Kronisk smärta utgör ett folkhälsoproblem, där psykologiska faktorer är betydelsefulla. Psykologiska behandlingar har god effekt, och det finns ett växande intresse för den terapeutiska alliansen i smärtbehandling. Syftet med denna studie var att undersöka relationen mellan patientkaraktäristiska, allians och utfall, i två behandlingar för smärta; KBT och exponering. Ljudinspelningar av behandlingssessioner har skattats avseende allians med instrumentet Working Alliance Inventory. Ångest före behandling hade ett positivt samband med alliansen i båda behandlingarna.

Denna uppsats handlar om allians i behandlingsrelationen och vilken betydelse allians har för utfallet av en stöd- och behandlings insats. Den teoribildning som finns om alliansbegreppet beskrivs och följs av syfte med uppsatsen. Det övergripande syfte med uppsatsen har varit att undersöka och belysa om och hur de olika aspekter som beskrivs i teoribildningen kring allians- begreppet kan ta sig uttryck i svar från enkät- och intervjuer från 228 kvinnor som ingick i studien ?Stöd till barn som bevittnat våld mot sin mamma? från Göteborgs Universitet. Sju enkät- och intervjufrågor har tillsammans med ett Working Alliance Inventory-Short test och formuläret Symtom Check List valts ut som underlag till undersökningen.

SammanfattningDenna studie, baserad på enkätdata från det nationella kvalitetsregistret RIKSÄT, insamlad mellan 2003-2010, undersökte betydelsen av vikt vid ätstörningsbehandling för svenska kvinnor. Viktgrupper inom diagnoserna anorexi, bulimi, ätstörning utan närmare specifikation samt hetsätningsstörning jämfördes avseende Behandlingsutfall. Utfallsmåtten var kvarvarande symtom efter avslutad behandling i form av Hetsätning och kompensatoriska beteenden och Ångest kring mat och vikt, Tillfredsställelse med behandlingskontakt, samt Förändringar i global funktionsförmåga (GAF). Resultatet indikerar samband inom diagnosen anorexi. Underviktiga vid behandlingsslut var mindre nöjda med behandlingskontakten än de med hälsosam vikt och de som förblivit underviktiga var mindre nöjda än de som gått från undervikt till hälsosam vikt.

SammanfattningLångvarig smärta orsakar stort lidande för individen och belastar samhället ekonomiskt. Syftet med denna uppsats var att undersöka om en exponering in vivo-behandling inspirerad av Dialektisk beteendeterapi (DBT) för människor med långvarig ländryggssmärta var görbar samt om behandlingen gav effekt på smärtrelaterad problematik. Designen var en single case experimental design vilket är en beprövad design för att testa nya terapimetoder. Studien bestod av sex deltagare, alla med hög grad av smärtrelaterade katastroftankar, något som litteraturen visat predicera sämre Behandlingsutfall. Behandlingen var DBT-inspirerad och indelad i tre faser; en första valideringsfas, en andra färdighetsfas och en tredje exponeringsfas.

IKBT är en effektiv behandling för olika typer av problematik och terapeutstöd är en viktig faktor för behandlingens framgång. Det finns dock lite kunskap om vad terapeutstödet består av och vad i det som bidrar till behandlingens effektivitet. Syftet med denna uppsats är att undersöka vad terapeuter gör vid iKBT för depression och om detta har ett samband med Behandlingsutfall. Data bestod av 644 e-postmeddelanden skickade från 5 terapeuter till 42 klienter vid en återfallspreventionsbehandling för egentlig depression. Kvalitativ innehållsanalys resulterade i 10 beteendekategorier.

Bakgrund: Att drabbas av ALS är traumatiskt för den drabbade människan och leder vanligtvis till en drastisk förkortning av livet. Att inte försonas med sitt öde kan innebära att den sista tiden i den döende människans liv innefattar förtvivlan och dödsångest. Därför är det viktigt med kunskap om försoning hos vårdpersonal. Syfte: Studien syftar till att undersöka om och i så fall hur människor med diagnosen ALS ger uttryck för försoning med sin dödliga och snabbt progressiva sjukdom. Metod: Analysen utfördes inspirerat av Lundmans och Hällgren Graneheims (2008) metod för kvalitativ innehållsanalys för att undersöka de latenta uttrycken för begreppet försoning.

