Bakgrund: Dagligen sker akuta besök i hälso- och sjukvården med medicinska, praktiska, sociala och emotionella Behov där det medicinska Behovet är första prioritet. Personalen möter dagligen situationer som inte bearbetas då det inte finns tid och resurs för detta.  Anhöriga kommer ofta i kläm då det kan saknas tid, resurs och kunskap för att möta deras Behov. Det kan ge problem och konsekvenser för involverade patienter, anhöriga och vårdpersonal. På vissa akutmottagningar används en kurator som arbetar med patienter, anhöriga och personal ur ett helhetsperspektiv. Syfte: Syftet var att undersöka vårdpersonalens uppfattning av Behovet av en kurator på en akutmottagning.

Syftet med studien är att undersöka vilka förutsättningar tre skolors pedagoger har för arbetet med särskilda Behov. Detta med utgångspunkt i lärares, specialpedagogers/elevassistent och rektorers förhållningssätt till barn i Behov av särskilt stöd. I forskningsarbetet synliggörs det specialpedagogiska arbetet, men också den kunskap som finns i relation till barn i Behov av särskilt stöd, rättigheter och skyldigheter mellan skola och individ. Vår studie har tre forskningsfrågor som i sin tur ligger som grund i studien och inför insamlingen av arbetsstoff. Genom kvalitativa intervjuer samlade vi kunskap om pedagogers vardagsarbete.

Syftet med studien är att undersöka vilka förutsättningar tre skolors pedagoger har för arbetet med särskilda Behov. Detta med utgångspunkt i lärares, specialpedagogers/elevassistent och rektorers förhållningssätt till barn i Behov av särskilt stöd. I forskningsarbetet synliggörs det specialpedagogiska arbetet, men också den kunskap som finns i relation till barn i Behov av särskilt stöd, rättigheter och skyldigheter mellan skola och individ. Vår studie har tre forskningsfrågor som i sin tur ligger som grund i studien och inför insamlingen av arbetsstoff. Genom kvalitativa intervjuer samlade vi kunskap om pedagogers vardagsarbete.

Det övergripande syftet med studien är att belysa pedagogers syn på barn i Behov av stöd. För att undersöka syftet har intervjuer genomförts med pedagoger, förskolechefer och en specialpedagog. De svar som framkom vid intervjuerna har sedan utgjort grunden för studien. Den teoretiker som är av betydelse för ämnet är Lev S. Vygotskij.

Tillhörighet och att få vara en del av ett socialt sammanhang är nödvändigt för oss människor. Social exkludering utgör ett hot mot individens välbefinnande och har visats påverka individens beteende och åsikter. Syftet med studien var att undersöka om människor är mer intoleranta mot personer de inte känner tillhörighet med, om social exkludering leder till en ännu mer intolerant hållning samt om individens Behov av tillhörighet påverkar hur de mår vid social exkludering. I studien deltog 26 studenter varav hälften blev exkluderade under ett datorspel. Deltagarna svarade på enkäter om hur de mådde, åsiktsfrågor och deras Behov av tillhörighet.

Vid kemisk massatillverkning finns Behov av mättekniker som möjliggör ytterligare optimering av processen. Möjligheten att analysera svartlut med hjälp av aktiv akustisk spektrometri utreddes genom att ett online instrument konstruerdes och installerdes på ett pappersbruk. Analyser med multivariata metoder utfördes på resultaten. På grund av yttre omständigheter försenades arbetet, och ett tillräckligt dataunderlag för en definitiv slutsats erhölls ej. En rad vidare arbeten föreslås..

Syftet med denna studie var att ta reda på hur personalen bemöter de boendes sexuella Behov i ett boende för utvecklingsstörda. Sexualitet är ett grundBehov hos människan. Den fysiska sexualiteten utvecklas på samma sätt hos utvecklingsstörda som hos alla andra människor, det är i det kognitiva tänkandet svårigheterna ligger. Många gånger möjliggör eller förhindrar personalens egna attityder och värderingar samt kunskap eller okunskap de utvecklingsstördas sexuella Behov. Studien bygger på litteratur som skrivits inom området samt personliga intervjuer med personal som arbetar på gruppbostäder för utvecklingsstörda.

Syftet med detta examensarbete har varit att belysa hur svårt det är att definiera barn i Behov av särskilt stöd samt vilka insatser som behövs för dessa barn både när det gäller relevant forskning och min intervjustudie. Jag ville även undersöka om synen på dessa barn skiljer sig mellan grundskollärare, resurspedagoger och specialpedagoger. Jag valde att genomföra min undersökning genom intervjuer. Alla tre yrkesgrupper fick intervjufrågorna innan intervjuerna för att ha tid på sig att tänka igenom vad de tänkte runt mina frågeställningar. Intervjuerna genomfördes sedan enskilt för att respondenterna inte skulle kunna påverka varandra.

