Mitt syfte med denna studie var att beskriva hur man i fritidshemsverksamhet arbetar för att utveckla god social kompetens hos barn i behov av sÀrskilt stöd. För att bryta ner syftet sÄ formulerade jag forskningsfrÄgor. FrÄgorna Àr hur man arbetar för att utveckla god social kompetens hos barn som vistas i fritidshem, hur fritidshemmet arbetar för att inkludera alla barn i verksamheten och hur arbetet kopplas till styrdokumenten. UtifrÄn detta valde jag att göra en kvalitativ intervjustudie med fyra fritidspedagoger som Àr verksamma i en kommun i Norrbotten. I resultatet redogör jag inte för nÄgon absolut sanning utan bara fritidspedagogernas svar och mina tolkningar.

Polisyrket Àr ett högriskyrke vad gÀller vÄld och hot. DÀrmed finns ocksÄ ett stort behov av bl.a. krisstöd. Medarbetare inom polisen mÄste kunna kÀnna sig trygga gÀllande detta. De mÄste veta att de fÄr ett gott psykosocialt omhÀndertagande om de utsÀtts för psykiskt pÄfrestande hÀndelser för att mÄ bra och för att kunna trivas med yrket.

MÄlet med denna uppsats Àr att ge en översikt av realtidswebb och dess möjligheter frÄn ett tekniskt perspektiv. Nya metoder har tillkommit de senaste Ären för att förbÀttra webbplatsers interaktivitet men sÀllan kan nÄgot nytt introduceras utan att problem uppstÄr. Vi gÄr igenom vad nya metoder har för anvÀndningsomrÄde, vilka problem de löser men Àven deras brister. Som undersökningsmetod skapade vi en webbapplikation med Meteor, ett JavaScript-ramverk som anvÀnder nya webbtekniker för att utveckla realtidsbaserade webbapplikationer. Undersökningen visade att moderna tekniker Àr effektiva för att utveckla realtidsbaserade webbplatser.

Datum: 2013-01-18NivÄ: Kandidatuppsats i företagsekonomi 15 HPInstitution: Akademi för hÄllbar-, samhÀlls- och teknikutveckling, HSTFörfattare: Niklas Jörgensen Julia Safarova Robin SahaTitel: Corporate Social Responsibility - En studie om hur MÀlarenergi kan utveckla sitt sociala ansvarstagandeHandledare: Birgitta SchwartzNyckelord: CSR, Corporate Social Responsibility, Legitimitet, sÀrkoppling, Carrolls CSR pyramid, CR innovation, CR filantropi, CR integration, kommunikation, intressenterFrÄgestÀllning: Hur kan MÀlarenergi utveckla sitt CSR arbete?Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats Àr att undersöka MÀlarenergis arbete inom CSR, samt ta fram förslag pÄ hur MÀlarenergi kan utveckla sitt CSR-arbete utifrÄn deras nuvarande arbete.Metod: Uppsatsen Àr en kvalitativ studie som tillÀmpat forskningsansatsen abduktion för att studera MÀlarenergis CSR arbete. Studien innehÄller tvÄ personintervjuer med Miljöchefen pÄ MÀlarenergi, vilket Àr vÄr primÀrkÀlla.Slutsats: Företag bör följa samhÀllets normer om ett ökat CSR ansvar. Filantropiska insatser som gÄr i linje med ett företags kÀrnverksamhet eller varumÀrke skapar trovÀrdighet. Ett företag som samhÀllet Àr beroende av bör inte satsa pÄ allt för riskfyllda innovationer.

Syftet med examensarbetet var att kartlÀgga och analysera det systematiska arbetsmiljöarbetet vid Norrköpings brandförsvar. Det övergripande mÄlet var att identifiera behov och förutsÀttningar vid brandförsvaret och utifrÄn dessa arbeta fram förslag pÄ ÄtgÀrder för utveckling. Ett mÄl var ocksÄ att sÀrskilt beakta brandförsvarets arbete med frÄgor av psykosocial karaktÀr. Arbetet inleddes med att upprÀtta en teoretisk referensram över regelverk, forskning och erfarenheter inom arbetsmiljöomrÄdet. Parallellt genomfördes en förstudie vid Norrköpings brandförsvar dÀr information om verksamheten samlades in.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att vi vill utveckla och fördjupa vÄra kunskaper om elevers lÀrande inom problemlösning i grupp. Detta sÄ att vi fÄr en djupare kunskap och som förberedelse inför vÄr kommande yrkesroll som lÀrare. I skolverket (2000) stÄr det att ett av mÄlen att strÀva emot i undervisningen i matematik i skolÄr 9 Àr att eleverna ska utveckla sin förmÄga att förstÄ, föra och anvÀnda logiska resonemang. För att elever skall kunna utveckla tillit till den egna förmÄgan och en god sjÀlvbild skall de fÄ möjlighet att utveckla sin förmÄga att kommunicera och interagera med omgivningen. VÄr matematiska uppgift Àr ett sÄ kallat ?öppet problem? dÀr eleverna tillsammans mÄste komma med förslag och kompromissa fram till en gemensam lösning.

