Low- performing pupils at the construction programme.

Attityder och beteende i ungdomsåren vad gäller sexualitet kan ha stor betydelse för hur den sexuella hälsan utvecklas. Ungdomsmottagningen är en betydelsefull arena för att förebygga sexuellt överförbara infektioner och oönskade graviditeter samt för att främja ungas sexuella hälsa i helhet. Undersökningen har utförts i samråd med och på uppdrag av Landstinget i Jönköpings län. Syftet med studien var att undersöka ungdomsmottagningarnas verksamhet i Jönköpings län och finna förslag till underlag för att kvalitetssäkra ungdomsmottagningarna i länet. Enkätundersökningen baserades på Socialstyrelsens förslag på indikatorer och Föreningen för Sveriges Ungdomsmottagningars (FSUM) rekommendationer för ungdomsmottagningars verksamhet.

De senaste åren har skolsköterskans roll förändrats till att fokusera på att främja hälsa, i vilket det ingår att stödja barn med behov av särskilt stöd. Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors upplevelse av att stödja barn med särskilda behov i grundskolan. Datainsamling gjordes genom semistrukturerade intervjuer med sju skolsköterskor. Tematisk innehållsanalys användes för att analysera intervjutexten och resulterade i två teman: Att uppmärksamma barnen på deras villkor och Att vid varje möte alltid vara närvarande. Temat: Att uppmärksamma barnen på deras villkor hade två kategorier: Att arbeta för alla barns hälsa och lika värde; Att samarbeta för att stödja alla barn att nå sina mål.

Det här är en studie som belyser programmet Europeisk korttidsvolontärtjänst (St EVS) samt granskar om programmet kan vara lämpligt vid vägledning av unga i behov av särskilt stöd.Litteraturstudier och intervjuer med tre personer som har erfarenhet av arbetssättet har genomförts. Forskningsfrågorna ger svar på vilka argument som finns för att använda programmet, hur arbetet med St EVS går till samt vilka ungdomar som kan delta.Tidigare forskning inom området är näst in till obefintlig, vidare saknas kännedom om St EVS bland många yrkesgrupper som arbetar med unga i behov av särskilt stöd.I resultatet framkommer att St EVS ökar ungdomarnas självförtroende och främjar deras personliga utveckling. Resultatet tyder också på att det ger motivation för arbete eller studier.Andra fördelar är att programmet är gratis för ungdomarna och erbjuder mycket trygghet.Resultaten pekar dock mot att det är viktigt med förberedelser och att sändande organisationen känner till och har förtroende för mottagande organisationen. Förutsatt att mottagande organisationen kan ge ungdomen det individuella stöd som han/hon behöver, kan ungdomar med olika förutsättningar och behov delta i programmet.Analys av resultaten indikerar att programmet skulle kunna innebära en ekonomisk vinst både på kort och på lång sikt för kommuner. En annan slutsats är att fler samarbeten borde finnas där olika yrkesgrupper arbetar tillsammans med St EVS.Vidare kan programmet anses lämpligt att använda i vägledning av ungdomar i behov av särskilt stöd.

Att vara anhörig när ens närstående blir svårt sjuk i cancer är en svår situation. Den anhörige är med, men också utanför. Anhöriga till patienter med cancer upplever ofta cancerdiagnosen som ett hårt slag mot dem själva, och är därför i behov av hjälp och stöd. Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att belysa hur anhöriga till patienter med cancer beskriver behov och känslor i mötet med sjuksköterskan. Informationskällan utgörs av vetenskapliga artiklar från tidskrifter och vetenskapliga rapporter.

