Bakgrund: Temporomandibulära dysfunktioner (TMD) är ett samlingsbegrepp som innefattar störningar i käkleden och omkringliggande strukturer. Tillståndet är vanligt förekommande och ger symtom i form av bland annat smärta, rörelseinskränkning samt låsningar. Research Diagnostic Criteria for Temporomandibular Disorders (RDC/TMD) är ett internationellt använt och validerat diagnosinstrument vid TMD. Med hjälp av detta kan tillståndet delas in i subgrupper. Vanliga behandlingsmetoder är sjukgymnastik, egenvård, bettskenor, mediciner och kognitiv beteendeterapi.

Samarbetet inom NORDEFCO har blivit mer fragmenterat vilket innebär att bilaterala överenskommelser är vanliga. När det bilaterala samarbetet med Norge har försvårats av avbrutna materielprojekt så har det uttalats en stark politisk vilja att bilateralt fördjupa samarbetet med Finland. Drivkrafterna för samarbete har historiskt sett främst varit ekonomiska men även för att undvika kritisk massa i den egna organisationen. Uppsatsen undersöker, med hjälp av Tomas Valaseks framgångsfaktorer, förutsättningarna för fördjupat samarbete på strategisk nivå. Framgångsfaktorerna knyts till krigföringsförmåga på taktisk- och funktionsnivå och kan på så sätt undersöka om samarbetet mellan Sverige och Finland kan nyttjas för att undvika kritisk massa inom den belysta fältarbetsfunktionen.

Syfte: Syftet med arbetet var att utvärdera effekten av ett års behandling med Lucentis hos patienter med exsudativ åldersrelaterad makuladegeneration (AMD) på ögonkliniken i Kalmar.Metod: Ett brev skickades till de 41 patienter som någon gång under 2008 eller januari 2009 hade fått minst en behandling med Lucentis på ögonkliniken i Kalmar. I brevet tillfrågades patienterna om uppgifter fick hämtas ur deras journaler. Följande data inhämtades från de 33 patienter som godkände detta: kön, ålder, visus (avstånd och nära) före behandlingens början, visus (avstånd och nära) omkring ett år efter första behandlingen samt antal erhållna injektioner. Dessutom efterfrågades den subjektiva upplevelsen av visus via telefonsamtal med patienterna.Resultat: Den genomsnittliga synskärpan före behandlingens början och ett år senare var i princip oförändrad både på avstånd och nära håll. Denna utvärdering visar därmed inte någon signifikant förändring av visus efter ett års behandling med Lucentis.

Bakgrund: För tidig eller för sen urträning från ventilator kan ge negativa konsekvenser för patienten, därför bör det identifieras när patientens tillstånd tillåter detta. Med anledning av det och att ansvaret för urträningen övergått mer från läkarna till sjuksköterskorna har det utvecklats hjälpmedel såsom evidensbaserade urträningsprotokoll. Dessa medför en mer samstämmig behandling och har också visat sig leda till kortare behandlingstid med ventilator. Olikheter i vårdpersonalens kunskap, utbildningsnivå, erfarenhet, ansvarsområden och hur organisationen ser ut påverkar hur urträningen genomförs. Syfte: Att beskriva intensivvårdssjuksköterskors uppfattning om urträning från ventilator. Metod: En empirisk fokusgruppintervjustudie med kvalitativ och deskriptiv ansats genomfördes.

Fler än 350 miljoner människor i världen hade en depression 2012 och sjukdomen tillhör tillsammans med hjärt-kärlsjukdom de mest kostsamma sjukdomarna i västvärlden. 2007 behandlades över 700 000 personer i Sverige med antidepressiva läkemedel till en kostnad av 990 miljoner kronor. Depression kan vara unipolär (endast nedstämdhet) eller bipolär (även med maniska inslag). En primär ?egentlig? depression, major depression, MDD, har ofta en biologisk orsak.

Utredning av vuxna med förmodad neuropsykiatrisk funktions-nedsättning har blivit allmänt förekommande först på 2000-talet. Trots att utredningen är omfattande finns endast lite forskning kring hur utredningen påverkar patienten. Effekter, mestadels symtomlindrande, har påvisats vid andra utredningsformer men mycket skiljer dessa utredningar från de neuropsykiatriska. Huvudsyftet med denna studie är att undersöka symtomförändringar och hälsofrämjande effekter för patienten vid neuropsykiatrisk utredning. Single case-design har använts, deltagarna var sex patienter remitterade för neuropsykiatrisk utredning i två olika landsting, och har mätts gällande variablerna ångest, depression och känsla av sammanhang.

In this study the author will search on how, co-operation between teachers and guidance counse-lors in school works. The study was too looking for if guidance counselors experiencing if they can feel cooperation in school, when they work by themselves in their profession, and if the guidance counselors feel a part of the whole school.Total interviewed four guidance counselors in elementary school, in a medium sized town somewhere in Sweden. The author have used qualitative methods for allow guidance counselors to answer free and not influence from other parametric.The result demonstrates that all guidance counselors believe that it is important to have coopera-tion with teachers in schools. Most of the guidance counselors believe that neither the directors nor teachers really know what skills guidance counselors possess. The respondents describe that they often turns to teachers who believe that guidance is an important part of the school's work for students..