Bakgrund: Att möta anhöriga är en del inom akutsjukvården. Det finns och kommer alltid att finnas anhöriga runt patienterna som vårdas för livshotande tillstånd. Det är därför väldigt viktigt att bemöta dem på rätt sätt. Enligt tidigare avhandling finns det fyra huvudBehov att uppfylla hos anhöriga. Syfte: Vad har anhöriga för upplevda Behov vid mötet med akutsjukvården? Hur väl stämmer Burr?s fyra huvudBehov, Behovet av information - att få veta, Behovet av att få vara tillsammans med eller i närheten av patienten, Behovet av att få hoppas och Behovet av att få stöd, överens med tidigare forskning? Metod: Utfördes som litteraturstudie baserad på tolv artiklar, både kvalitativa och kvantitativa.

Syftet med denna studie ?r att kvalitativt unders?ka hur elever med Behov av extra anpassningar och s?rskilt st?d beskrivs fr?n 1962 fram till idag i Sveriges l?roplaner. Studien ?mnar ?ven att unders?ka hur de delar som behandlar fritidshemmet beskriver elever i Behov av st?d. Materialet analyserades genom en Foucauldiansk inspirerad diskursanalys d?r diskursbrott och utest?ngningsprocedurer anv?nds f?r att studera analysmaterialet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur textillärare kan hanterar undervisningens alla utmaningar när det gäller elever med särskilda Behov och hur rustade de är inför uppgiften att hantera olika situationer. De metoder som användes i undersökningen är kvalitativ intervju med öppna frågor och litteratursökning. En jämförelseanalys användes för att visa på resultatens likheter och olikheter.Resultatet visar att de stora utmaningarna i textilslöjden är att hitta elevernas motivation till en uppgift, se till varje individs svårigheter/möjligheter och att förstå elevernas problematik. I den litteratur vi läst påpekas det att som lärare måste man vara påläst om olika diagnoser för att kunna ge rätt undervisning för elever med Behov av särskilt stöd. Resultatet visar att de textillärare vi intervjuat inte fått rätt förutsättningar för att kunna jobba för elever med Behov av särskilt stöd eftersom de ofta inte får information om eleverna.

SAMMANFATTNING I vårt examensarbete kommer vi att skildra olika pedagogers syn på barn i Behov av särskilt stöd och deras skolgång. Syftet med detta är upptäcka och belysa skillnader och likheter mellan pedagogerna i den ?stora? skolan och pedagogerna på resursskolorna. Vårt syfte är även att ta del av olika pedagogers verklighet och därigenom skapa beredskap inför vårt kommande yrke som pedagoger. I vår undersökning intervjuade vi fyra pedagoger från den ?stora skolan? och fyra pedagoger från resursskolan.

Litteraturstudiens syfte är att skapa förståelse för det specialpedagogiska arbetet med elever som är i Behov av särskilt stöd. Studiens frågeställningar berör vilka metoder som använts i arbete med dessa elever, samt vilken betydelse specialpedagogisk kompetens har i bemötandet av elever i Behov av särskilt stöd. Teorin som används i studien är specialpedagogiskt perspektiv. Metoden som studien bygger på är en systematisk litteraturstudie. Intentionen med detta är att belysa delar av de tillgängliga tillvägagångssätt som förespråkas i nutidens skola i artiklarna.

Amyotrofisk lateral skleros klassas som en neurologisk sjukdom där de motoriska nervcellerna i hjärnan, hjärnstammen och ryggmärgens yttre del degenererar. Någon kurativ behandling för patienter med ALS finns inte i nuläget. Behandlingen inriktas därför på att möta Behoven som patienterna utvecklar under det snabba sjukdomsförloppet för att ge den bästa palliativa vården. Syftet med vår litteraturstudie var att undersöka vilka omvårdnadsBehov en patient med ALS och deras vårdgivare har. Resultatet har tematiserats efter patienterna och vårdgivarnas fysiska, psykiska, existentiella och social Behov.

Prostatacancer är numera den vanligaste cancerformen hos män. Män med prostatacancer har tidigare ofta varit glömda, men eftersom nya diagnoser och behandlingsmetoder har blivit bättre, vilket innebär att sjukdomen kan upptäckas tidigare och behandlas mer effektivt, därmed lever män längre med sin sjukdom. Män har svårt att prata om känslor och eftersom prostatacancer drabbar könsorganen, känner de flesta män skam över sin sjukdom och dess konsekvenser Därför är det viktigt för sjuksköterska att få bättre förståelse för männens situation för att kunna ge det stödet som männen själva anser är viktigaste. Syftet med studien var att belysa mäns Behov av stöd året efter diagnosen prostatacancer. Metoden som användes var en litteratur studie med kvalitativ analysmetod.