I vĂ„r undersökning vill vi synliggöra hur ungdomar tĂ€nker kring homosexualitet. Forskning kring Ă€mnet homosexualitet bland ungdomar Ă€r viktigt för att visa alla de fördomar som finns i skolan och övriga samhĂ€llet som i sin tur leder till att ungdomar med avvikande sexualitet mĂ„r psykiskt dĂ„ligt. Ämnet homosexualitet Ă€r ett brett forskningsomrĂ„de. I vĂ„r undersökning har vi valt att behandla kunskapsbakgrunden med bĂ„de avhandlingar, vetenskapliga artiklar, rapporter och organisationers information för att fĂ„ en heltĂ€ckande bakgrund av vĂ„rt Ă€mnesval. Vi har gjort en kvalitativ undersökning dĂ€r vi delat ut enkĂ€ter till tre olika gymnasieklasser.

Enligt Socialstyrelsens rapport ?Cancer i siffror 2009?, dog ca 22000 mÀnniskor i cancer Är 2006. Flera tusen barn och ungdomar i Sverige lever idag med en cancersjuk förÀlder, ett flertal av dessa barn och ungdomar kommer att förlora sin förÀlder i kampen mot cancer. NÀr en förÀlder dör efter en svÄr sjukdom leder det ofta till en kris i familjen. Att mista en förÀlder nÀr man Àr en tonÄring Àr en utav de allvarligaste trauman man kan vara med om som ung.

Sammanfattning:Tidigare studier som gjorts om ungdomar och fritidsaktiviteter har ofta fokuserat pÄ specifika aktiviteter som fysiska sporter. Inom arbetsterapi Àr aktivitet ett centralt begrepp som bestÄr av olika komponenter och vi ville dÀrför göra en studie med ett bredare perspektiv pÄ fritidsaktiviteter. Syftet med denna studie var att beskriva hur ungdomar i SpÄnga-Tensta stadsdel upplever betydelsen av fritidsaktiviteter och hur dessa pÄverkar deras vardagsliv. Fokusgruppsintervjuer Àr en form av kvalitativ datainsamlingsmetod som anvÀndes för att svara pÄ syftet. Intervjuerna utfördes pÄ tvÄ fritidsgÄrdar med ungdomar mellan 14-21 Är.

I linje med tidigare forskning bör adoptivförÀldrar bli mer öppna för att adoptera ett barn med funktionsnedsÀttning eftersom det Àr fÀrre och fÀrre friska barn som blir aktuella för adoption (Glidden, 2000, s.397; SOU 2003:49, s.144-145). Studiens syfte var att öka kunskapen om hur nöjda adoptivförÀldrar Àr med samhÀllets stöd före, under och efter genomförd adoption av ett barn med funktionsnedsÀttning. Studiens frÄgestÀllning var om adoptivförÀldrar till barn med funktionsnedsÀttning anser att de har fÄtt tillrÀckligt med stöd frÄn samhÀllet före, under och efter genomförd adoption. För att besvara frÄgestÀllningen anvÀndes en kvantitativ metod, vilket bestod av en enkÀtundersökning som var riktad till 31 adoptivförÀldrar. Efter inkomna svar gjordes analys av empirin och en resultatredovisning dÀr vi anvÀnde teorierna om anknytning och empowerment.

Bakgrund: Att drabbas av fo?rva?rvad hja?rnskada och kognitiva sva?righeter i tona?ren pa?verkar delaktighet och aktivitetsutfo?rande inom fleralivsomra?den. Att som arbetsterapeut arbeta med ungdomar med kognitiva sva?righeter kra?ver ta?lamod och energi. En fo?rva?rvad hja?rnskada kan pa?verka ungdomars mo?jlighet till delaktighet i samha?llet.Syfte: Att beskriva konsekvenserna i vardagen na?r en person i tona?ren drabbas av kognitiva sva?righeter efter la?tt/ma?ttlig fo?rva?rvad hja?rnskada.Metod: Studien a?r gjord i form av en integrativ litteraturstudie utifra?n vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2002-2013.

Forskning har visat att ungdomarnas livssituation och framtidsfrÄgor har stor betydelse i ungdomarnas vÀrld. Jag vill med min uppsats beskriva hur ungdomarna tÀnker om livsÄskÄdning, livsfrÄgor och vad som Àr viktigt för dem i livet. Jag har satt mig in i Àmnet dels genom litteraturstudier och genomfört intervjuer med skolpersonal samt elever pÄ den högstadieskola dÀr jag gör min praktik, som blivande lÀrare. Intervjuerna har gett en större förstÄelse för hur dagens ungdomar tÀnker i dessa frÄgor. Resultatet visar en pÄfallande samstÀmmighet mellan litteraturstudier och de intervjuer som jag har gjort, hur dagens ungdomar ser pÄ sin livsÄskÄdning, sina livsfrÄgor och vad som Àr viktigt för dem i livet..

