekvat bemötande, omvÄrdnad och frÀmja delaktighet. Ges inte detta kan det skapa lidande och problem för förÀldrarna att knyta an till sitt barn. En försÀmrad anknytning kan pÄverka tillvÀxt och utveckling för barnet, samt förhÄllandet mellan förÀldrar och barn.
Naturen som klassrum : LĂ€rares uppfattning om utedagar vid naturskola, interaktionen mellan utedagar och skolan och utomhuspedagogik runt den egna skolan
Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i sex lÀrares uppfattningar om utedagar vid tvÄ olika naturskolor.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur lÀrare beskriver elevernas lÀrande och sin egen roll under utedagen pÄ naturskolan. Syftet Àr ocksÄ att se vilka kopplingar som finns mellan utedagen och skolans ordinarie verksamhet och dess styrdokument. Ett bisyfte Àr att beskriva vilka förutsÀttningar som lÀrarna ser till utomhuspedagogik runt den egna skolan, dÄ i form av hinder och möjligheter.Metoden Àr etnografisk och bygger pÄ en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer samt en observation.Resultatet visar att lÀrarna i studien ser naturskoledagen som en dag för lÀrande som Àr utforskande, upplevelsebaserat, praktiskt och bygger pÄ samarbete och delaktighet. LÀrarna ser en variation gÀllande utevana och mognad för utomhuspedagogik hos eleverna. LÀrare integrerar utedagen i sin ordinarie undervisning eller lÄter den vara mer fristÄende.