Föreliggande studie är dels ett led i att kvalitetssäkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbättrat mående. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den här studien deltog åtta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fått EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mående i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhämtades som komplement till intervjun.

Syftet med arbetet är att undersöka hur skolbibliotekarier samarbetar med pedagoger och specialpedagoger i arbetet med att motivera och inspirera svaga läsare i år 1-5. Arbetet ger en översikt av hur skolbibliotekarier, pedagoger och specialpedagoger tar tillvara varandras kompetenser för att utforma en god läsmiljö. Med hjälp av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer ville vi beskriva läsfrämjande metoder samt undersöka hur de samarbetade. Sammanfattningsvis visar resultaten att samarbetsformerna skiljer sig beroende på yttre förutsättningar som delaktighet i arbetslag, skolbibliotekets öppettider och skolbibliotekets placering. Vi kan konstatera att högläsning, boksamtal och bokprat anses som viktiga läsfrämjande metoder. Nyckelord: svaga läsare, läs- och skrivsvårigheter, läslust, läsfrämjande metoder, god läsmiljö, boksamtal, bokprat, högläsning, samarbete.

Den här uppsatsen handlar om hur förskollärare idag upplever samarbetet mellan förskola och hem, deras beskrivning av förutsättningar för ett gott samarbete och vilken betydelse den nya reviderade läroplanen (Lpfö98/10) har för samarbetet.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur förskollärare upplever samarbetet hem- förskola. Den empiriska delen grundas på sex intervjuer med förskollärare som har avlagt sin examen under fyra olika decennier. Intervjuerna har genomförts med fokus på att lyfta fram deras syn på de barndomssociologiska begreppen being och becoming (med svensk översättning varandesyn och projektsyn) och frågor kring just samarbetet förskola - hem.De fyra teman som uppstod ur analys av intervjuresultatet var: 1. Växelverkan mellan being och becoming, 2. Samarbete påverkat av den dagliga dialogen och förskollärares uppdrag, 3.

Syftet med arbetet är att undersöka intresset hos ortens företag för att samarbeta med vårt teknikprograms inriktning mot design ? främst inom området CAD/CAM och få fram förslag på hur ett sådant samarbete skulle kunna se ut. Jag har delat in undersökningen i två delar. I den ena delen har jag valt metoden att skicka ut en enkät till utvalda företag på orten med frågan om de var intresserade av ett samarbete med vårt program eller har intresse av att ingå i ett nätverk i området CAD/CAM. I den andra delen har jag valt att göra studiebesök med intervjuer för att söka inspiration och idéer till ett system för att få ett utbyte mellan näringsliv och skola att fungera. Förslagen på samarbetsmodeller är ett resultat av mina egna tidigare erfarenheter, diskussioner med kollegor och ovan nämnda studiebesök, dels på ett annat teknikprogram och dels på byggprogrammet på samma gymnasium.

I Sverige drabbas närmare 8000 kvinnor av bröstcancer varje år. Bröstcancer är vanligast hos kvinnor över 40 år och utgör 30 % av alla cancersjukdomar hos kvinnor. Cirka 25 % av alla bröstcancerformer är HER2 (human epidermal growth factor receptor) -positiva. HER2-positiv bröstcancer resulterar i en aggressiv fenotyp och en väldigt dålig prognos.  Varje år får cirka 1300 ? 1400 bröstcancerpatienter en spridning av sin sjukdom.

Mindfulness i klinisk behandling är ingen enhetlig företeelse. Ett flertal sätt att definiera, operationalisera och tillämpa mindfulness samexisterar i det kliniska rummet. Syftet med denna studie var att åskådliggöra terapeuters kvalitativt varierande sätt att beskriva, använda och uppleva mindfulness i klinisk behandling och att undersöka faktorer av betydelse för dessa variationer. Elva terapeuters arbete studerades genom semistrukturerade intervjuer varpå en teoristyrd tematisk analys av intervjumaterialet genomfördes. Resultatet går i linje med den internationella forskningsdebatten och åskådliggör ett stort antal variationer av hur terapeuter beskriver, tillämpar och upplever sitt arbete med mindfulness.

Adhesiv kapsulit (AC) utgör 15 % av alla skuldersmärtor i primärvården. Orsaken är okänd och huvudsymptom är smärta och stelhet med inskränkt rörlighet. Sjukdomsförloppet indelas vanligen i tre faser och naturalförloppet kan vara mer än tre år. Sjukgymnastisk behandling innebär vanligen töjning, mobilisering, träning, akupunktur, värme och el-terapi. Även medicinsk behandling används.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur det ämnesövergripande samarbetet fungerar i arbetslagen på en gymnasieskola. Vi vill även synliggöra och jämföra lärarnas och rektorns visioner inom detta område. Inledningsvis ges en litteraturöversikt angående arbetslagsarbete och ämnesövergripande samarbete. Genom en enkätundersökning av lärarna på den aktuella gymnasieskolan samt genom en intervju med skolans rektor vill vi belysa det faktiska förhållandet i frågeområdet för vårt arbete. Sammanfattningsvis pekar våra resultat på att det hos lärarna finns både ambition och kompetens att arbeta ämnesövergripande, men att det praktiska utförandet bromsas av olika omständigheter. Den faktor som främst visar sig försvåra detta samarbete är tidsbrist.