I denna fallstudie studeras hur medarbetare pÄ FörsÀkringskassan anpassar sig efter och samarbetar i ett skrivprojekt dÀr flera deltagare med olika mycket inflytande över och engagemang gemensamt producerar texter. Syftet med studien Àr att kartlÀgga hur deltagarna i skrivprojektet nyttjar kognition och kommunikation. FrÄgorna som studien försöker besvara Àr 1.vem deltar i skrivprocessen och hur, 2.hur upplever deltagarna att den kollektiva aspekten pÄ skrivandet pÄverkar deras kognition och 3.vilken roll spelar deltagarnas individuella kognitiva processer i sociala förhandlingar?Materialet som studeras har inhÀmtats med kommunikationsetnografiska och praxisanalytiska metoder genom deltagande observation och intervjuer dÀr deltagarna sjÀlva har fÄtt bidra till analysen. Resultaten visar att deltagarna delas in i en kÀrngrupp, som oftast skriver och fattar beslut, och en grupp med sekundÀra deltagare, som fungerar som en resurs och sÀtter begrÀnsningar för kÀrngruppen.

Bakgrund Skolinspektionen konstaterar att Malmö inte vidtagit tillrÀckliga ÄtgÀrder för att sÀkerstÀlla att förskolan medverkar till att barn med annat modersmÄl Àn svenska fÄr möjlighet att utveckla bÄde det svenska sprÄket och sitt modersmÄl. DÀrför beslutade förskoleförvaltningen att modersmÄlstödet till Malmös förskolebarn skulle förÀndras i grunden. ModersmÄlsstödet ska bli en naturlig del i det vardagliga arbetet och alla medarbetare ska arbeta i vardagen med att stödja och skapa möjligheter för barn att utveckla alla sina sprÄk. I den mÄngkulturella förskola pedagogerna möter idag stÀlls krav och ges utmaningar i arbetet med flersprÄkigheten. Förskolan har som uppdrag att barn med annat modersmÄl Àn svenska fÄr möjlighet att utveckla bÄde det svenska sprÄket och sitt modersmÄl.

Detta examensarbete har genomförts hos det statliga spelföretaget Svenska Spel i Sundbyberg. Svenska Spel har övervÀgt att anvÀnda sig av en ny plattform, Node.js, för att utveckla sina lÀsmoduler som lÀser match- och dragningsinformation. Idag anvÀnds lÀsmoduler implementerade i programmeringssprÄken C# och C för detta ÀndamÄl. Svenska Spel vill nu ha en utvÀrdering av hur lÀmpligt det Àr för dem att anvÀnda Node.js implementerade lÀsmoduler. MÄlet med detta examensarbete har varit att undersöka lÀmpligheten av att implementera en lÀsmodul i Node.js och att tillhandahÄlla Svenska Spel beslutsunderlag för vilka framtida lÀsmoduler som ska anvÀndas.

Intresset för hur man skapar effektiva, mer lönsamma och flexibla organisationer tenderar att öka kraftigt. Det Àr frÀmst kortsiktiga finansiella intressen som fÄr ledningen pÄ företag att förÀndra organisationen med inriktning mot personalnedskÀrningar. Det finns tankegÄngar om att en mindre och flexibel arbetsstyrka Àr mera kostnadseffektivt och flexibelt för företag. SvÄrigheter kan dock uppstÄ i hur man lyckas med förÀndringen, sÄtillvida om arbetet verkligen blir mera effektivt och flexibelt. Med anledning av denna bakgrund har jag studerat hur medarbetare upplever en organisationsförÀndring.

Syftet med detta arbete var att undersöka skillnaden mellan förskolans och skolans synsÀtt kring lÀs- och skrivinlÀrning. ForskningsfrÄgorna var; Vilka skillnader och likheter finns i förskolans och skolans synsÀtt kring lÀs- och skrivinlÀrning? Hur arbetas det praktiskt med lÀs- och skrivinlÀrning i verksamheten? Hur pÄverkar arbetslagets synsÀtt och överlÀmningsprocessen mellan olika skolformer barnens lÀs- och skrivinlÀrning? Insamlingsmetoderna som anvÀndes var enkÀter och observationer. Undersökningen genomfördes i förskola, förskoleklass och Ärskurs 1-3 eftersom det Àr dÀr lÀs- och skrivinlÀrningen oftast sker. Resultatet visade att förskollÀrarna, förskoleklasslÀrarna och lÀrarna i Ärskurs 1-3 hade liknade synsÀtt som kÀnnetecknandes av att fÄnga, utveckla och vÀcka barnens/elevernas intressen.