Syftet med studien är att synliggöra och analysera de diskursiva framställningarna, av specialpedagogik och barn i behov av särskilt stöd, i fem artiklar i förskollärarnas facktidskrift Förskolan.Teorin utgår från ett socialkonstruktionistiskt och diskursteoretiskt synsätt med antagandet att vi tillsammans använder språkliga handlingar för att konstruera en verklighetsförståelse (Bergström & Boréus, 2000a, b; Winther Jørgensen & Phillips, 2000; Dahlberg, Moss & Pence, 2001). Denna teoretiska plattform ger en syn på språket som havande en central roll i hur människors identiteter, relationer och trosuppfattningar formas och det innebär att texter får konsekvenser för läsarnas tankar och handlingar (Fairclough, 1992). Metoden som används är diskursanalys, inspirerad av Faircloughs kritiska diskursanalys. Det empiriska materialet består av samtliga artiklar (fem stycken), från år 2012 och 2013 i tidningen Förskolan, som bedömts beskriva specialpedagogik och barn i behov av särskilt stöd.Resultatet visar hur texterna beskriver barn i behov av särskilt stöd som barn med svårigheter utifrån en kompensatorisk specialpedagogisk diskurs. I texterna visar sig en bristdiskurs när språkbruket beskriver hur barn med särskilda karaktäristika är i svårigheter, eller riskerar att hamna i svårigheter på olika sätt.

Syftet med den här studien har varit att analysera informationsbehovet hos vemdalsområdets besökare för att se hur Destination Vemdalen AB i framtiden skall bedriva en funktionell gästinformation som möter konsumenternas Behov. Här vill vi bidra med ett ramverk för en hållbar verksamhet i framtiden. Undersökningen är baserad på en enkätundersökning bland Destination Vemdalens besökare, intervjuer med personer på strategiska poster inom turismnäringen samt informella intervjuer med aktörer i position med mycket gästkontakt där allmän service efterfrågas. Studien har visat att turistbyråns roll är föråldrad och att en teknisk revolution inom gästinformationens utveckling måste till för att möta konsumenternas Behov. Vidare visar undersökningen att besökarna litar mer på fysiska personer än digitala källor, dock använder sig många av den nya tekniken av praktiska skäl då den är mer tillgänglig.

Syftet med denna studie är att undersöka socialsekreterares resonemang om vad barnbehöver och om anonyma anmälningar av barn som riskerar att fara illa. Frågeställningarnai studien är: 1) Vilka resonemang för socialsekreterarna kring barns behov, barn som far illaoch anonyma anmälningar? 2) Vilka föreställningar har socialsekreterarna om vad barnbehöver, anonyma anmälningar och om de som anmäler?Insamlingen av empirin har skett genom fokusgrupper. Två fokusgrupper har intervjuats vid två tillfällen. Empirin har analyserats utifrån socialkonstruktivism och diskursbegreppet.

Bakgrund: Den ökade invandringen har fört med sig nya krav på hälso- och sjukvården. Fler kommunikationssvårigheter på grund av språkbarriärer har uppstått då vårdpersonalen har svårt att kommunicera med någon som inte talar samma språk. Kommunikationsproblem utgör ett hinder för vårdpersonalen att skapa bra vårdrelationer till invandrarpatienter. Vårdpersonal känner att deras behov av att få information om andra kulturer har ökat. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur vårdpersonal i Norden upplever mötet med invandrare inom hälso- och sjukvården.

Syftet med denna undersökning har varit att få ta del av förskollärares och grundskollärares olika syn på inkludering. Inkludering är ett viktigt verktyg för barns utveckling och begreppet tolkas och används på olika sätt. Vi utgick från ett sociokulturellt perspektiv där fokus läggs på att barnen lär genom samspel med andra, och ställde oss frågan ?Hur ser pedagoger på inkludering??För att undersöka detta viktiga verktyg för barns utveckling - inkludering - så har vi genomfört en kvalitativ undersökning. Vi intervjuade verksamma pedagoger i olika ålderskategorier på ett semistrukturerat sätt.Tidigare forskning visar att skolan har en annorlunda syn på inkludering än vad förskolan har.

