Den fysiska beröringen är en förutsättning för att vård överhuvudtaget skall kunna utföras. Varje dag sker inom hälso- och sjukvården ett oräkneligt antal beröringar i skiftande situationer. Beröringen finns där som en självklar del i den dagliga vården men kan också användas i olika fysiska behandlingsmetoder. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilken betydelse beröring hade i omvårdnaden för patienten. Vetenskapliga artiklar och litteratur i ämnet användes och var publicerade efter 1995.

En bra vårdsituation bygger på en fungerande relation mellan patient och behandlare. Grundläggande för en bra relation är att kommunikationen fungerar. Kommunikation handlar dels om det verbala uttrycket, men även om kroppsspråk. I samtalen med barn och föräldrar måste vårdgivaren kunna möta både känslomässiga behov och behovet av kunskap. Syftet med arbetet är att beskriva hur god kommunikation beskrivs i litteraturen, hur den skapas i tandvården samt hur kommunikationen sker på Tandborsten Hermodsdal. Arbetet bygger på en inspelad personlig intervju och information inhämtad från läroböcker och vetenskapliga artiklar. Läroböcker som användes handlar om kommunikation i vården. Artiklarna är hämtade från PubMed och Artikelsök och handlar om olika samtals- och kommunikationsmetoder. Resultatet visade bl.a. att den mest effektiva kommunikationen i en arbetsgrupp sker i småpratets form.

Cellförändringar drabbar idag kvinnor världen över och orsakas av humant papillomvirus (HPV). När infektionen inte läker ut krävs behandling eftersom det kan utvecklas till livmoderhalscancer på längre sikt. Begreppet cellförändringar associeras starkt med cancer vilket väcker stor oro för de kvinnor som drabbas. Ett avvikande cellprovsresultat kräver saklig information av vårdpersonalen för att kvinnor ska kunna förstå sin situation fullt ut samt lindra det lidande som uppstår. Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser efter besked om diagnostiserade cellförändringar i livmoderhalsen.

Precis som de flesta företag så har True Software Scandinavia AB en produkt där ute i marknaden. Produkten är en mobil applikation som går under namnet Truecaller. För att kunna leverera den bästa upplevelsen till slut användarna så krävs en stor global telefonkatalog.Förutom att företaget har en statistik på hur det har gått och går för deras produkt så finns även behovet att veta hur det kommer att gå i framtiden. Alltså man vill veta hur stor potential det finns i marknaden och med avseende på detta försöka estimera när man når sitt uppsatta mål.Syftet med detta projekt har varit att skapa ett verktyg som kan samla in data och utföra nödvändiga Behandlingar för att kunna estimera den framtida tillväxten. Verktyget skapas med hjälp av programmeringsspråket Java och kommer vara i form av ett skrivbords applikation.

Minoriteter i samhället riskerar att bli exkluderade och diskriminerade på olika sätt. Transsexuella är en grupp som är utsatta för dessa risker inte bara i samhället utan också i vården. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar mötet mellan sjukvårdspersonal och transsexuella i vården. Transsexuella hade svårigheter att finna vårdpersonal som var respektfulla angående deras könsidentitet, detta gav till följd en barriär till vården och gjorde den svåråtkomlig. Vidare upplevde patientgruppen ointresse från personal och det resulterade i en brist gällande deras vårdbehov.

Venösa bensår är ett stort hälsoproblem och medför en stor kostnad för samhället. Trots att mycket forskning har gjorts inom området Behandlingar av venösa bensår, appliceras inte detta tillräckligt i vården. Patienter som lever med venösa bensår upplever oftast en försämrad livskvalitet. Syftet med litteraturstudien var att ur ett omvårdnadsperspektiv belysa effekterna av kompressionsBehandlingar och hudtransplantationer vid venösa bensår. Resultatet var en bearbetning av 18 vetenskapliga artiklar som sammanställdes utifrån olika problemområden. Resultatet visade att patientens följsamhet påverkar graden av sårläkning.

I bakgrunden förklaras vad begreppen smärta, kronisk smärta, lindra, smärtbedömning och smärtlindring innebär. I sjuksköterskans dagliga arbete är en uppgift att lindra kronisk smärta hos patienter. Idag lever många människor med denna typ av smärta, och dessa patienter förekommer överallt inom hälso- och sjukvården. Patienter med denna smärta visar inte hela tiden att de har ont eftersom de ofta har lärt sig att leva med den. Därför finns det stor risk att sjuksköterskor undervärderar patientens värk.

SAMMANFATTNINGBakgrund Traumatisk skallskada drabbar relativt många och leder till personligt lidande och finansiell belastning för individ och samhälle då majoriteten får en svår till medelsvår funktionsnedsättning efter vårdtiden. På 1970-talet påvisades ett signifikant samband mellan högt ICP och sekundära hjärnskador. I studier där ICP >20 mmHg har förekommit kunde signifikant sämre utfall ses.Syfte Syftet med studien var att med hjälp av omvårdnadsprocessen observera intensivvårdssjuksköterskans identifiering och vidtagande av omvårdnadsåtgärder vid ett högt ICP samt utvärdera de utförda omvårdnadsåtgärderna. Metod Prospektiv tvärsnittsundersökning, där sju intensivvårdssjuksköterskor och fem patienter observerades med hjälp av ett observationsformulär.Resultat 51(73 %) av de höga ICP normaliserades inom en minut och intensivvårdssjuksköterskan uppskattades ha observerat högt ICP i 50(71 %) av tillfällena inom en minut. 19(27 %) tillfällen observerades inte och 11(65 %) av omvårdnadsåtgärderna skedde inom en minut. Omvårdnadsåtgärder som utfördes var administrering av bolusdos med läkemedel (35 %) eller dränera likvor (35 %).