Denna studie Àr en integrativ forskningsöversikt med syfte att kartlÀgga vilka psykiska hÀlsorisker som finns för ungdomar pÄ internet och i sÄdana fall vilka dessa risker Àr, samt vilka förklaringar till fenomenet som forskarna lyfter fram. Vilka psykiska hÀlsorisker Àr enligt befintlig forskning de mest vanligt förekommande bland ungdomar som anvÀnder internet för olika ÀndamÄl? Vilka Àr konsekvenserna som presenteras som följd av dessa hÀlsorisker? Vad sÀger forskningen om riskgrupper bland ungdomar gÀllande internet? Vilka förklaringar presenterar befintlig forskning gÀllande de olika hÀlsoriskerna? Genom lÀmpliga sökord och vÀlkÀnda databaser har studier valts ut för att kunna besvara valda syfte och frÄgestÀllningar. I forskningsöversikten valdes 17 studier ut som ansÄgs relevanta för valt omrÄde. Resultatet visar att ungdomar riskerar att utsÀttas för flertalet faror pÄ nÀtet men att detta inte Àr ett kausalt samband.

Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn tidigare institutionsplacerade ungdomars erfarenheter ta reda pÄ hur de upplever tiden pÄ behandlingshemmet, om behandlingen upplevts varit till hjÀlp och vad den enligt ungdomarna sjÀlva haft för inverkan i deras liv efter utskrivning. För att besvara syftet och frÄgestÀllningarna har vi anvÀnt av oss kvalitativ metod och genomfört fyra kvalitativa intervjuer med ungdomar som varit placerade pÄ nÄgon form av institution. Vi har utifrÄn tidigare forskning i Àmnet analyserat intervjuerna. Ungdomarna hade generellt en positiv syn pÄ placeringen, behandlingshemmet och dess personal. De stÀllde sig dock kritiska till uppföljningen frÄn socialtjÀnsten och eftervÄrden efter utskrivning.

Denna uppsats behandlar ungdomars syn pÄ manliga och kvinnliga egenskaper ur ett jÀmstÀlldhetsperspektiv. För att fÄ klarhet i detta har vi genomfört tre gruppintervjuer, dÀr ungdomar i Äldern 15-17 Är deltog. Vi har i huvudsak anvÀnt oss av Yvonne Hirdmans teori om genus och Simone de Beauvoirs tankar om kvinnors underordnade stÀllning i samhÀllet. VÄrt resultat visar att ungdomar inte Àr sÄ jÀmstÀllda som de sjÀlva anser. Deras svar tyder pÄ att de Àr polariserade och har tydliga uppfattningar om hur mÀn/kvinnor, killar/tjejer ska bete sig för att bli accepterade av de övriga.

Suicidalitet, sjÀlvskadebeteenden och psykisk ohÀlsa hos ungdomar Àr ett ökande problem. Antalet suicid i Sverige har minskat sedan 1980-talet. Men i Äldersgruppen ungdomar 15-19 Är har suicidantalen istÀllet ökat markant. Suicidpreventiva ÄtgÀrdsprogram har införts för att pÄ detta sÀtt försöka stoppa denna orovÀckande utveckling. Syftet med detta fördjupningsarbete var att belysa ungdomars suicidalitet samt sjuksköterskans yrkesroll och förhÄllningssÀtt vid vÄrdandet av dessa ungdomar.

Inledning: Cancer Àr en ovanlig sjukdom hos barn och ungdomar och i Sverige drabbas cirka 300 styckenÄrligen. Prognosen har kraftigt förbÀttrats sedan 1970-talet, framförallt beroende pÄ intensivarebehandlingsmetoder och större möjligheter att ÄtgÀrda och förebygga cytostatikans svÄra biverkningar.Sjukhusvistelserna blir mÄnga och lÄnga för barnen och ungdomarna. Förutom att deras vardagsliv med skolaoch kompisrelationer vÀnds upp och ned, pÄverkas hela familjens psykosociala tillvaro. Barnet/ungdomenbehöver sina förÀldrar och syskon för att ta sig igenom en tuff cancerbehandling och viss vÄrd, exempelvisantibiotika och intravenös nÀringstillförsel ges redan i hemmet för att underlÀtta för familjerna. Att Àvenkunna erbjuda viss cytostatikabehandling och/eller understödjande behandling skulle vara ytterligare enmöjlighet för barnen och ungdomarna att fÄ vara i sin normala miljö tillsammans med hela familjen ochövriga vÀnner.Syfte: Syftet med studien var att kartlÀgga faktorer som Àr betydelsefulla inför att ge cytostatika i hemmet tillbarn och ungdomar med cancer.Metod: En litteraturstudie genomfördes av tretton vetenskapliga artiklar som valts ut efter systematisksökning i databaserna Pubmed och Chinal.Resultat: De faktorer som framkom genom litteraturstudien och har betydelse för patientsÀkerhet ochvÄrdkvalitet inför en organisation av cytostatikaadministrering i hemmet delades in i fem kategorier:? Tydlig ansvarsfördelning? Kompetens hos vÄrdpersonal? Undervisning av förÀldrar? Kriterier för urval av patient och familj? Föreskrifter för cytostatikahanteringDiskussion: Det finns en klinisk betydelse i att barnsjuksköterskan, i samrÄd med ansvarig barnonkolog,med vÀgledning av den familjefokuserade omvÄrdnaden samt de faktorer, ?Kompetens hos vÄrdpersonal?,?Undervisning av förÀldrar?, ?Tydlig ansvarsfördelning?, ?Kriterier för urval av patient och familj? och?Föreskrifter för cytostatikahantering? som framkom i denna litteraturstudie kan verka för att möjliggöra förbarn och ungdomar att fÄ viss cytostatikabehandling i sitt hem pÄ ett sÀkert sÀtt..