För att lyckas skapa en framgÄngsrik verksamhet Àr det viktigt att ha engagerade medarbetare med rÀtt förutsÀttningar för att ett bra arbete ska kunna utföras och dÀrtill bidra till utveckling för sÄvÀl medarbetarna som för hela organisationen. Ledarskapet har diskuterats lÀnge och utgjort forskningstema för att fÄ fram de ledaregenskaper som Àr avgörande för verksamheters framgÄng. Ledarskapet Àr dock myntets ena sida dÀr den andra sidan utgörs av medarbetarskapet vilket ej har undersökts i samma utstrÀckning. Vilka förutsÀttningar mÄste finnas för att medarbetarna ska kÀnna sig delaktiga i verksamhetsprocessen? Vad Àr det som motiverar och engagerar medarbetarna i deras arbete? Vad innebÀr medarbetarskap? Vad krÀvs för att medarbetarskap ska utvecklas? Det Àr nÄgra frÄgor som vi sökt svar pÄ med hjÀlp av föreliggande undersökning.Utöver insamlade teorier kring medarbetarskapet har vi undersökt hur medarbetare pÄ ett Àldreboende upplevde sitt medarbetarskap utifrÄn synen pÄ ansvar, delaktighet, motivation, arbetstillfredsstÀllelse och relationer.

En lÀrande organisation kÀnnetecknas av att medarbetarna i en organisation utvecklar och för vidare kunskap mellan varandra, samt förmÄgan att förÀndra och tillÀmpa kunskaperna. Peter Senge utvecklade begreppet en lÀrande organisation och med hjÀlp av fem discipliner redogör han vad en organisation bör göra för att Ästadkomma en lÀrande organisation. Kline och Saunders uppmÀrksammade att företag tog Ät sig av Senge?s fem discipliner och mÀrkte Àven att företagen behövde en mer detaljerad information om hur den lÀrande organisationen skapas. DÀrav grundade Kline och Saunders tio detaljerade steg som skapar en sÄdan organisation.Genom att ett företag Àr en lÀrande organisation anpassar den sin verksamhet till det som hÀnder i omvÀrlden för att det ska gynna bÄde medarbetare och Àgare.

Konflikter Àr vanligt förekommande pÄ arbetsplatser. De kan lÀtt fÄ negativa konsekvenser som sÀmre kvalité pÄ arbetet och medarbetare som sjukskriver sig. DÀrför Àr det viktigt att ledaren klarar av att hantera dessa pÄ ett bra sÀtt. Kan de lösa konflikten pÄ ett bra sÀtt kan de ocksÄ fÄ ut positiva saker av den.Kvinnor och mÀn anses arbeta olika som ledare och mÄnga anser att mÀn leder bÀttre Àn kvinnor. DÀrför Àr det intressant att se hur könen leder sina medarbetare och ifall de hanterar konflikter pÄ liknade sÀtt eller om det skiljer sig.

Bakgrund: Under 2000-talet har mÄnga av klubbarna i bÄde Svenska Hockeyligan och Allsvenskan i fotboll haft ekonomiska problem. Flertalet elitidrottsklubbar har gÄtt frÄn att tidigare vara ideella föreningar till att idag, genom bolagiseringar, drivas som elitidrottsföretag. Ett verktyg som idag anvÀnds för att utveckla företags verksamheter i flera vitt skilda branscher Àr riskkapital dÀr riskkapitalister eller riskkapitalbolag köper in sig i företaget. Elitidrottsföretagen pÄverkas dock av regelverk som potentiellt sett begrÀnsar elitidrottsföretagens möjligheter att anvÀnda riskkapital.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att analysera om elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och ishockey kan utveckla sin verksamhet med riskkapital.Metod: Studien har en kvalitativ ansats dÀr intervjuer har genomförts med representanter frÄn tio elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och ishockey.Resultat: Studien visar att elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och ishockey bör kunna anvÀnda sig av riskkapital för att utveckla sin verksamhet. GÀllande regelverk, 51-procentsregeln, hÀmmar dock klubbarna i anvÀndningen av riskkapital, dÄ riskkapitalistens möjlighet till kontroll över sin investering begrÀnsas.

Bilden som sprÄk - om kommunikation genom bild Àr utförd som litteraturstudie. Genom kreativt skapande finns möjlighet att uttrycka saker som inte gÄr verbalt. SamhÀllet stÄr inför en förÀndring och bilden tar en allt större plats i detta samhÀlle. Behovet av ökade kunskaper om bild som kommunikationsmedel, dvs., sÄvÀl kunskaper i hur mÀnniskan pÄverkas av bildflödet som vilka möjligheter som finns att sjÀlv pÄverka med hjÀlp av bilder blir dÀrmed allt mer pÄtagliga. Syftet var dÀrmed att undersöka varför vi behöver ett bildsprÄk och hur bildundervisningen pÄverkas av samhÀllets utveckling.