Det övergripande syftet med denna studie var att jämföra volymtillväxten i skog skött enligt principen Naturkultur, genom olika starka höggallringar, med skog skött enligt traditionellt trakthyggesbruk. För att besvara frågeställningarna hur volymtillväxt och inväxning skiljer sig mellan de olika Behandlingarna utfördes en fältinventering, under sommaren 2012, av ett försök anlagt 1990-91. Försökslokalen var belägen i Åliden, 64ºN 20ºE, cirka 35 kilometer norr om Umeå. Försöket var anlagt i en sydvästsluttning 155 meter över havet och var tänkt att representera Västerbottens kustland. Försöket i Åliden ingick i en serie om tolv block med fyra Behandlingar per block. Behandlingarna var dels två naturkulturBehandlingar där skog lämnats (Gles och Tät), en naturkulturbehandling där 90 procent av skogen avverkats och en behandling enligt traditionellt trakthyggesbruk (Kal och Kont).

Felin infektiös peritonit (FIP) är en dödlig sjukdom hos katter som orsakas av felint coronavirus (FCoV). Sjukdomen är ett stort problem inom veterinärmedicinen då det i dagsläget inte finns någon effektiv behandling. Detta gör att det är en fruktad sjukdom, både för katterna som drabbas och djurägare såväl som för veterinärer som inte kan göra något mer än att konstatera en diagnos, vilket så gott som alltid innebär en negativ prognos. Denna litteraturstudie tar upp det senaste inom forskningen för behandling av FIP för att ge en inblick i framtidens potentiella möjligheter för att kunna bota sjukdomen. De Behandlingar som tas upp är polyprenyl immunostimulant, cathepsin B-inhibitorer och proteasinhibitorer riktade mot 3CL-proteaser, antikroppar mot felint TNF-alfa, en studie som visar att det sker en minskning av antalet NK-celler och regulatoriska T-celler hos FIP-katter, chloroquine samt Galanthus nivalis agglutinin och nelfinavir. Dessa olika studier innefattar in vitro- såväl som in vivo-försök, antivirala aspekter såväl som nya fakta angående immunförsvaret hos FIPinfekterade katter. Anledningen till varför det ännu inte finns ett bra botemedel är mycket på grund av den komplexa patogenesen kring sjukdomen där stora kunskapsluckor finns, som i sin tur leder till en ineffektiv och sen diagnostik. Slutsatsen av uppsatsen ger inget tydligt svar på hur man kan behandla FIP, men ger en inblick i vad som förhoppningsvis kan förväntas i framtiden.

Bakgrund: Idag drabbas cirka 300 000 barn i v?rlden av cancer varje ?r. Barncancer kr?ver l?nga Behandlingar vilket leder till att barnet spenderar mycket tid i h?lso- och sjukv?rden. F?r?ldrars delaktighet i barnets v?rd ?r central och ?r n?dv?ndig f?r barnets v?lm?ende, d?rmed kr?vs deras n?rvaro n?r barnet behandlas p? sjukhus. Att vara f?r?lder till ett barn med cancersjukdom leder till stora f?r?ndringar och utmaningar.

Syftet med denna studie var att beskriva personers erfarenheter av sina kost- och motionsvanor före respektive efter en kirurgisk behandling mot fetma. Vidare var syftet att beskriva om personerna ansåg att operationen påverkat deras psykiska och fysiska hälsa. Kirurgiska Behandlingar mot fetma har ökat under de senaste åren och forskning visar att det är den metod som ger bäst effekt för att behålla en långvarig viktnedgång i jämförelse med diverse dieter och fysisk aktivitet. En kvalitativ metod med innehållsanalyser användes där fem kvinnor som genomgått en operation mot fetma intervjuades. Kategorier har skapats utifrån hur det har sett ut före och efter operationen när det gäller kost- och motionsvanor samt psykisk och fysisk hälsa.

Vulva vestibulit, eller förkortat vestibulit, är en problematik som uppmärksammats mer påsenare år och som kännetecknas av smärta kring slidöppningen i kvinnors könsorgan. Det ären diagnos som präglas av många oklarheter kring orsaker och Behandlingar. I denna uppsatsundersöks hur vestibulit konstrueras som diskursivt fenomen. Syftet med uppsatsen att visahur olika diskurser ger betydelse åt vestibulit och hur det är möjligt att förstå problematikenoch de personer som drabbas. Materialet består dels av tidigare studier om vestibulit och delsav material hämtat från olika sidor på internet, med en blandning av information frånsjukvården, journalistiska verk, forum och bloggar.

Kroppens organ består av många miljoner celler, som har sin uppgift i det organ de befinner sig i. När en cell dör ersätts den med en ny som har samma uppgift. Cellerna samarbetar och kommunicerar via olika signaler, vilket är en förutsättning för att kroppen ska fungera. Cancercellerna delar på sig snabbt vilket leder till celltillväxt. cancer är den vanligaste dödsorsaken i Sverige, efter hjärt- och kärlsjukdomar.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett kraftigt ökande hälsoproblem i världen. Att kunna bemöta och förstå patienter som har övervikt eller fetma är därför väsentligt för sjuksköterskor. Sjuksköterskorna bör kunna bemöta och ge råd gällande alternativa Behandlingar som oftast involverar förändring av livsstil och vanor hos patienten. Syfte: Syftet var att studera hur sjuksköterskor bemöter patienter som har övervikt och fetma. Metod: Studien grundar sig på ett kvalitativt synsätt av hur sjuksköterskor bemöter patienter med övervikt och fetma.