Personlig assistans är en insats inom Lagen om Stöd och Service (LSS) och en del av det samhällssystem som syftar till att tillgodose våra mänskliga rättigheter. De mänskliga rättigheterna speglar olika mänskliga Behov och inskränkningar av dessa leder till att Behoven inte kan tillgodoses. För att en individ ska utvecklas, nå sin fulla potential och uppleva välbefinnande är det avgörande att individens Behov tillgodoses. Insatsen personlig assistans är en del av samhällets initiativ för att överbrygga de funktionshinder en individ kan uppleva med grund i de handikappolitiska värdena om bland annat delaktighet och självbestämmande. I detta examensarbete fokuseras på dem som får personlig assistans genom Luleå kommuns försorg, och är en kvantitativ inventering av tillfredsställelsen av de grundläggande Behoven autonomi, kompetens och samhörighet, samt upplevelser av delaktighet och välbefinnande.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare uttrycker sina funderingar och tankar kring hur barngruppers sammansättning i förskolan påverkar barn i Behov av särskilt stöd. Studien bygger på kvalitativ metod och består av fyra intervjuer med verksamma förskollärare. Materialet analyseras utifrån ett specialpedagogiskt och sociokulturellt perspektiv. Centrala begrepp i analysen är inkludering och den proximala utvecklingszonen, vilka understryker förskolans uppdrag att erbjuda goda lärandemiljöer för alla barn oavsett förut-sättningar. Studiens resultat visar att förskollärarna anser att barn i Behov av särskilt stöd påverkas negativt av barngruppernas sammansättning.

Barnsjuksköterskan på neonatalavdelningen arbetar med nyfödda sjuka och för tidigt födda barn samt möter deras föräldrar. Detta förutsätter en kunskap om vilka Behov föräldrar till barn på neonatalavdelning har samt vilka förutsättningar som krävs för att föräldrarna ska kunna utöva sitt föräldraskap och vara delaktiga i sitt barns omvårdnad. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vilka olika Behov föräldrar uppger sig ha i samband med att deras barn vårdas på en neonatalavdelning. Sammanställningen av tio vetenskapliga och kvalitetsgranskade artiklar resulterade i en analys där flera olika återkommande teman kunde urskiljas. Dessa teman uttrycker föräldrarnas beskrivna Behov av anknytning, bemötande, delaktighet, information och kommunikation, kontinuitet samt närhet.

Bakgrund Oväntad död är en traumatisk upplevelse förnärstående, kris och sorg i någon form är ofrånkomligt isamband med död och saknad. Vårdpersonal står inför en svårutmaning i omvårdnaden för att ge ett kompetentomhändertagande. Det korta mötet mellan vårdpersonal ochnärstående har visat sig vara av betydelse. Syfte Syftet medlitteraturstudien var att belysa närståendes Behov ochvårdpersonals uppfattningar om närståendes Behov i sambandmed en oväntad död. Metod Metoden var en litteraturstudie därdet ingick både kvalitativa och kvantitativa artiklar.

Hur ser arbetet med barn i Behov av särskilt stöd i förskolan ut? Vilka barn är i Behov? Dessa är frågor som ligger till grund för vårt arbete. Syftet med vår undersökning var att få större kunskap om vilket arbetssätt som anses gynnande för barn i Behov av särskilt stöd och gråzonsbarn samt vilka hjälpmedel som finns att tillgå för att gynna språkutveckling hos dessa barn. Språkutveckling innehåller många delar, motorik, ton, rytm m.m. Det är ett väldigt stort nät av många delar som ska samarbeta för att språket ska fungera.

