Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur arbetslösa ungdomar som befinner sig i ett ÄtgÀrdsprogram upplever hur skolan och ÄtgÀrdsprogrammen har bidragit med verktyg, information och förberedelser inför ett framtida arbetsliv. Vi har utgÄtt frÄn tvÄ forskningsfrÄgor: Vad upplever dessa ungdomar att de har fÄtt med sig frÄn skolan i form av arbetslivskunskap? Hur upplever dessa ungdomar att ÄtgÀrdsprogrammen bidrar till att öka deras kunskaper och möjligheter till ett framtida arbetsliv? Den empiriska studien Àr kvalitativ och bestÄr av sammanlagt fem intervjuer. Dessa intervjuer gjordes med fem arbetslösa ungdomar 20- 24 Är som i nulÀget befinner sig i tvÄ olika arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrdsprogram. Resultat visar att vÄra informanter upplever att skolan har brustit i att informera och förbereda dem inför ett kommande arbetsliv.

Detta Àr en kvalitativ studie som fokuserar pÄ nysocialiseringsprocessen, det vill sÀga proces-sen som en individ genomgÄr efter placering pÄ anstalt eller behandlingshem. MÄlsÀttningen med nysocialiseringsprocessen Àr att individen ska bli anpassad och kunna fungera i samhÀllet, med andra ord att de inte Äterfaller i brott eller missbruk. Syftet med studien Àr att beskriva hur samverkan frÄn omgivningen kan pÄverka en individs nysocialiseringsprocess. Begrepp som genomsyrar uppsatsen Àr Robert Mertons anpassningsstrategier och olika organisations- och samverkansteorier samt Travid Hirshis motivationsfaktorer i form av sociala band (anknytning, Ätagande, delaktighet, övertygelse). Studien baseras pÄ elva intervjuer med re-presentanter frÄn myndigheter i en kommun i VÀsterbottens lÀn.

Den hÀr artikeln undersöker det aktuella kunskapslÀget gÀllande ungdomars sexuella riskbeteenden pÄ internet. Det Àr en litteraturöversikt som samlar bland annat fynd om risker som ungdomar möter online. Vi undersöker Àven vad forskning pÄ omrÄdet har kommit fram till avseende skydd och förebyggande ÄtgÀrder. Resultaten visar pÄ att det Àr ett problem som ofta har överdrivits, gÀllande dess utbredning och graden av fara i det som en del ungdomar företar sig nÀr de anvÀnder internet. Samtidigt tyder resultaten pÄ att det, detta till trots, Àr ett problem att ta pÄ allvar och att bÄde forskning, professionella, förÀldrar m fl.

Ungdomsarbetslösheten i Sverige Àr ett begrepp som skapar diskussion. Denna studie belyser ett arbetsmarknadspolitiskt program som Àr till för arbetslösa ungdomar i en kommun i SkÄne. Programmet jobbar pÄ olika sÀtt med att fÄ de arbetslösa ungdomarna vidare till studier eller arbeten. Syftet med studien var att undersöka hur deltagandet i ett arbetsmarknadspolitiskt program pÄverkar en arbetslös ungdom och hur ungdomarna i programmet sÄg pÄ arbetslöshet. Jag utgick ifrÄn följande frÄgestÀllningar i min studie; Hur pÄverkas ungdomarna i programmet av att vara arbetslösa? Hur har sjÀlvförtroendet och sjÀlvkÀnslan hos deltagarna pÄverkats/utvecklats under programmet? Vilka kunskaper och erfarenheter tar ungdomarna med sig frÄn programmet? För att uppnÄ syftet och fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna har jag gjort kvalitativa intervjuer med sex ungdomar som deltagit i programmet.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Arbetet med ensamkommande barn Àr relativt nytt och outforskat i Sverige. Den hÀr artikeln tittar nÀrmare pÄ uppfattningar och erfarenheter om mobbning och diskriminering hos vÀgledare som jobbar pÄ ett boende för ensamkommande barn. Genom fyra semistrukturerade intervjuer samlades ett kvalitativt datamaterial in. De centrala fynden i studien visar att vÀgledarna tenderar att förklara diskriminering utifrÄn individers handlingar och undgÄr att se strukturella orsaker. Ungdomarna tros vara mindre utsatta för mobbning och diskriminering Àn svenska ungdomar.

NÄgot som det talas mycket om i dag Àr den ökande stressen bland barn och ungdomar. Kan lÀxorna vara en medverkande orsak? Och vad tÀnker elever och lÀrare egentligen om lÀxor? Den forskning och litteratur som uppsatsen bygger pÄ bestÄr bÄde av föresprÄkare och motstÄndare till lÀxor..

Vi blir idag överrösta av budskap frÄn företag som vill att vi ska köpa deras produkter. Det blir dÀrmed svÄrare för företagen att övertyga konsumenterna om att just deras produkt Àr den bÀsta för dem. Företagen mÄste sticka ut ur mÀngden och vÀcka kundens intresse genom att skapa en relation genom marknadsföringen. Detta gÀller Àven för företag som marknadsför till barn och ungdomar dÀr speciella skydd i form av lagar och regler finns.VÄrt fenomen som vi har valt att undersöka Àr företagens marknadsföring till barn under tolv Är, vad som ligger bakom deras val av marknadsstrategier. För att fÄ en djupare inblick i detta fenomen, kommer respondenter (förÀldrar med barn under tolv Är) undersökas för att se hur de uppmÀrksammat reklamen som förekommer mot barn samt vad de tycker om de olika marknadsföringsmetoderna som vanligtvis förekommer.Syftet Àr att analysera vilka faktorer som avgör hur företag verksamma i Sverige kan marknadsföra sig till barn.