VÄrt syfte Àr att undersöka om gott chefskap passar in pÄ teorins definitioner av ledarskap eller management eller en kombination av de bÄda.Uppsatsen Àr av kartlÀggande och hypotesskapande karaktÀr och en kvalitativ metod har anvÀnts för att insamla, studera och analysera data. PrimÀrdatan bestÄr av intervjuer med vd/ledare och ledda pÄ fem större företag verksamma i Sverige samt sex intervjuer med rekryteringskonsulter som enligt vÄr definition tillhör experternas perspektiv. PrimÀrdatan innefattar Àven tre intervjuer med inom Àmnet verksamma forskare och docenter pÄ Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. SekundÀrdatan utgörs av vetenskapliga artiklar samt litteratur som behandlar Àmnet ledarskap och management.Utredningen visar en klar övervikt för de egenskaper som teorin karaktÀriserar som ledarskap. I sju av tio fall nÀmner respondenterna ledarskapsegenskaper, och bara i tre av tio fall anger de att nÄgon som leder och ansvarar för verksamheter bör Àgna sig Ät uppgifter som tillhör management.

Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga vilka vÀrdeskapande faktorer som i högre grad kan utveckla varumÀrket till ett strategiskt konkurrensmedel. Genom intervjuer med experter inom varumÀrkesomrÄdet kom skribenterna fram till att vad som i den traditionella varumÀrkesteorin anses vara viktigt för att utveckla varumÀrket som ett strategiskt konkurrensmedel i relativt omfattande utstrÀckning har omprövats. DÄ varumÀrket utvecklas i takt med att samhÀllet i stort utvecklas blir det naturligt att de vÀrdeskapande faktorer som krÀvs kontinuerligt förnyas. Viktiga inslag för morgondagens varumÀrkesstrategier inkluderar bland annat förmÄgan att kunna blicka framÄt, att kunna berÀtta en historia och att beakta det interna perspektivet. Samtidigt finns det ett antal vÀrdeskapande faktorer som tycks vara bestÄende och oberoende av samhÀllsförÀndringar.

Bakgrund: Det postindustriella samhÀllet har fÄtt en ny syn pÄ arbetaren dÀr man ska vara sjÀlvgÄende mÄngkunnig och flexibel, vilket Àr helt andra krav Àn de som fanns under industrialismen. DÄ en allt större konkurrens infinner sig pÄ arbetsmarknaden, fÄr företagen Àven en möjlighet att stÀlla ibland till synes orimliga krav pÄ sina medarbetare. Att medarbetare idag ska vara flexibla har blivit ett allt större krav, oavsett vilken befattning man har. Flexibla medarbetare blir mer ÄtrÄvÀrda att behÄlla, till skillnad frÄn den som inte Àr flexibel. Den flexibla arbetaren blir mer lönsam för det företag han verkar i.

Den enskilt viktigaste bestÄndsdelen för varje företags framgÄng och överlevnad Àr medarbetarnas förmÄga att lösa de uppgifter de stÀlls inför. FörmÄgan kallas ofta med ett sammanfattande ord för kompetens. Kompetens Àr dessutom en av de viktigaste resurserna i ett företag. Med rÀtt kompetens kan ett företag utveckla konkurrensfördelar. Ju svÄrare det Àr för andra företag att imitera ett företags kompetens desto lÀngre perioder har företaget en överlÀgsen konkurrensförmÄga.

Den hÀr uppsatsen handlar om hur vi pÄ YrkeslÀrarprogrammet vid Linnéuniversitetetarbetar med att utveckla lÀrarens yrkeskunskap hos blivande yrkeslÀrare genom dialogseminariemetoden och om det Àr möjligt att tradera yrkeskunnande hos yrkeslÀrare med nÀmnda metod. Dialogseminariemetoden gÄr ut pÄ att tillvarata erfarna yrkesmÀnniskors kunskap. Erfarenheten vÀcks genom lÀsning av olika texter och gestaltas sedan i exempel/berÀttelser som delges en grupp i ett dialogseminarium. Metoden anvÀnds i yrkeslÀrarutbildningen för att utveckla yrkeskunnande bland annat inom den verksamhetsförlagda utbildningen. Den hÀr uppsatsens utgÄngspunkt Àr de deltagande studenternas erfarenhet gestaltade i ett antal exempel.