Syftet med den här studien är att få en fördjupad förståelse till vad det är som gör att pedagoger och specialpedagoger, inom förskolans verksamhet, upprättar särskild dokumentation kring barn i Behov av särskilt stöd, när det inte finns någonting i uppdraget som gör gällande att så ska göras. Två frågeställningar har varit vägledande under arbetets gång; ?Vilka skäl finns för särskild dokumentation av barn i Behov av särskilt stöd?? och ?Hur motiverar pedagogerna sitt val av den form av dokument som de använder sig av när de dokumenterar kring barn i Behov av särskilt stöd?? Denna kvalitativa undersökning bygger på sju intervjuer med förskollärare och specialpedagoger, verksamma i förskolan. Arbetet har tolkats ur ett hermeneutiskt perspektiv, vilket har inneburit att med utgångspunkt från informanternas berättelser, försöka förstå och tolka deras sätt att tänka, deras åsikter och handlande när det gäller dokumentation kring barn i Behov av särskilt stöd. Resultatet har speglats genom Moira von Wrights teorier om det punktuella och det relationella perspektivet, som i denna studie handlar om hur pedagogerna ser på barnet. Resultatet visar att sex av de informanter som medverkat i studien dokumenterar mer eller tydligare, kring barn som ses som i Behov av särskilt stöd.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt kring observationer som gjorts under VFU och vikariat där vi uppmärksammat att i klasser där det finns elever med koncentrations och samspelsproblem har undervisningsmetoder och klassrumsmiljö liknat mer det behavioristiska perspektivet på undervisning än det sociokulturella. Det har lett till följande frågeställningarÄndras undervisningens innehåll och utformning från det sociokulturella till det behavioristiska i och med integration av elever med speciella Behov i vanliga klasser?Vilka undervisningsmetoder används i en sammanhållen klass och utifrån vilken elevnivå, enligt läraren?Vilka uppfattningar har läraren kring om den normala eleven missgynnas i en skola för alla?Uppsatsen synliggör hur undervisningen förändras i en skola för alla, visar på olika perspektiv på inlärning och hur elever med speciella Behov kräver andra metoder för både undervisning och motivation till lärande. Undersökningens resultat indikerar på att de metoder som tenderar att framträda i klasser med elever med speciella Behov inkluderade liknar det behavioristiska perspektivet på undervisning och att lärare upplever svårigheter i att möta eleverna utifrån deras olika nivåer i och med en skola för alla. Lärares egna utsagor visar på att de får ändra miljö och utformning av klassrum till fördel för elever med speciella Behov.  Resultatet visar också på att lärare upplever att de normala eleverna kan bli störda av elever med speciella Behov men framhåller också att det utifrån värdegrundsperspektivet gynnar dem.

Syftet med det här examensarbetet är att ta reda på hur lärare beskriver att de gör för att skapa goda lärandemiljöer i klassrummet för elever i Behov av särskilt stöd. Detta för att som blivande lärare öka kunskapen hur man på bästa sätt kan ge stöd och underlätta för elever med beteende- och inlärningssvårigheter. I den här undersökningen har en kvalitativ studie gjorts där fem lärare och en specialpedagog har intervjuats för att få reda på hur dessa arbetar med att skapa goda lärandemiljöer för elever i Behov av extra stöd. Specialpedagogiken ligger i centrum med två teorier som bakgrund som används mycket inom specialpedagogiken, behaviourismen och den sociokulturella teorin. De viktigaste begreppen inom området specialpedagogik har beskrivits samt vanliga diagnoser bakom inlärnings- och beteendesvårigheter, då det är viktigt som lärare att vara insatt i detta vid undervisning av elever i Behov av stöd.I resultatet ses att vikten av individualisering och struktur i klassrummet gör mycket för inlärningen.

Procentprojektet. Ett undervisningsförsök i matematik i skolår 6 med fokus på elever i matematiksvårigheter.Syftet med följande arbete är att studera elevers lärande i matematik med fokus riktat mot elever i Behov av särskilt stöd. Undersökningsmetoden är ett undervisningsförsök. Undervisningens ämnesinnehåll är introduktion av begreppet procent i skolår 6. Försöket utgår från matematisk modellering som teori. Först görs en genomgång av faktorer som kan bidra till gynnsamma villkor för elevers lärande.

