Bakgrund: Eftersom i stort sett alla pedagoger kommer i kontakt med barn i behov av särskilt stöd på sina arbetsplatser, och då det är en viktig del i skolans vardag är det ett intressant och aktuellt ämne att undersöka. Då det nu för tiden finns flera olika skolformer kan det vara intressant att också titta på hur pedagogerna på de olika skolorna resonerar om bemötande av barn i verksamheten. Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka pedagogernas bemötande i verksamheten med barn i behov av särskilt stöd i förskoleklassen på kommunal skola och friskola, för att få en uppfattning om deras resonemang om bemötandet av dessa barn. Finns det likheter eller skillnader i pedagogernas resonemang på kommunal skola och friskola? Metod: Vi valde att göra en kvalitativ studie där vi använder oss av intervjufrågor för att få svar på frågeställningarna.

24-timmarsmyndigheten var ett resultat av den svenska regeringens initiativ till en statlig förvaltning öppen dygnet runt. Användvärdhet är likt användbarhet men tar även hänsyn till användarens behov. Vår undersökning syftade till att se huruvida småföretagen hade ett behov av 24-timmarsmyndigheter och om användarna såg dem som användvärda. Undersökningen utfördes som fallstudie av två elektroniska tjänster och kretsade kring principer för 24-timmarsmyndigheten och användvärdhet. Resultatet visade att det fanns ett behov för 24-timmarsmyndigheter och att de var användvärda.

Det råder delade uppfattningar hos sjukvårdspersonal angående närståendes närvaro vid det akuta omvårdnadsskedet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelser av att närvara och de speciella behov de har i samband med akut omhändertagandet av kritiskt sjuk anhörig. I studien inkluderades 12 artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att närstående hade en stark önskan att få närvara vid akut omhändertagande och upplevdes ofta bidra till positiva effekter för hela familjen, men också stressande och otäckt då upplevelserna växlade mellan hopp och förtvivlan. Närstående hade behov av god kommunikation, information, personals engagemang och tillgänglighet till den sjuke och personal.

Att minimera olyckor och andra tillbud utgör en central roll i samtliga verksamheter, vilket gör avvikelsehanteringen till en viktig del i utvecklingen. Försvarsmakten har ingen central avvikelsehantering utan avvikelsen hanteras lokalt på förbanden. Det finns en plan på att införa ett gemensamt IT-stöd för att hantera avvikelser bland annat för att ha möjligheten att sammanställa statistik och identifiera systematiska avvikelser. Försvarsmakten har kravställt och upphandlat ett system som tagits i pilotdrift under 2009. Pilotdriften har resulterat i ett antal frågeställningar.

Bakgrund: Behovet av palliativ v?rd ?r n?got som ?kar allteftersom det blir fler m?nniskor p? jorden och som lever allt l?ngre. Globalt men ?ven i Sverige finns en ?nskan att f? d? hemma. Det finns en diskrepans med verkligheten d? de flesta m?nniskor d?r p? sjukhus eller institution s?som s?rskilt boende.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva föräldrars upplevelser och behov på en neonatalavdelning. Data söktes ur databaserna PubMed och Cinahl och femton artiklar inkluderades i resultatet. Resultatet visade att kommunikation och information, delaktighet och närvaro, kunskap och förståelse, tillit och respekt, stress och oro samt trygghet var de allra viktigaste kärnfrågorna gällande föräldrars behov och upplevelser. Resultatet visade att en ärlig och förtroendeingivande kommunikation är av allra största vikt för att främja en god anknytning mellan föräldrarna och barnet. Det framkom att föräldrarna önskade vara delaktiga i barnets vård och att de ville bli uppmuntrade av vårdpersonalen att delta i denna.

Begreppen närstående och familj innefattar de personer som står en patient närmst. Historiskt finns närståendes behov av stöd beskrivet redan i slutet på 1800-talet. De senaste 70 åren har närståendes behov av stöd försummats och familjer har i mindre utsträckning involverats i vården. Delaktighet i omvårdnaden är ett grundläggande behov som kan hjälpa närstående att känna trygghet och meningsfullhet i sin situation. Närstående beskrivs bära på en egen sorg som inte ges mycket utrymme och ibland tar sig fysiska uttryck.

Uppsatsen syftar till att analysera vilka förutsättningar som finns och vilka behov som behöver tillgodosesför att kunna rekrytera officerare, som har familj till internationell tjänst. Tidigare studier har tagit sinutgångspunkt enbart i officerens inställning och villighet till internationell tjänst. Det som saknats är studierav officerspartnerns och familjens värderingar, situation och behov och att koppla detta till Försvarsmaktensbehov av tillgänglighet på rätt utbildade officerare. Denna brist åtgärdas något genom denna uppsats som tarutgångspunkt i intervjuer av partners till officerare och lyfter fram deras behov vid och funderingar runtinternationell tjänst. Uppsatsen ger även svar på vilka behov Försvarsmakten har av officerare med familj,vilken påverkan familjen har på officerens tillgänglighet för internationell tjänst och vilka behov officerensfamilj har före, under och efter en internationell tjänst.

