Syftet med denna studie var att få en fördjupad kunskap om och förståelse för hur olika elevgrupper, elever i behov av särskilt stöd respektive elever utan behov av särskilt stöd, uppfattar det pedagogiska förhållningssättet Entreprenöriellt lärande. Vidare syftade undersökningen till att jämföra elevernas upplevelser och se eventuella likheter och skillnader samt att få en insikt i om Entreprenöriellt lärande hade förändrat deras syn på lärande. Forskningsansatsen var fenomenologiskt inspirerad och den metod som använts är kvalitativa intervjuer. Undersökningsgruppen bestod av fyra elever i behov av särskilt stöd och fyra elever utan behov av särskilt stöd, samtliga i årskurs 3 på gymnasieskolan. Undersökningen visade att båda elevgrupperna framhävde relationen till lärarna men de betonade den olika mycket. Eleverna i behov av särskilt stöd var mycket positivt inställd till läraren och dennes roll och menade att den var mer eller mindre avgörande för deras utveckling både kunskapsmässig och personlig. De menade att deras självkänsla hade blivit bättre, de hade blivit mer positiva och mer öppna under dessa tre år då de hade arbetat utifrån Entreprenöriellt lärande.

Att bli föräldrar är en stor händelse i livet och övergången till föräldraskapet förändrar livetoch innebär stort ansvar. Mödrahälsovårdens föräldrautbildning skall förbereda paret infördenna stora förändring och är i form av gruppträffar som leds av en barnmorska. Syftet meddenna studie var att beskriva hur barnmorskor inom mödrahälsovården upplever blivandeförstagångsföräldrars behov av stöd under graviditeten och hur barnmorskan kan ge stödgenom föräldrautbildning. Denna studie genomfördes som en kvalitativ intervjuundersökningoch data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Intervjuer med öppna frågor hargenomförts på fyra olika barnmorskemottagningar i Göteborg och fyra barnmorskor harintervjuats.

Denna uppsats handlar om inomhusmiljön och hur den kan användas för att stimulera barns delaktighet och inflytande. Jag kände att jag hade ett stort intresse för detta ämne genom min praktikplats där de arbetar mycket med utformningen av miljön och hur de anpassar den utefter barnen och deras Behov. Vidare ville jag se om det gick att använda inomhusmiljön för att kunna gynna barns delaktighet och inflytande. Jag kom fram till att hur pedagogerna ser på barnen och hur de utformar inomhusmiljön på ett visst sätt leder till att barnen utmanas, både genom miljön men också genom pedagogerna. Detta leder det till att pedagogerna försöker se inomhusmiljön som en tredje pedagog som ska underlätta dagen på förskolan både för barn och vuxna och inspirera barnen till lek och utforskande. När pedagogerna ser på barnen som kompetenta och med en inneboende kraft att vilja utforska saker leder det till att deras förhållningssätt till barnen och varandra förändras och de försöker utforma verksamheten utefter barnens Behov. För inomhusmiljön leder det till att förskollärarna kan utforma den i takt med barnens behov och genom att ha en föränderlig miljö leder det till att barnen hela tiden är i en miljö som utmanar dem och som gör att de hela tiden har inflytande över hur miljön ändras.

Sammanfattning Skolan har enligt läroplanen skyldighet att hjälpa alla elever. Enligt skollagen skall dagens skola ge särskilt stöd till elever med särskilda Behov. Syftet med examensarbetet är att få mer kunskap och insikt i hur de högpresterande elevernas behov kan tillgodoses i gymnasieskolan. I bakgrunden och i litteraturöversikten beskrivs de högpresterande elevernas skolsituation. Vidare redogörs för begrepp som begåvning, särbegåvning och högpresterande. Vi har använt oss av kvalitativ metod i form av intervjuer.