I grundskolans vÀrld möts vi alla, sÄvÀl barn som vuxna. Den skall vara inkluderande och en plats dÀr alla vÄra sinnen stimuleras och stÀrks. En plats dÀr funktion, logik och trygghet möter kreativitet, gemenskap och möjligheter. En plats dÀr produkten Àr resultatet av vad elever och lÀrare faktiskt sjÀlva vill ha. Utmaningen var att genom arkitektur nÀrma sig denna vÀrld sÄ att alla sinnen fÄr utrymme att stimuleras och dÀrmed ges möjlighet att stÀrka varandra. Sinnenas Skola Àr dÀrför grundskolan för alla..

NÀr det pÄ 1990-talet uppmÀrksammades att barn kunde utsÀtta andra barn för sexuella övergrepp stod behandlingspersonal handfallna. Detta var nÄgot som det aldrig tidigare pratats om och ingen visste hur man egentligen skulle tackla problemet. Tack vare RÀdda Barnen, Börje Svensson och Anders Nyman kunde ett behandlingsarbete utvecklas. Svensson och Nyman startade upp RÀdda Barnens Pojkmottagning och tog emot bÄde flickor och pojkar med sexuella problembeteenden. Efter att denna mÄlgrupp uppmÀrksammades började sÄ sakterliga utvecklingen av behandlingsmodeller.

Studiens syfte Àr att belysa hur organisationen Malmö Stadsbibliotek arbeta med ungdomar via nya medier och dÀrigenom lyfta fram strategiska förslag inom omrÄdet. Malmö Stadsbibliotekets arbete med ungdomar och nya medier studeras genom kvalitativa intervjuer med fem anstÀllda och en innehÄllsanalys med retoriskt perspektiv av webbplatsen Ungdomssidan. Strukturer rörande digital kommunikation med ungdomar synliggörs och problematiseras i förhÄllande till tidigare forskning, historiska och teoretiska ramverk. Det teoretiska ramverket tar ansats frÄn kultursociologen Pierre Bourdieus teori om kulturella fÀlt och tre centrala begrepp och teoretiska ramverk inom: kommunikation, makt och interaktivitet. Det framgÄr att Malmö Stadsbibliotek inte arbetar mÄlgruppsanpassat via nya medier. Det finns inte nÄgon digital verksamhet för ungdomar med en möjlighet till interaktion mellan ungdomar eller med personalen.

Ungdomsbegreppet fÄr olika innebörd beroende pÄ vem som anvÀnder det och i vilken situation det anvÀnds. DÄ vi anser att sprÄket bestÀmmer hur vi tÀnker om olika fenomen anser vi att det Àr viktigt att reda ut hur det inom socialt arbete talas om de ungdomar de arbetar med.Det ursprungliga syftet med studien var att redogöra för de innebörder av ungdomsbegreppet som lyfts fram i utvecklingspsykologiska och sociologiska verk samt vilken relevans det har för det sociala arbetet med ungdomar. Ytterligare ett syfte har under studiens gÄng utkristalliserats, att urskilja de centrala teman som Äterfinns i diskursen kring ungdomar i artiklarna frÄn det sociala arbetets fÀlt.VÄra teoretiska utgÄngspunkter tas i de biologiska, utvecklingspsykologiska och sociala definitioner av ungdomsbegreppet som vi skapat utifrÄn tidigare forskning. De biologiska definitionerna utgörs av den fysiska utveckling som sker under puberteten. De utvecklingspsykologiska definitionerna utgörs av de utvecklingsfaser adolescenten genomgÄr.

Under ungdomsÄren sker en psykologisk och mental mognad som gör den unge individen kapabel att ifrÄgasÀtta sin identitet. Det identitetssökande som dÄ tar sin början Àr en omfattande process. I takt med att individen frigör sig frÄn familjen fÄr jÀmnÄriga en allt större betydelse för identitetsutvecklingen.Syftet med arbetet Àr att redogöra för hur nÄgra ungdomar beskriver sig sjÀlva och sina relationer till kamrater.Jag har intervjuat 10 par ungdomar i Äldern 15 - 16 Är och resultatet av min undersökning visar att kamrater har stor betydelse för hur de uppfattar sig sjÀlva. Ungdomarna ser kamrater som nÄgot sjÀlvklart och till viss del Àr man nÄgon tillsammans med sina kamrater..

VÄrt syfte med studien var att belysa vilka möjligheter och förutsÀttningar myndigheter ger ungdomar till att stanna i sin hemkommun. Med studien ville vi fÄ en kunskap om myndigheterna uppfattning av ungdomar. Valet av myndigheter baserades pÄ hur deras beslut pÄverkar ungdomars framtid i val av utbildning, arbete och inflytande. Myndigheterna intervjuades med en grundmall, som var i en ostrukturerad form och med öppna frÄgor, per telefon eller under planerade möten. MÄlet med intervjuformen var att fÄ informella svar.

Ungdomars identitetsskapande och livsvillkor Àr vad vÄr antologi handlar om. Det vi har studerat Àr hur ungdomar vÀljer att leva i det nutida samhÀllet. I och med de stora valmöjligheterna och mÀnniskors reflexiva förmÄga uppkommer stÀndigt rÀdslan att de val vi gör kanske Àr fel. Ungdomstiden vi tar upp i denna antologi kan ses som nÄgot specifikt avgörande för skapandet av den personliga identiteten. De teman vi kommer att behandla Àr unga kristna i dagens samhÀlle och deras tro i koppling till deras identitetsskapande, punkens betydelse för ungdomars identitet och hur samhÀllet ser pÄ dem, hur anvÀndandet av tekniken har pÄverkat unga mÀnniskor med dess fördelar och nackdelar.