Titel: Att stå i hallen och vilja vara med: Ensamkommande flyktingbarn och deras Behov. En kvalitativ studie om Behoven bland dessa barn och ungdomar.Författare: Lotta Nilsson Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka Behov som finns bland ensamkommande flyktingbarn som kommer till Sverige både som nyanlända och efter utflytt från HVB-hem. Det har också varit att jämföra deras Behov med de tänkta Behov som formar mottagandet i Sverige.Studien är av kvalitativ karaktär med semistrukturerade intervjuer av fem stycken unga män från Afghanistan, Somalia och Ryssland samt integrationsutvecklare på Länsstyrelsen och lärare vid integrationsprogrammet. Resultaten visar på att Behoven varierar mellan informanterna men att Behovet av tillhörighet och längtan efter familjen i hemlandet är något som förenar samtliga. Vad som också blir tydligt är hur olika Behov påverkar individens val och förmåga till koncentration och fokus.

Livmoderhalscancer påverkar de drabbade kvinnorna och deras närstående. Att inom sjukvården samtala om sjukdomens biverkningar och effekter kan upplevas som svårt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med livmoderhalscancer. En litteratursökning genomfördes och 10 artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Detta resulterade i fyra kategorier: att förlora kvinnligheten och känna sig otillräcklig, att pendla mellan hopp och hopplöshet, att känna Behov av närhet och stöd och att önska mer och tydlig information.

Syfte och frågeställningar: Syftet med vår studie är att undersöka möjliga likheter och skill-nader mellan olika stadsdelar i Göteborg vid biståndsbedömning av en äldreboendeansökan. Våra frågeställningar berör det som sker i stadsdelarna vid biståndsbedömningen av en äldre-boendeansökan utifrån frågeställningarna: ? Hur uppfattas den äldres Behov?? Hur tillämpas lagstiftningen? ? Hur inverkar de organisatoriska förutsättningarna?Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Under intervjuerna har vi utgått från en vinjett om det fiktiva fallet Anna. Totalt har vi intervjuat sju biståndshand-läggare från fyra olika stadsdelar.

Studien syftar till att skapa en fördjupad förståelse för hur förskollärare uppfattar begreppet barn i Behov av särskilt stöd, vilka kategoriseringar som kan förekomma, hur förskolelärare beskriver sitt förhållningssätt samt vilka faktorer som kan påverka arbetet i verksamheten. Den metod vi har valt att använda oss av är kvalitativ intervju. Vi har spelat in intervjuerna och gjort en ordagrann transkribering. Vi har därefter analyserat vårt material med hjälp av frågeställningarna och det relationella perspektivet och det kategoriska perspektivet inom specialpedagogik.Resultatet visar att det relationella perspektivet på barn i Behov av särskilt stöd dominerar. Vi kan även se att respondenterna har svårt att definiera begreppet barn i Behov av särskilt stöd.

Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, fritidshemmet och förskoleklassen, (Lpo94) är tydlig i sin definition att en individanpassad undervisning ska tillämpas i skolan och att undervisningen ska utgå från den enskilde elevens Behov. Då forskning pekar på att definitionen och innebörden av begreppet Behov inte är tydlig fann vi det intressant att undersöka hur lärare definierar innebörden av begreppet individanpassad undervisning i år 1 med särskilt fokus på aspekten elevers Behov. För att studera verksamma lärares resonemang kring detta valdes en kvalitativ metod med intervjuer som hjälpmedel för att samla in data. Det insamlade materialet har analyserats och därefter diskuterats med referens till forskning inom området. Resultatet visar att individanpassad undervisning ses som en förutsättningsfråga.

Ett kärnbegrepp inom omvårdnad är stöd, som förekommer ofta och är en viktig del i sjuksköterskans profession. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av stöd till personer i livets slut. Tolv vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Detta resulterade till fyra slutkategorier: att kunna samtala, lyssna och trösta patienten, att bli känslomässigt påverkad, att tillgodose patienternas Behov och att respektera patienten ända in i livets slut. Dessa kategorier visade att det krävdes mycket av sjuksköterskan i arbetet med människor i livets slut.