Bakgrunden till studien är att bipolär sjukdom är en av de tjugo vanligaste orsaker till funktionsnedsättning i världen. Det finns få studier gjorda på hur patienter upplever att vårdas för sjukdomen. Vårdpersonal kommer möta patienter med diagnosen inom all form av sjukvård. Syftet är att belysa behov av vård och stöd såsom det upplevs av patienter med bipolär sjukdom. Metoden som användes var en litteraturstudie där sju självbiografiska böcker analyserades med hjälp av en kvalitativ metod.

Syftet med denna studie är att ge en överblick på hur man inför GIS i en verksamhet och vad för dokumentationsbehov och hur utvecklingsmöjligheterna ser ut hos Trollhättan energi affärsområde Vatten.Insamlandet av fakta gjordes med intervjuer och litteraturstudier. På grund av egna erfarenheter och kunskaper hos affärsområde Vattens GIS-dokumentation underlättades sökandet och insamlandet av fakta.  Resultaten som erhållits indikerar på att det finns ett relativt stort behov av att dokumentera i GIS runt om i Vatten-verksamheten. Många av de tillfrågade har svarat att de uppskattar en gemensam dokumentation för samverkans skull och för att det underlättar informationens tillgänglighet. Undersökningen belyser att GIS-kompetensen behöver höjas hos medarbetarna.

Det övergripande syftet med min C-uppsats är att granska lärarens bedömning och perceptio-ner för elever i behov av särskilt stöd och vidare belysa vilka möjligheter och begränsningar de anser sig ha för att kunna ta hänsyn till elever i behov av särskilt stöd samt få en syn på de skolsituationer som barn och elever med dolda funktionshinder och i behov av särskilt stöd kan befinna sig i.För att få svar på mina frågor har sex lärare inklusive en special lärare intervjuats och samti-digt diskuterades de psykologiska och biologiska faktorer kring barns och ungdomars utveck-ling. Den historiska återblicken ger oss en uppfattning på hur begreppet ?en skola för alla? har utvecklats inom loppet av tiden och vilka syn på barn i behov av särskilt stöd har pedagogerna idag. De centrala frågorna rörde sig om pedagogernas uppfattning om barn med koncentra-tionssvårigheter och deras syn på diagnostisering av barn med problem. En inkluderande inte-grering i jämförelse med segregering diskuterades också samt hur pedagogerna kan hjälpa dessa barn.Eleverna i skolan är olika och deras olikheter måste mötas med omtanke.

BAKGRUND: Kunskap om patienters förväntningar på omvårdnad är av stor vikt för att sjuksköterskor ska ges möjlighet att uppfylla patienternas omvårdnadsBehov. Varje patient är unik och behoven skiljer sig liksom varje patients förväntningar. SYFTE: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om vilka förväntningar patienterna har på omvårdnad. METOD: Metoden som användes var kvalitativ och nio sjuksköterskor inom sluten vård intervjuades. RESULTAT: Resultatet gav fyra kategorier; kommunikation, delaktighet, smärtlindring och Behov.

SyfteSyftet med uppsatsen är att belysa möjligheter och hinder för motivation i lärandet hosgymnasieelever i behov av särskilt stöd. Studien är gjord utifrån forskningsfrågorna:Vilka faktorer påverkar motivationen i relation till lärandet i skolan för elever i behov avsärskilt stöd? Samt På vilket sätt påverkar dessa faktorer motivationen hos elever i behovav särskilt stöd?TeoriEn elev skall ges stödundervisning om det kan befaras att eleven inte kommer att nå dekunskapsmål som anges i kursplanerna eller om eleven av andra skäl behöver särskiltstöd (Gymnasieförordningen, 1992). Detta är något som den svenska gymnasieskolandelvis misslyckats med. En grundläggande problematik är att elever i behov av särskiltstöd har olikartade behov för att uppnå lärandemålen.

Relationer mellan patienter och vårdpersonalen kommer alltid fram, medan relationer mellan vårdpersonalen och närstående är mindre belysta. Närståendes roll är inte klart definierad inom hälso- och sjukvården. Under de senaste åren har antalet bröstcancerpatienter respektive deras anhöriga ökat. Dessa vänder sig med sina behov, förväntningar och begäran om svar till vårdpersonalen. Om sjuksköterskan inte lägger betydlig vikt vid anhörigas behov, finns det risk att detta i sin tur kan leda till förvärrad psykisk stämning och lidande hos vuxna medlemmar och yngre individer i familjen samt patienten själv, familjerelationen kan bli negativt påverkad.