Konkurrensen inom detaljhandeln blir allt hårdare, både från andra butiker men även från e-handeln, vilket sätter press på fysiska butiker att ha nöjda kunder som fortsätter handla i butiken. Ett tillvägagångssätt för att möta den hårdnande konkurrensen är att ha en butiksmiljö s.k. servicescape som är utformad efter kundernas behov, vilket dock förutsätter att handlarna vet vilka behov sina kunder har. Har handlarna en felaktig uppfattning om kundernas behov föreligger det ett gap som minskar chansen att kunderna blir nöjda och därmed butikens konkurrenskraft. En avgränsning gjordes till klädbutiker, då klädbutiker är bland de butikstyper som är mest konkurrensutsatt.Syftet med uppsatsen var att kartlägga hur kundernas behov överensstämmer eller skiljer sig från handlarnas uppfattning om deras behov.

Bakgrund: Dagligen sker akuta besök i hälso- och sjukvården med medicinska, praktiska, sociala och emotionella behov där det medicinska behovet är första prioritet. Personalen möter dagligen situationer som inte bearbetas då det inte finns tid och resurs för detta.  Anhöriga kommer ofta i kläm då det kan saknas tid, resurs och kunskap för att möta deras behov. Det kan ge problem och konsekvenser för involverade patienter, anhöriga och vårdpersonal. På vissa akutmottagningar används en kurator som arbetar med patienter, anhöriga och personal ur ett helhetsperspektiv. Syfte: Syftet var att undersöka vårdpersonalens uppfattning av behovet av en kurator på en akutmottagning.

Syftet med studien är att undersöka vilka förutsättningar tre skolors pedagoger har för arbetet med särskilda behov. Detta med utgångspunkt i lärares, specialpedagogers/elevassistent och rektorers förhållningssätt till barn i behov av särskilt stöd. I forskningsarbetet synliggörs det specialpedagogiska arbetet, men också den kunskap som finns i relation till barn i behov av särskilt stöd, rättigheter och skyldigheter mellan skola och individ. Vår studie har tre forskningsfrågor som i sin tur ligger som grund i studien och inför insamlingen av arbetsstoff. Genom kvalitativa intervjuer samlade vi kunskap om pedagogers vardagsarbete.

Syftet med studien är att undersöka vilka förutsättningar tre skolors pedagoger har för arbetet med särskilda behov. Detta med utgångspunkt i lärares, specialpedagogers/elevassistent och rektorers förhållningssätt till barn i behov av särskilt stöd. I forskningsarbetet synliggörs det specialpedagogiska arbetet, men också den kunskap som finns i relation till barn i behov av särskilt stöd, rättigheter och skyldigheter mellan skola och individ. Vår studie har tre forskningsfrågor som i sin tur ligger som grund i studien och inför insamlingen av arbetsstoff. Genom kvalitativa intervjuer samlade vi kunskap om pedagogers vardagsarbete.

Det övergripande syftet med studien är att belysa pedagogers syn på barn i behov av stöd. För att undersöka syftet har intervjuer genomförts med pedagoger, förskolechefer och en specialpedagog. De svar som framkom vid intervjuerna har sedan utgjort grunden för studien. Den teoretiker som är av betydelse för ämnet är Lev S. Vygotskij.

Tillhörighet och att få vara en del av ett socialt sammanhang är nödvändigt för oss människor. Social exkludering utgör ett hot mot individens välbefinnande och har visats påverka individens beteende och åsikter. Syftet med studien var att undersöka om människor är mer intoleranta mot personer de inte känner tillhörighet med, om social exkludering leder till en ännu mer intolerant hållning samt om individens behov av tillhörighet påverkar hur de mår vid social exkludering. I studien deltog 26 studenter varav hälften blev exkluderade under ett datorspel. Deltagarna svarade på enkäter om hur de mådde, åsiktsfrågor och deras behov av tillhörighet.

Vid kemisk massatillverkning finns behov av mättekniker som möjliggör ytterligare optimering av processen. Möjligheten att analysera svartlut med hjälp av aktiv akustisk spektrometri utreddes genom att ett online instrument konstruerdes och installerdes på ett pappersbruk. Analyser med multivariata metoder utfördes på resultaten. På grund av yttre omständigheter försenades arbetet, och ett tillräckligt dataunderlag för en definitiv slutsats erhölls ej. En rad vidare arbeten föreslås..