I dagens samhälle talas det mycket om social kompetens. Social kompetens innebär en förmåga att umgås och kommunicera med andra människor i sin omgivning. Begreppet har fått ökad spridning på grund av att vi nu lever i ett alltmer globaliserat samhälle där individen har fått allt större inflytande, och därmed också större krav över sig att kunna uppföra sig på ett passande sätt i rätt situation. Det förväntas av individen att hon ska kunna samspela med andra människor i exempelvis skola och arbetsliv. Social kompetens är något som mognat fram under tidens lopp och ingår i den så kallade civilisationsprocessen, som kan delas in i fyra olika faser, där social kompetens är den fjärde och sista fasen i denna process.

Syfte: Att beskriva om och hur undersköterskor och vårdbiträden arbetar utifrån ett personcentrerat förhållningssätt i omvårdnaden av äldre personer med demenssjukdom.Metod: En deskriptiv kvalitativ intervjustudie genomfördes med tio semistrukturerade intervjuer med deltagare som arbetade på boenden för personer med demenssjukdom. Intervjuerna spelades in och dataanalysen bearbetades med en kvalitativ manifest innehållsanalys.Resultat: Resultatet visar att på de demensboenden som ingick i studien arbetade omvårdnadspersonalen utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. De hade kunskap, erfarenhet och strategier då det gällde bemötande och omvårdnad av personer med demenssjukdom. Det största hindret för att kunna arbeta personcentrerat upplevdes vara besparingar som leder till neddragningar i personalgrupperna. Samtliga deltagare hade en önskan om regelbunden handledning och kompetensutveckling.

Ett av sjuksköterskans kompetensområden är ledarskap. Han/hon ska strukturera omvårdnadsarbetet så att det ges en så god omvårdnad som möjligt till patienten. Ledningsfunktionen påverkas av olika faktorer som kan ge inverkan på omvårdnaden. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans ledningsfunktion. Studien utfördes som en litteraturstudie.

Trafiksäkerheten är alltid aktuell och just nu satsas det mycket på nollvisionen. Med anledning av detta valde vi att skriva om höjningen av ordningsbotsbeloppen och dess effekter i trafiken. Vårt arbete syftar till att ta reda på om de nya ordningsbotsbeloppen fått den av myndigheterna avsedda verkan. Har allmänheten reagerat på de nya beloppen och i så fall hur? Hur upplever polisen höjningen av beloppen? För att få fram dessa fakta så genomförde vi snabb-intervjuer med allmänheten i Umeå.

Arbetsplatsen är en arena där det finns goda möjligheter att arbeta hälsofrämjande. Inom äldreomsorgen finns det både utmaningar och möjligheter när det gäller att förändra arbetssituationen och på så vis förbättra de anställdas hälsa. För att underlätta detta arbete kan arbetsplatsen ta hjälp av externa samarbetspartners, till exempel företagshälsovården. Syftet med studien var att ta reda på hur de anställda inom äldreomsorgen i en kommun i södra Sverige uppfattar att samarbetet kring hälsofrämjande insatser mellan deras arbetsplats och företagshälsovården fungerar. Datainsamlingsmetoden som användes i denna studie var enkäter utdelade till alla 345 fast anställda.

Globaliseringen och det vi idag kallar kunskapssamhället innebär stora förändringar med ökade krav inom de allra flesta branscher och i de allra flesta länder. Den nya tiden påverkar ledarskapet, ledarnas situation och den påverkar medarbetarskapet - enskilt och i arbetsteamet. De ökade kraven medför ofta ökad press och stress som i sin förlängning kan påverka ohälsan. Om den nya tidens förändringar möts med traditionell styrning, d v s att chefen är den som tänker, drar upp riktlinjer, informerar och detaljstyr vad som skall utföras, påverkar det såväl ledarskapet som medarbetarskapet. Med för låg delaktighet skapas olust, lågt engagemang, låg motivation och en sämre psykosocial arbetsmiljö som i sin förlängning påverkar hela livssituationen.

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva och analysera organisationskulturen, det vill säga grundläggande antaganden, normer och värderingar, inom den kommunala hemtjänsten ur hemtjänstpersonalens perspektiv.Frågeställningar:1. Hur ser hemtjänstpersonal på sina arbetsuppgifter?2. Hur upplever personalen sin yrkesroll?3. Hur ser de på samarbetet med andra yrkesgrupper?Metod: En fokusgruppsdiskussion och fem observationer har gjorts och analyserats kvalitativt med meningskoncentrering som analysmetod.Resultat: Det insamlade materialet gav oss olika teman som vi har placerat under de tre frågeställningarna. Under fokusgruppsdiskussionen delgav personalen oss sina tankar och värderingar kring livskvalitet, att ge praktisk och social omsorg, den egna synen på sitt arbete och på chefen, genus, status och samarbete med andra yrkesgrupper. Vår empiri har analyserats med hjälp av två huvudteorier såsom teori om organisationskultur samt symbolisk interaktionism. Det teoretiska begreppet social omsorg har hjälpt oss att förstå omsorgsarbetet.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av prioriteringar för arbetsterapi inom kommunal hemsjukvård.Metod: Data samlades in genom tre fokusgrupper där legitimerade arbetsterapeuter fick diskutera prioriteringar utifrån en halvstrukturerad intervjuguide. Totalt ingick 11 deltagare från tre kommuner i studien. Insamlad data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Deltagarnas erfarenheter av prioriteringar var många och presenteras utifrån tre olika kategorier; Prioritering är att göra rätt saker, Stöd eller hinder i prioriteringsarbetet och Brist på tid och resurser påverkar prioriteringsarbetet. Det handlar bland annat om att en prioriteringslista kan hjälpa deltagaren att göra rätt saker, att det är viktigt med ett gott stöd från chefen samt att deltagarna på grund av resursbrist endast hinner hjälpa de patienter som är högst prioriterade.Slutsats: Det blir tydligt att bristen på resurser är en stor orsak till de problem som uppstår gällande prioriteringar inom kommunal hemsjukvård. Deltagarnas upplevelser, av att tiden inte räcker till och att arbetsbördan är större än tillgängliga resurser, är en bidragande orsak till den stress de känner..

