Det finns forskning som pekar pÄ att barn och ungdomar i pÄgÄende familjehemsvÄrd presterar sÀmre jÀmfört med normalbefolkningen samt att de lÀmnar skolan med lÄg utbildningsnivÄ För att komma in pÄ arbetsmarknaden stÀlls i dag krav pÄ utbildning och ungdomar utan utbildning med erfarenhet av samhÀllsvÄrd riskerar att exkluderas. Det övergripande syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur ungdomar med erfarenhet av att bo i familjehem förstÄr och förklarar sin utbildningssituation. Detta Àr ett angelÀget studieomrÄde eftersom samhÀllet har ett utökat ansvar för de ungdomar som placeras utanför hemmet. Uppsatsens studieobjekt Àr familjehemsplacerade ungdomarnas tal om sig sjÀlva, utbildning och familj. Kvalitativ metod har anvÀnts och sex familjehemsplacerade tjejer i Äldern 17-21 Är med erfarenhet av gymnasiestudier har intervjuats.

De senaste 20 Ären har antalet suicidförsök kommit att öka bland ungdomar iSverige. Undersökningar visar att suicid och suicidförsök Àr ett relativt tabubelagtÀmne vilket leder till svÄrigheter att nÀrma sig och förstÄ mÀnniskan i denna mycketkÀnsliga situation. Syftet med studien Àr att kartlÀgga ungdomars riskfaktorer försuicidförsök. Litteraturstudien inkluderar artiklar, merparten kvantitativa, sominhÀmtats efter sökning i databaserna Cinahl och PubMed. Dessa har granskatsinduktivt varpÄ resultaten Àr sammanstÀllda i tre olika teman; 1) personligakaraktÀrer och egenskaper, 2) sociala faktorer och 3) psykiska och fysiska faktorer.För ökad förstÄelse av resultatet har en indelning i subteman gjorts.

Syftet med arbetet har varit att undersöka vad begreppet lÀslust innebÀr samt ta reda pÄ hur anvÀndandet och arbetandet med lÀsning och skapandet av lÀslust ser ut i teori och praktik i skolans tidigare Är. LÀsning har inte samma status idag som den haft hos tidigare generationer. DÀrför har det idag blivit aktuellt att anvÀnda begreppet lÀslust nÀr man talar om att fÄ barn och unga att vilja lÀsa mer litteratur, ett ganska diffust begrepp som inte alltid haft samma innebörd som det har i dag. LÀslust kan vÀckas hos barn och unga idag med hjÀlp av ett flertal metoder som vÀvs in i den lÀsundervisning som utövas i skolorna. Metodvalet Àr av kvalitativ ansats dÀr, förutom en litteraturstudie, Àven intervjuer med tre verksamma lÀrare har gjorts.

MUSIK FÖR ATT FRÄMJA PSYKISK HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE HOS UNGA Lindqvist Gatti, Birgitta Musik för att frĂ€mja psykisk hĂ€lsa och vĂ€lbefinnande. Examensarbete i psykiatrisk omvĂ„rdnad, 15 högskolepoĂ€ng. Specialistsjuksköterskeprogrammet. Avancerad nivĂ„. Malmö högskola: Fakulteten för HĂ€lsa och SamhĂ€lle, 2010 Inledning: Musik Ă€r en viktig del i unga mĂ€nniskors dagliga liv. Musik har under mycket lĂ„ng tid och av mĂ„nga olika kulturer anvĂ€nts pĂ„ skilda sĂ€tt och musikens betydelse anses vara bĂ„de subkulturell, kulturell och universell.

Abstrakt Dahlgren, O (2009). Ungdomars identitet genom chatsprÄk (The Identity of Youth through the Language of Chat) Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet beskriver identitetssökandeprocessen bland ungdomar och pÄ vilket sÀtt chatsprÄk formar dagens ungdomars identitet. Syftet med examensarbetet Àr att beskriva ungdomsperioden och ge en syn pÄ hur chatt formar den nutida ungdomens identitet. Dessutom syftar arbetet till att bidra till förÀldrars och vuxnas medvetenhet om en sÄdan ungdoms livssituation för att de skall kunna ha förstÄelse för ungdomarna, acceptera deras beteende och sprÄk och vara ett stöd. Arbetet har utgÄtt ifrÄn följande frÄgor: Vad kan en identitetssökandeprocess bland ungdomar innebÀra? PÄ vilket sÀtt kan chatt och chatsprÄk forma ungdomars identitet? De metoder som anvÀnts för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna har varit att intervjua ungdomar om chatt och chatsprÄk och att göra en undersökning av utdragen ur chatt av de intervjuade ungdomarna.