En effectiveness-studie undersökte effekten av Dugas och Robichauds (2007) behandlingsmodell för GAD på en specialistmottagning för patienter med komplicerade ångest och eller depressionstillstånd. Utöver detta undersöktes vilka övriga KBT-behandlingar för GAD som förmedlats på mottagningen. Alla patienter behandlades som en del av klinikens ordinarie verksamhet. Huvudutfallsmått var Generalized Anxiety Disorder Scale-7 (GAD-7) som mättes före och efter behandling. Därutöver mättes även grad av depressiva besvär med PHQ-9 samt grad av klinisk remission efter behandling.

Inom ramen fo?r IVIN- projektet avsa?g fo?religgande studie att explorativt underso?ka vilka variabler som kan moderera Behandlingsutfallet i en internetadministrerad KBT-behandling fo?r personer som upplever sva?righeter att reglera ilska, aggressioner eller utagerande beteenden i na?ra relationer. Sextiofem personer inkluderades och randomiserades till de tva? betingelserna behandlingsgrupp (n=32) och kontrollgrupp (n=33). Aktuell studie baserades pa? resultaten fo?r de deltagare som fyllt i fo?r- och efterma?tning (n = 59).

Inom institutionsvård för ungdomar har det visat sig vara viktigt med en kombination av teoretiskt förankrade teorier och metoder och övriga pro-sociala aktiviteter. I föreliggande studie har syftet varit att undersöka vilka teorier och metoder som tillämpas på särskilda ungdomshem inom Statens institutionsstyrelse (SiS) regi samt om det finns en samstämmighet mellan de teorier och metoder som personalen anser tillämpas. Vidare var syftet att undersöka vilka aktiviteter som är tänkta att främja ett positivt Behandlingsutfall för ungdomarna på institutionerna, samt vilka hinder och möjligheter som kan identifieras i organisationerna avseende att integrera teori, metod och behandlingsfrämjande aktiviteter till en terapeutisk helhet. Studien har både en kvantitativ och kvalitativ metodansats då en enkätundersökning genomförts med personal på tre utvalda institutioner, vilket har kompletterats med material från två projektmöten. Studiens resultat visar att personalen på institutionerna är samstämmiga i sitt arbete avseende teori och metod, men att det finns vissa brister.

Inledning: Det finns idag en brist när det gäller forskning kring privata HVB-institutioner. Denna studie ämnar undersöka miljöterapeutiskt behandlingsarbete på HVB-institution. Författaren är intresserad av hur ett anknytningsbaserat behandlingsarbete kan se ut.Frågeställning: Hur skapar behandlingspersonalen förutsättningar för ungdomarnas möjlighet till anknytning?Metod: Genom att göra djupintervjuer med fem behandlingshemsterapeuter om deras arbete i den ostrukturerade miljöterapin, ämnar författaren att bidra till förståelsen och innebörden av anknytningsbaserat arbete på institution. Intervjuerna har analyserats med hjälp av förutbestämda dimensioner tagna från anknytningsteorin.

Vid ett G20 möte i Pittsburgh den 26 september 2009 togs ett beslut om att marknaden för OTC-derivatkontrakt behövde någon form av reglering. Tidigare hade brist på insyn medfört att det var svårt att uppskatta de risker som dessa kontrakt innebar. Detta kom att leda till att regelverket EMIR implementerades i Europeiska unionen. De huvudsakliga åtaganden som EMIR kom att innebära var ett rapporteringskrav gällande dessa affärer, ett clearingkrav vid omfattande användning av dessa typer av kontrakt samt implementering av förfaranden för att minska risk. I regelverket sägs dock att clearingkravet undantas om det går att bevisa att de ingångna OTC-derivatkontrakten motverkar risk i ett företags verksamhet och ej är ingångna i spekulationssyfte.Då EMIR påverkar alla de aktörer som använder sig av OTC-derivatkontrakt påverkar även detta regelverk Scania.