Äldreomsorgen står inför ständiga förändringar och i dagsläget neddragningar. I Norrköpings kommun har ett projekt startats för att kunna ta tillvara på personalens innovativa förmåga. Personalen verkar tillsammans med chefen i ett arbetsklimat som kan vara både bra och dåligt. Klimatet kan även präglas av om idéer kan genomföras mer eller mindre enkelt. Den här studien har gjorts för att bidra till att utöka kunskapen om enhetschefens roll i innovativa klimat i äldreomsorgen.Syftet med uppsatsen är att ta fram och sprida kunskap om enhetschefers roll i hanteringen av innovativt klimat.

Syftet med studien är att få djupare insikt i på vilka sätt en orkester eller en musikutbildning kan skapa ett utvecklande och stimulerande arbetsklimat, det vill säga en miljö där varje individ ges bästa förutsättningar till utveckling såväl personligt som professionellt. Det saknas mer omfattande forskning inom området. Med detta i åtanke är min avsikt att med detta examensarbete få en djupare insikt i frågeställningar som rör det förhållningssätt dessa miljöer kan ha för att verka utvecklande för alla deltagare. Studien tar sin utgångspunkt i teorier om ledarskap och grupprocesser.Datamaterialet består av halvstrukturerade intervjuer med ledare och chefer som arbetar på Operahögskolan, Kungliga Musikhögskolan och på Folkoperan i Stockholm.Resultaten visar att ledarskapet har en mycket betydande roll för hur verksamheten fungerar och driver sina huvuduppgifter framåt. Det är chefen eller ledningen i orkesterverksamheten och i musikutbildningen som tillsammans med den grundläggande företagsidén skapar företagets själ och kultur.

De förändringar som sker i arbetslivet med bland annat ökade krav, medför att det blir allt viktigare att bedriva folkhälsoarbete på denna arena. Det finns ett flertal studier som handlar om hur viktigt ledarskapet är, men endast en liten del av studierna tar upp chefers medvetenhet om ledarskapets påverkan på medarbetarna. Ledarens medvetenhet om sitt ledarskap har stor betydelse för medarbetarnas hälsa och chefen utgör den främsta arbetsmiljöfaktorn på många arbetsplatser. Syftet med denna studie är att studera kommunala chefers syn på hälsa, deras medvetenhet om ledarskapets påverkan på medarbetarnas hälsa samt känslan av ansvar för medarbetarhälsan. För att studera ämnet användes kvalitativ forskningsmetod med halvstrukturerade personliga intervjuer.

Arbetets struktur kan påverka individens hälsa i både positiv och negativ bemärkelse. Syftet med denna studie var att undersöka den psykosociala arbetsmiljön på Ängdala Skolor. En kvantitativ metod har använts där 50 ut av 55 anställda som under våren 2009 arbetade på Ängdala Skolor har besvarat en validerad enkät. Resultatet analyserades utifrån Karaseks och Theorells krav-kontroll- stöd modell som teoretisk referensram tillsammans med teorier kring socialt stöd och stress på arbetsplatsen. Då populationen var liten har resultatet även till viss del jämförts med en tidigare studie inom samma område, utförd av Region Skåne.

Studiens syfte a?r att underso?ka chefers och medarbetares uppfattning om sva?ra samtal utifra?n ett maktperspektiv. Studien har genomfo?rts med en kvalitativ forskningsansats da?r empirin erha?llits genom intervjuer. Studien har totalt nio respondenter, varav tre stycken chefer, fem stycken medarbetare och en person fra?n Fo?retagsha?lsova?rden.

Hot och våld inom sjukvården är ett ökande problem. Vårdare som utsätts för hot och våld påverkas negativt i sitt arbete. Ambulanspersonal måste under en begränsad tid och i en akut situation etablera en bra relation till vårdtagaren. För att förutsättningarna att klara detta ska vara så bra som möjligt behöver vårdaren må bra. Därför är det viktigt att vårdaren efter att ha varit utsatt för en hot- eller våldssituation får möjlighet att bearbeta händelsen.Syftet med studien är att beskriva ambulanspersonalens upplevelse av behov av stöd efter att ha varit utsatt för en hot- eller våldssituation.En kvalitativ intervjustudie genomfördes.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur organisationer styr sina anställda genom att erbjuda medarbetarna en möjlighet till karriär inom företaget. Jag har valt att fokusera på anställda från främst två företag och kan därför inte generalisera mitt resultat.Datainsamlingen skedde via intervjuer, två stycken face-to-face, två stycken via telefon samt en intervju genom e-post. Två av intervjupersonerna arbetade på en bank, två inom en snabbmatskedja och en intervjuperson var egen företagare. Materialet från intervjuerna analyserades utifrån Göran Ahrnes begrepp kollektiva resurser, makt och maktrelationen och tillhörighet.I resultatet fann jag ett flertal olika sätt som organisationers erbjudanden om karriär styr den anställda. Att eventuellt behöva byta bostadsort för att få arbeta på den önskvärda positionen var ett krav från organisationerna som framkom under intervjuerna.