Studien syftar till att undersöka vilka erfarenheter personalen pĂ„ GĂ€rdin & Persson AB har av företagets anordnade friskvĂ„rdsaktiviteter. Aktiviteterna innefattar frĂ€mst tider i en sporthall, interna motionstĂ€vlingar samt ett friskvĂ„rdsbidrag pĂ„ 2000 kronor om Ă„ret per anstĂ€lld. Genom intervjuer med 10 anstĂ€llda pĂ„ företagets varuhus i Östersund och Strömsund sammanstĂ€lldes ett material rörande informanternas uppfattningar av motionsaktiviteter. Detta material har sedan bearbetats och tre omrĂ„den har framtrĂ€tt som vi anser ringar in kĂ€rnan av de framkomna Ă„sikterna. Dessa omrĂ„den Ă€r deltagande, motivation och gemenskap.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en överblick över lÀs- och skrivundervisningen i förskoleklass, Ärskurs 1, 2 och 3. Syftet Àr Àven att belysa vilka lÀromedel som anvÀnds i undervisningen. FrÄgestÀllningarna Àr:-         Hur undervisas elever i lÀsning-         Hur undervisas elever i skrivning-         Vilka lÀromedel anvÀnds i svenskaStudien Àr baserad pÄ en enkÀtundersökning till verksamma pedagoger i 4 kommuner i VÀstra Götaland.Resultatet visar att mÄnga pedagoger i förskoleklass hjÀlper barnen att utveckla sin fonologiska medvetenhet med material som innehÄller mycket sprÄklekar. I Ärskurs 1 lÀggs mycket av elevernas studietid pÄ att lÀra sig avkoda genom att koppla samman grafem och fonem. I alla Ärskurser förekommer det att pedagogerna ger eleverna strategier för utveckla sin egen skrivning och lÀsning inom olika genrer.

I skolans styrdokument ingÄr mÄnga olika begrepp, som elever ska utveckla kunskap kring. I den hÀr studien behandlas begreppen hÀlsa, ekonomi och miljö som Àr tre centrala begrepp i hem- och konsumentkunskap. Dessa tre begrepp Àr en konkretisering av de tre dimensionerna i hÄllbar utveckling. Undervisning i hÄllbar utveckling innebÀr en demokratisk undervisning, dÀr eleverna ska utveckla ett kritiskt fÄrhÄllningssÀtt för att kÀnna till konsekvenser med olika val. För att utveckla kunskapen kring begrepp Àr sprÄket en avgörande faktor.

Denna studie har utförts pÄ uppdrag av ett företag. Syftet med studien Àr att undersöka företagets attraktivitet för framtida arbetstagare. För att göra det tar vi reda pÄ om det finns nÄgra medarbetarlöften pÄ företaget dvs. vilka förmÄner organisationen erbjuder sina anstÀllda. Studiens resultat kan sedan komma att ligga till grund för företagets vidare arbete med att bli Ànnu mer attraktiv som arbetsgivare.