 SammanfattningEn lärare måste vara förberedd på att i sitt klassrum möta elever som har olika behov och förutsättningar. Elever lär också på olika vis och behöver olika mycket stöttning. Detta gör att läraren måste ha kunskap till att anpassa undervisningen utefter individen och gruppens Behov. När man som lärare får en elev till klassen som har ett ovanligt funktionshinder så bör det ställas högre krav på arbetssättet, för att eleven ska kunna tillgodogöra sig undervisningen på bästa sätt.Syftet med undersökningen är att belysa hur pedagogerna i klassen uppfattar lärandet samt hur de anpassar undervisningen utefter individens behov och förutsättningar. Mina frågeställningar är hur bedrivs undervisning i ett klassrum i skolans tidigare år där det finns en synskadad elev? Samt vad innebär det för ett barn att ha en synskada?I mitt arbete har jag gjort en litteraturundersökning för att få en vidgad bild på ett synskadat barns Behov.

Bakgrund: Personer med autismspektrumtillstånd och som uppbär stöd ifrån LSS har ett omvårdnadsbehov som skall tillgodoses under patientansvarig sjuksköterskas ansvar. Autismspektrumtillstånd är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som vanligtvis har en genetisk bakgrund, med som också kan ha andra orsaker.Problemformulering: Personer med autismspektrumtillstånd bor ofta i en miljö som inte är utformad och planerad utifrån det behov som deras funktionsnedsättning utgör.Syfte: Arbetets syftet är att beskriva brister i boende- och närmiljö för personer med AST, och att sammanställa hur en gynnsam miljö bör se ut, samt beskriva hur sjuksköterskan skall ta en ledande roll i ett förbättringsarbete inom området.Metod: Arbetet är en litteraturöversikt vars resultat består av tio artiklar. De är hämtade ifrån sökningar på databaserna Cinahl och PubMed med hjälp av valda sökord.Resultat: Arbetet visar på ett resultat där miljöns betydelse för personer med autismspektrumtillstånd synliggörs. Arbetet visar också på förutsättningarna för att kommunicera med personer med autismspektrumtillstånd och vad det innebär att vara anhörig.Diskussion: Det finns ett behov av att förbättra boendemiljön för personer med autismspektrumtillstånd. Sjuksköterskan bör vara ledande i det arbetet och det bör ske i dialog med patienten själv och vid behov också med anhöriga..

Syfte: Genomförandet av en litteraturöversikt inom området åldrande och intellektuella funktionsnedsättningar syftar till att ge en övergripande bild, ur ett socialt perspektiv, om hur äldre människors med intellektuella funktionsnedsättningar livssituationer kan se ut. Vidare att identifiera eventuella luckor eller behov av forskning. Metod: Litteraturöversikten är en så kallad ?scoping study?. Själva sök-strategin utgick från så kallad blocksökning. Sökresultatet från databaser genomsöktes därefter i tre steg: (1) Titel; (2) abstract; och (3) fulltext.

Denna uppsats behandlar litteraturens samt några pedagogers syn på integrering av elever i behov av särskilt stöd i grundskolan. I inledningen beskriver jag orsakerna till varför jag valt att skriva om elever i behov av särskilt stöd. Syftet med arbetet är att belysa integrering samt lyfta fram vad litteraturen säger om integrering i en jämförelse med verksamma pedagoger ute på skolorna. Som bakgrund redogör jag för historiken, vad ordet integrering innebär liksom vad vi menar med särskilt stöd och vem som behöver särskilt stöd. I litteraturgenomgången redovisas vad olika styrdokument säger om elever i behov av särskilt stöd, om skolans mål kan tolkas som en ideologi eller en praktik, vad ett oriktigt användande av ordet integrering medför, den specialpedagogiska modellen, beredskap och ansvar för att möta dessa elevers behov, elevintegrering i praktiken samt vad ett åtgärdsprogram innebär och när ett sådant upprättas.

När en person drabbas av ett kritiskt tillstånd, innebär detta att hela familjen involveras. Att vara närstående innebär att lätt hamna i skymundan när allt fokus hamnar på den kritiskt sjuke. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelser när en familjemedlem drabbats av ett kritiskt tillstånd. Tio vetenskapliga studier analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultatet av analysen generade fyra kategorier: Se hur en familjemedlem förändras; Leva i en känslomässig berg och dalbana; Försöka hantera sin nya vardag; Vilja få sina behov tillgodosedda av vårdpersonal.