Syftet med denna studie har varit att undersöka gÀllande praxis samt belysa förutsÀttningarna för psykoterapi som behandlingsmetod inom Barn- och ungdomshabiliteringen.Studien bestÄr av tvÄ delar, dels en enkÀtundersökning riktad till fem lÀn, dels intervjuer med ett urval av de personer som berörts av enkÀten, och dÀr uttalat intresse för att intervjuas. Arbete har varit inspirerande och berikande. Vi har fÄtt ta del av en gedigen kunskap och engagemang för psykoterapeutiskt arbete med funktionshindrade barn och ungdomar, och deras förÀldrar/anhöriga. Resultaten visade att det förekommer psykoterapeutiska insatser i olika former pÄ dessa arbetsplatser. Fokuseringen, omfattningen och metoderna varierar mellan arbetsenheterna och yrkesutövarna. VÄr slutsats Àr att det Àr ett mycket gott arbete som utförs, och med stort engagemang sÄvÀl för att arbeta psykoterapeutiskt som för de funktionshindrades rÀtt till detta stöd. Terapiernas fokus var oftast byggande och bearbetande av sjÀlvbild, nÀr det gÀllde barn/ungdomar, och för förÀldrar krisbearbetning och stöd i att hantera svÄrigheter i den nya livssituationen.Terapier för gruppen funktionshindrade mÄste utgÄ frÄn ett brukarperspektiv, dvs. anpassas efter brukarens förmÄga genom en variation av metoder, konkreta tekniker och ökad tydlighet hos terapeuten.Barn- och ungdomshabiliteringen kÀnnetecknas bl a av kontakter under lÄng tid, av teamarbete och en stor variation av insatser.

Övervikten i samhĂ€llet har ökat, i Sverige Ă€r enligt dagens forskning hĂ€lften av alla vuxna mĂ€n, en tredjedel av alla kvinnor och vart femte barn överviktiga eller feta. OhĂ€lsosamma matvanor och ett stillasittande liv Ă€r saker som anses bidra till att vi blir sjuka och dör för ti-digt.Min kandidatuppsats syfte Ă€r att beskriva gymnasiekillars syn pĂ„ hĂ€lsosam mat, matval samt pĂ„verkan. Detta för att fĂ„ en förstĂ„else för hur ungdomskillar resonerar gĂ€llande hĂ€lsosam mat, vilket kan fungera som stöd i utvecklandet av kostrelaterade insatser för ungdomar.Undersökningen var utformad som en enkĂ€tstudie med tyngdpunkt pĂ„ öppna frĂ„gor. Under-sökningen utfördes pĂ„ 59 elever som gick tvĂ„ olika yrkesförberedande program pĂ„ en gymna-sieskola i en mellanstor stad i södra Sverige.Resultatet i undersökningen visar pĂ„ att killarnas syn pĂ„ vad hĂ€lsosam mat Ă€r varierar en hel del frĂ„n person till person men att man trots detta kan se mönster som överensstĂ€mmer med varandra t.ex. gĂ€llande vikten av protein i kosten samt ett intag av varierad kost.NĂ€r det gĂ€ller vilka faktorer som pĂ„verkar killarna i deras val av mat Ă€r resultatet mer unisont dĂ„ de flesta av killarna ansĂ„g att det fanns fem faktorer som pĂ„verkade dem i sitt val av mat.

Vi har skrivit en C-uppsats om bakgrundsmusik i klÀdesaffÀrer för ungdomar dÀr syftet har varit att förstÄ hur affÀrerna anvÀnder sig av musiken. Vi gjorde en fallstudie dÀr personer frÄn tre olika klÀdesaffÀrer blev intervjuade. Vi kom fram till att det viktigaste att ta i beaktning vid val av bakgrundsmusik och volym Àr mÄlgruppen. KlÀdesaffÀrerna mÄste se till att musiken och volymen Àr anpassad till deras primÀra kunder. Vi fokuserade studien pÄ ungdomar och kom fram till att pop musik Àr en viktig genre som anvÀnds ofta.

Min uppsats handlar om hip hop som ungdomsfenomen. Syftet Àr att belysa breaking som en del av hip hop-kulturen och vad breaking bestÄr av. Hip hoppens utveckling och kulturella drag i relation till hip hoppens fyra element rapmusik, breakdance, dj: s och graffiti beskrivs. Jag har ocksÄ undersökt vad breaking betyder för utövarna och vad de vill uttrycka med dansen. I mitt resultat sammanfattas mina observationer, intervjuer och studier av texter.