Syftet med denna studie har varit att undersöka biståndshandläggarnas syn på vad det är som påverkar besluten i biståndshandläggningen i äldreomsorgen samt vilket handlingsutrymme biståndshandläggarna anser sig ha i handläggningsprocessen. Frågeställningarna som har legat till grund för denna studie har varit; Vilka aspekter lyfter biståndshandläggarna fram som centrala i sina beslut? På vilket sätt tar biståndshandläggaren hänsyn till att den äldres behov kommer fram i besluten? Hur ser biståndshandläggaren på sitt eget handlingsutrymme i handläggningsprocessen? Hur ser biståndshandläggarna på de beslut som de tar i relation till kommunens budget? Kvalitativa intervjuer har genomförts med fyra biståndshandläggare. Teoretiskt har Lipsky´s teori om gräsrotsbyråkrater legat till grund för analysen. Resultaten i denna uppsats tyder på att det är många aspekter så som budget, lagar och riktlinjer som styr biståndshandläggarnas beslut och vidden på handlingsutrymmet.

Många småföretagare sköter inte själv all sin redovisning utan köper hela denna tjänst eller delar av den från en extern redovisningskonsult. Det finns många faktorer som kan påverka hur denna information förstås och används i småföretag. Kunskapsnivån hos småföretagaren kan vara en faktor, men även vilken kommunikation denne har med sin externa redovisningskonsult samt vilket sätt som informationen presenteras på. Studien genomfördes genom ett antal intervjuer med småföretag samt en redovisningskonsult. Vår studie visar på att denna redovisningsinformation presenteras på ett för dessa småföretag förståeligt och användbart sätt.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur motivation av mellanchefer hanteras i offentlig verksamhet. Uppsatsen är genomförd som en kvalitativ fallstudie som är både teorianvändande och teoriutvecklande. Teorin består av klassisk motivationsteori i form av Maslows behovspyramid, Herzbergs och McClellands behovsteorier samt nutida teorier som Human Potential Management, Självmotivation och Kotters förändringsteorier. Detta sammanfogas till en teoretisk referensram och används som utgångspunkt i analysen. Det empiriska materialet består av intervjuer med tre mellanchefer samt en överordnad chef vid närpolisområde Borås i Västra Götaland.

Samhällets sociala struktur har förändrats under de senaste decennierna och strukturförändringarna har påverkat skolans lagar och förordningar. Skolan har behov av nya former av pedagoger och dit hör specialpedagogen. Nya professioner inom skolans verksamhet har inneburit förändrade pedagogiska arbetssätt. Idag har speciallärare på många skolor ersatts av specialpedagoger. Syftet med vårt arbete har varit att se hur specialpedagogens roll ser ut i lokala och centrala resursteam i den integrerade skolan, att undersöka och kartlägga vilket stöd mentorer/klasslärare söker hos specialpedagog. Vi har gjort våra undersökningar på skolor i två olika kommuner i Skåne.

Barnhälsovårdens föräldragrupper har en central och betydelsefull roll för föräldraskapet. I rollen som gruppledare måste därför sjuksköterskan ha professionell kunskap om vilka behov som finns hos föräldrar. Därför var syftet med examensarbetet att beskriva föräldrars upplevelser av att delta i en föräldragrupp inom barnhälsovård. Fem intervjuer med föräldrapar blev genomförda och analyserades med tematisk innehållsanalys. Analysen resulterade i ett tema Trygghet stärker föräldraskapet och tre kategorier Gruppledarens förhållningssätt balanserar mellan kompetens, personlighet och erfarenhet, Förväntningar av att få information och kunskap och Innehåll och utformning styrs av behov och riktlinjer.