Bakgrund: AlumninÀtverk Àr ett nÀtverk för tidigare anstÀllda pÄ ett företag eller för examinerade studenter frÄn högskola eller universitet. AlumninÀtverk Àr ovanligt i Sverige, men i USA jobbar företagen aktivt med detta. I avslutningsskedet av en anstÀllning kommer alumni in som en del i Employer Branding processen dÄ ett företag vill behÄlla kontakten med sina före detta medarbetare.Syfte: Syftet med föreliggande studie Àr att fÄ fördjupad kunskap om de för- och nackdelar som företag upplever med att inrÀtta alumninÀtverk och vilken effekt det fÄr nÀr ett företag inrÀttar ett alumninÀtverk.Metod: För att uppnÄ syftet med denna uppsats har jag genomfört en kvalitativ undersökning dÀr jag intervjuat ett konsultföretag inom omrÄdet alumninÀtverk för att erhÄlla ett expertutlÄtande och fyra företag som idag driver alumninÀtverk för sina tidigare anstÀllda.Slutsats: Alla företag jag har intervjuat Àr överens om att fördelarna med ett alumninÀtverk Àr mÄnga. Bumerangrekryteringsmöjligheten, ambassadörskapet, affÀrsnÀtverket och möjligheten att utveckla en kundkontakt i framtiden Àr fördelarna som frÀmst tas upp. Min slutsats Àr att fler företag bör börja arbeta med alumninÀtverk för jag tror att generation Y krÀver en strategisk Employer Brandprocess dÀr alumni Àr en viktig del.

Bakgrund: PÄ senare Är har man inom forskningen gÄtt frÄn att se projekt som ett verktyg till att se det som temporÀra organisationer. Genom detta nya synsÀtt tydliggörs skillnaderna mellan ett projekt och en permanent organisation och de specifika förutsÀttningar utefter vilka en projektledare har att arbeta frÄn. För att ett samarbete skall kunna fungera och för att medarbetare skall vÄga följa sin ledare Àr existensen av förtroende mellan ledare och medarbetare av stor vikt. DÄ den temporÀra organisationen ger projektledaren bestÀmda förutsÀttningar i dennes arbete borde Àven detta pÄverka projektledaren i arbetet med att skapa förtroende för sig sjÀlv inom projektgruppen. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur projektledaren skapar förtroende för sig sjÀlv inom projektgruppen utifrÄn dennes roll och de förutsÀttningar som den temporÀra organisationen innebÀr.

Titel: Samverkan inom Ă€ldreomsorgen ? Konstruktiva möten eller trĂ„kiga mĂ„sten?År 2007 Antal sidor: 35________________________________________Syftet med undersökningen var att undersöka om och hur samverkan mellan arbetsgivare och medarbetare inom Ă€ldreomsorgen ger medarbetarna möjlighet att pĂ„verka sin arbetsplats och sin arbetssituation samt om det fanns omrĂ„den inom samverkan som kunde förbĂ€ttras. Ledarskapet pĂ„ enheterna Ă€r sĂ„ intimt förknippat med samverkan och medarbetarnas möjlighet till pĂ„verkan vilket gjort att Ă€ven det har fĂ„tt en roll i denna undersökning. Undersökningen, som bestod av riktade öppna intervjuer, genomfördes med sex respondenter som arbetade pĂ„ tre olika arbetsplatser. Respondenterna var personer som arbetade i den direkta omvĂ„rdnaden som undersköterskor eller vĂ„rdbitrĂ€den.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka inom vilka domÀner mikrovÀrldar kan anvÀndas för att trÀna beslutsfattande samt svara pÄ frÄgestÀllningen om hur trÀningen bör utformas sÄ att önskade trÀningseffekter uppnÄs. Den teoretiska bakgrunden tar, utöver hantering av dynamik, upp teorier om principer för fÀrdighetstrÀning, att utveckla mentala modeller med mera. Examensarbetet har genomförts som en litteraturöversikt och resultaten visade bland annat att det Àr möjligt att utveckla trÀning som inte krÀver nÄgra speciella förkunskaper om krishantering för personal som normalt arbetar i sÄ kallade lÄgriskmiljöer och att trÀningen underlÀttas av att fÄ ta del av hur en expert löser uppgifterna..

Inledning: Talent Management Àr ett begrepp och ett arbetssÀtt som alltmer implementeras i svenska organisationer och det ligger högt upp pÄ deras agenda. Talang och talangidentifikation Àr idag en viktig del i att bemöta den ökade konkurrensen. Att identifiera talang Àr ett sÀtt att behÄlla de medarbetare som Àr viktiga för organisationen samt ett sÀtt att utveckla organisationen genom att ta tillvara pÄ humankapitalet.Syfte: Att öka förstÄelsen kring talangidentifikation pÄ svenska organisationer. Vi vill Àven bidra med en förstÄelse för hur de individualistiska och kollektiva perspektiven har pÄverkat svenska organisationer i dess utformning och tillÀmpning i att identifiera talang. Vi vill Àven öka förstÄelsen kring vad dessa perspektiv har att lÀra av varandra och vad detta resulterar i.