SAMMANFATTNINGSyftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan behandlingsinsatser ätstörningspsykopatologi och sjukdomsförlopp i relation till Behandlingseffekt hos ätstörningspatienter. Även skillnader i Behandlingseffekt med hänsyn till diagnos undersöks. Forskningen pekar på bristfälliga prognoser gällande tillfriskning för ätstörningspatienter, endast omkring 50 procent av ätstörningspatienter i behandling tillfrisknar. I den aktuella studien ingår 232 diagnostiserade ätstörningspatienter, som behandlats antingen i öppenvård eller slutenvård på nio specialenheter i SUFSA projektet. Datainsamling utgjordes av enkäter för självskattning, intervjuer, behandlingsdagböcker samt ett utfallsmått beskrivande patientens nivå för ingående variabler.

Detta examensarbete behandlar föräldrars erfarenhet av behandlingsprogrammet Parent Management Training - Oregonmodellen (PMTO). PMTO är ett kliniskt behandlingsprogram för föräldrar som har barn med beteendesvårigheter. Syftet var att utreda föräldrars tillfredsställelse med PMTO och samarbetet med terapeuten, samt att undersöka sambandet mellan tillfredsställelse med behandling och Behandlingseffekt, och sambandet mellan behandlingsresultat och föräldrars tillfredsställelse med det terapeutiska samarbetet. Tre enkäter besvarades av föräldrar. Två av enkäterna mäter förändring i barnets externaliserande och internaliserande beteende (Child Behavior Checklist, CBCL) samt social förmåga (Social Skills Rating System, SSRS).

Rörfonation och traditionell svensk röstbehandling är två av de vanligaste behandlingsalternativen inom svensk röstlogopedi idag. Som forskare är det viktigt att kontinuerligt utvärdera de behandlingar som erbjuds för att göra vården mer kvalitativ och kostnadseffektiv. Finns det skillnader i Behandlingseffekt mellan dessa två röstbehandlingar? Är skillnaderna så tydliga att det går att fastslå att den ena behandlingen är att föredra framför den andra?Med analyser av ett patientmaterial, före och efter behandling, i form av akustisk analys, perceptuella bedömningar av en grupp erfarna logopeder samt patienternas självskattningar syftar föreliggande uppsats till att besvara vad behandlingsformerna har för effekt inom dessa områden.Patientmaterialet bestod av totalt 28 patienter varav 23 fullföljde behandling. Tolv av dessa erhöll behandling med rörfonation medan resterande elva patienter erhöll traditionell svensk röstbehandling..

Oro, ångest och depression är ett allt vanligare och återkommande problem hos många skolbarn. Syftet med denna studie var att undersöka hur KBT-baserad gruppbehandling i skolmiljö kan påverka barns upplevda oro, ångest och depression. Självskattningsformulären PSWQ-C (oro), MASC (ångest) och CDI-S (depression) användes som mätinstrument. Behandlingen omfattade barn i årskurs 3 vilka delades in två behandlingsomgångar och randomiserades till metoden Tillämpad Avslappning respektive metoden Medveten Närvaro. De frågeställningar som undersöktes var; fanns någon Behandlingseffekt och/eller vidmakthållandeffekt; fanns någon skillnad mellan de två behandlingsmetoderna; fanns någon skillnad mellan de två behandlingsomgångarna? Skillnader mellan de två behandlarna och skillnader mellan hur pojkar och flickor svarade på behandling undersöktes även.

Axelinstabilitet är en vanlig problematik som sjukgymnaster möter i sin kliniska vardag. Instabiliteten kan bero på flera faktorer och variera i grad. Med hjälp av en noggrann klinisk undersökning och olika åtgärder i form av rehabilitering, hjälpmedel och operation kan instabilitet i axeln behandlas. Det finns idag otillräckligt underlag för behandlingsstrategiers effekt på axelledsinstabilitet. Syftet med studien var att kartlägga vilka sjukgymnastiska undersöknings-, utvärderings- och behandlingsmetoder som används vid instabilitet i axelleden, inom primärvården i ett län i norra Sverige.

Uppsatsens syfte var att utvärdera ett nyutvecklat formulär, BiS. Formuläret används av Ryggkirurgiska kliniken i Strängnäs för att utvärdera Behandlingseffekt efter operation av patienter med ryggbesvär.Formuläret har utvärderats med avseende på validitet och reliabilitet med hjälp av statistiska mått för ordningskonsistens och enighet.Utifrån den statistiska bearbetningen samt saklogiska resonemang har vi dragit slutsatsen att formuläret har hög validitet och reliabilitet..

Reumatoid artrit (RA) är en kronisk inflammationssjukdom som symmetriskt drabbar kroppens leder och går i skov. En inflammationsprocess uppstår i synovialmembranet (ledhinnan) som börjar förtjockas och utsöndra ett exsudat till synovialvätskan, Exsudatet innehåller mycket erosiva inflammatoriska molekyler, inklusive cytokinerna TNF, IL-1 (interleukin) pch IL-6. De onormala cytokinkoncentrationerna förstör med tiden leden. Detta leder till leddeformationer, smärta och stelhet. Sjukdomen involverar även andra organ än enbart rörelseapparaten.