Med anledning av forskning som visat att dÄlig fysisk form i barn- och ungdomen Àr förknippat med sÀmre hÀlsa i vuxen Älder, var denna studies syfte att kartlÀgga SkellefteÄ ungdomars relation till föreningsidrott. En enkÀt delades ut till slupmÀssigt valda skolor och bestod av frÄgor rörande nÀr och isÄfall varför de vÀljer att sluta med föreningsidrott, samt vad det Àr som gör att de som fortsÀtter med föreningsidrott? Data frÄn 196 deltagare analyserades statistiskt. Resultaten visade att ungefÀr 55 procent av deltagarna slutat med idrott och medeÄldern för avhopp var 14 Är. De tre vanligaste anledningarna till avhopp var ?Jag tappade motivation?, ?Annan aktivitet/intresse tog min tid? och ?TrÄkiga trÀningar?.

Abstract Nationell kriminalstatistik tyder pÄ att ungdomar Àr den mest brottsaktiva Äldersgruppen i samhÀllet. Ett förhÄllande som frÀmst gÀller pojkar och unga mÀn, Àven om brottsligheten ökar nÄgot bland flickor och unga kvinnor. Eftersom ungdomar Àr samhÀllets framtid Àr det viktigt att vetenskapligt utrymme skapas och belyser de förebyggande insatser som kan göras för uppkomsten och fortskridningen av ungdomskriminalitet. Med anledning av detta har vi gjort en studie inriktad pÄ Laholms kommun och vilka samhÀlleliga risker som kan ligga till grund för kriminalitet bland unga.Studien baseras pÄ kvalitativa intervjuer med personer inom olika sociala verksamheter i Laholms kommun som berör ungdomar och kriminalitet pÄ ett eller annat sÀtt, samt ungdomar i Äldrarna 15-20.UtifrÄn analys av sociologiska och kriminologiska teorier av bland annat Zygmunt Bauman, Pierre Bourdieu, Erwing Goffman och Jerzy Sarnecki lyfter vi fram olika eventuella bidragande samhÀllsrisker i Laholms kommun sÄ som arbetslöshet, konsumtion, fritid och sysselsÀttning, avsaknaden av grupptillhörighet och avvikelse.Nyckelord: Ungdomskriminalitet, Laholms kommun, förebyggande arbete, arbetslöshet, avvikelse.

Detta examensarbete handlar om hur ungdomar som har specifika lÀs- och skrivsvÄrigheter, det vill sÀga dyslexi, ser pÄ sitt handikapp i förhÄllande till sina valmöjligheter nÀr det gÀller utbildning och yrken. Upplever dem dyslexin som ett hinder och kÀnner de sig begrÀnsade i sina val. Upplever ungdomarna att de fÄtt den hjÀlp de behöver av studie- och yrkesvÀgledaren pÄ sin skola. Den metod som har anvÀnts i undersökningen Àr djupintervjuer med sex ungdomar som har diagnosen dyslexi. För att tolka resultaten har jag anvÀnt mig av teorier som beskriver begrÀnsningar samt nÄgra vÀgledningsmodeller som anvÀnds i vÀgledningssammanhang i Sverige. Resultatet av undersökningen visar att majoriteten av de ungdomar som intervjuats har kÀnt sig begrÀnsade i sina valmöjligheter nÀr det gÀller utbildning och yrken.

Syftet med följande arbete Àr att kartlÀgga specialpedagogers roll i förskolan för barn med koncentrationssvÄrigheter. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring barn med koncentrationssvÄrigheter. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer och frÄgeformulÀr ville vi kartlÀgga vilken roll specialpedagoger har i förskolan för barn med koncentrationssvÄrigheter samt fÄ reda pÄ vilka generella ÄtgÀrder som vidtas för dessa barn. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄr undersökning pÄ att specialpedagogerna uppfattar att deras roll i förskolan Àr av stor betydelse för barn med koncentrationssvÄrigheter. Detta eftersom de deltagande i studien anser att deras frÀmsta arbetsuppgift Àr att handleda och förmedla till övriga pedagoger för att pÄ sÄ vis kunna gynna utvecklingen hos barn med koncentrationssvÄrigheter. .