Constraint-Induced Aphasia Therapy (CIAT) är en gruppbehandling för personer med afasi. Tidigare forskning kring CIAT har ansetts otillräcklig gällande dess långsiktiga effekt, dess effekt vid lindrig afasi och dess effekt på kommunikativ delaktighet. Föreliggande studie är en multipel fallstudie som syftar till att undersöka CIAT:s kort- och långsiktiga effekt på språk och kommunikation vid lindrig afasi. Fyra personer med kronisk afasi deltog i CIAT under två veckor. Språkfunktioner och funktionell kommunikation bedömdes före behandling (T1), efter behandling (T2) och vid uppföljning efter 3 månader (T3). Bedömningarna kompletterades av intervjuer med deltagarna och deras närstående. Vid T2 visade samtliga behandlingsdeltagare övervägande förbättrade språkliga funktioner. Vidare skattade 4/4 deltagare och samtliga närstående en förbättring av funktionell kommunikation. Vid T3 var förbättringen övervägande stabil.

Allianser och interventionerEn studie av hur familjer upplevt en öppenvårdsinsatsoch hur Behandlingseffekt kvarstårSammanfattningI Sverige utreds årligen uppskattningsvis 100 000 barn av socialtjänstens individ- och famil-jeomsorg och antalet strukturerade öppenvårdprogram har i det närmaste fördubblats sedan 1999. Många av dessa insatser har kommit att ersätta den traditionella institutionsvården. I och med ökningen av att antalet unga som numera hamnar i strukturerade öppenvårdsprogram behövs mer kunskap om såväl innehåll som resultat. Denna studies syfte är att undersöka och belysa en öppenvårdsverksamhets, i en mellansvensk kommun, innehåll d.v.s. vilka föränd-ringar som familjerna kan beskriva har skett samt om positiva förändringar kvarstår efter be-handling.

Allianser och interventionerEn studie av hur familjer upplevt en öppenvårdsinsatsoch hur Behandlingseffekt kvarstårSammanfattningI Sverige utreds årligen uppskattningsvis 100 000 barn av socialtjänstens individ- och famil-jeomsorg och antalet strukturerade öppenvårdprogram har i det närmaste fördubblats sedan 1999. Många av dessa insatser har kommit att ersätta den traditionella institutionsvården. I och med ökningen av att antalet unga som numera hamnar i strukturerade öppenvårdsprogram behövs mer kunskap om såväl innehåll som resultat. Denna studies syfte är att undersöka och belysa en öppenvårdsverksamhets, i en mellansvensk kommun, innehåll d.v.s. vilka föränd-ringar som familjerna kan beskriva har skett samt om positiva förändringar kvarstår efter be-handling.

Den här metaanalysen undersöker skillnaden i Behandlingseffekt mellan kognitiv beteendeterapi och traditionell farmaceutisk behandling mot depression. Totalt 22 artiklar inkluderades i metaanalysen, som antingen undersökte Behandlingseffekten av KBT eller medicinering eller både och. Resultatet visade en stark positiv effekt för båda behandlingsmetoderna mot depression. Farmaceutisk behandling hade högre effektstorlekar jämfört med KBT, enligt t-test var skillnaden i populationsmedelvärde dock inte signifikant. Slutsatsen blir därför att KBT är en effektiv och lämplig behandling mot depression, och bör ses som ett behandlingsalternativ framförallt för personer som av någon anledning inte vill medicineras.

I bakgrunden beskrivs begreppen smärta och postoperativsmärta tillsammans med Travelbees vårdteori. Den postoperativa smärtupplevelsen är alltid unik och bör behandlas individuellt. Det förekommer stora variationer i smärtupplevelse, analgetika behov och Behandlingseffekt hos patienter. Syftet är att belysa patienters upplevelser av postoperativ smärta. Metoden för uppsatsen är en litteraturstudie där kvalitativt vetenskapliga artiklar har använts.

Normbrytande beteenden hos barn och ungdomar är ett växande problem med stora konsekvenser på såväl individ- som samhällsnivå. Behandling med direkt barnfokus finns, men den mest framgångsrika behandlingen bygger på föräldramedverkan. Detta innebär att barn som saknar föräldrastöd riskerar att få mindre effektiv hjälp. Studiens tre syften var att a) undersöka effekten av en behandling med barnfokus utan föräldramedverkan, b) utforma och utprova en telefoncoachningskomponent som behandlingstillägg, c) undersöka om telefoncoachningen gav tilläggseffekter. Tio pojkar med normbrytande beteende deltog i studien.

Flera olika behandlingsmetoder för autism finns utvecklade, även om bäst stöd finns för intensiv beteendeterapi (IBT). Variationen i Behandlingseffekt inom IBT är dock stor. I Sverige används IBT på förskolor, sannolikt med varierande framgång. 22 förskolor med 24 barn som fått IBT i två år undersöktes retrospektivt med telefonenkäter, och flera faktorer undersöktes för samband med barnens förbättring i adaptiv förmåga under samma period. Integration av träningen i förskolans verksamhet samt tränarens tilltro till metoden samvarierade med behandlingsutfall.

Spänningshuvudvärk är den vanligaste formen av huvudvärk och kostar samhället mycket pengar i form av utebliven arbetskraft och sjukvårdskostnader. Den traditionella behandlingen med analgetika har vista sig ha motsägande resultat vid behandling av spänningshuvudvärk och kan leda till läkemedelsberoende samt ge biverkningar. Syftet med denna litteraturstudie var att kartlägga de sjukgymnastiska behandlingsmetoder som finns att tillgå vid spänningshuvudvärk samt värdera deras effekt. Litteratursökningen resulterade i tretton artiklar som behandlade sjukgymnastiska behandlingsmetoder vid spänningshuvudvärk. Behandlingsmetoderna var akupunktur, avslappning, el-akupunktur, kombinerad sjukgymnastik, manipulation samt massage.