Syftet med vÄr uppsats Àr att ta reda pÄ hur anmÀlnings- och utredningsprocessen ser ut om man som yrkesverksam pedagog inom skolbarnsomsorgen gjort en anmÀlan vid misstanke om att ett barn far illa. Vi lyfter sÀrskilt fram vad personal inom skola och socialtjÀnst upplever som problematiskt nÀr en anmÀlan om ett barn som far illa görs och analyserar detta. Vi problematiserar Àven det sunda förnuftet nÀr det gÀller om en anmÀlan ska göras eller inte och definierar begreppet barn som far illa..

I vÄrt examensarbete har vi fördjupat oss i hur nÄgra lÀrare och förskollÀrare uppfattar vilka barn Àr i behov av sÀrskilt stöd samt hur de arbetar praktiskt i den dagliga verksamheten med barn i behov av sÀrskilt stöd. En kvalitativ undersökningsmetod anvÀndes i examensarbetet med semistrukturerade intervjufrÄgor. Undersökningen visade oss att benÀmningen av vilka barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd varierar och Àr beroende av den aktuella rollen som lÀrare och förskollÀrare.  Genom vÄr undersökning kunde vi se följande uppdelning av begreppet: barn i socioemotionella svÄrigheter och barn i kunskapsrelaterade svÄrigheter.I resultatet togs Àven upp inkluderings begrepp och det framkom att samtliga respondenter har en positiv instÀllning till inkludering av barn i behov av sÀrskilt stöd i den dagliga verksamheten. Men att trots den viljan till total inkludering som finns Àr det fortfarande vanligt med sÀrskiljande undervisning i skolans vÀrld..

Lagstiftningen skall garantera att alla Àr lika inför lagen. Men forskning har visat att pojkar och flickor omhÀndertas utifrÄn olika grunder och enligt olika normer. Den hÀr studien har fokuserat pÄ skillnader i bedömningar av insatser utifrÄn ett könsperspektiv. Syftet med den hÀr studien har varit att undersöka socialsekreterares Äsikter, normer, vÀrderingar och erfarenheter gÀllande sin egen syn pÄ tvÄngsomhÀndertaganden utifrÄn ett könsperspektiv. Datainsamlingen har skett genom en enkÀt som vart kopplad till tvÄ identiska vinjetter.

Syftet med denna studie var att beskriva erfarna sjuksköterskors erfarenheter av omvÄrdnadsÄtgÀrder i samband med venpunktion pÄ barn. Nio sjuksköterskor pÄ ett lÀnssjukhus i Sverige deltog och intervjuades. Data analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys och tre kategorier framtrÀdde: förberedelser, avledande strategier samt hantera rÀdsla hos barn och förÀldrar. Att som sjuksköterska genomföra venpunktion pÄ barn kan innebÀra att stÀllas inför en komplex situation dÀr sjuksköterskan behöver anpassa sig och fortlöpande övervÀga vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder som skapar de bÀsta förutsÀttningarna..

Arbetets art: C-uppsats, Barndoms- och ungdomsvetenskapTitel: Att vara eller inte vara ett barn i svÄrigheter ? vem avgör det?Författare: Lidija PetkovicHandledare: Göran KvistSammanfattning: Bakgrund: Jag har undersökt min partnerskola som ligger i södra Sverige i ett lÄgstatusomrÄde och med hög invandrartÀthet. Min undersökning handlar om barn i svÄrigheter. Syfte: Syftet med mitt arbete Àr att ta reda pÄ hur lÀrarna/skolan ser pÄ barn i svÄrigheter samt vilken hjÀlp skolan kan erbjuda för att förbÀttra skolsituationen för dessa barn och hjÀlpa dem. Syftet Àr Àven att nÀrmare undersöka ett resursteam som arbetar med specialundervisning för att fÄ reda pÄ varför de har valt att arbeta med barn i svÄrigheter.

MÄnga ungdomar besöker idag en fritidsgÄrd och dÀr de kan finna en vuxen utanför familjen, en fritidsledare, att knyta an till. Syftet med denna studie var att beskriva vad fritidsledare upplever som viktigt i sitt arbete med ungdomar. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ metod som baserades pÄ intervjuer med fritidsledarna. I resultatet framgick det att det som upplevdes som viktigt i arbetet med ungdomar Àr att möta och bekrÀfta dem i deras vardag. Det fanns ocksÄ upplevelser om att fritidsgÄrden har ett friare klimat Àn skolorna och att det inte fanns nÄgot hotande betygssystem pÄ fritidsgÄrden, vilket upplevdes som en viktig del i arbetet.