Målet med denna uppsats är att se hur begreppet kolonialism behandlas i tre olika läroböcker från tre olika decennier; 1960-, 1980, samt 1990-tal. Arbetets teoretiska utgångspunkter behandlar historiemedvetenhet, eurocentrism samt orientalism och för att få svar på min fråga används som analysmetod Begreppshistoria i den lärobokanalys som ska genomföras. Sammanfattningsvis pekar mitt resultat på att det finns begräsningar i historieböckerna som studeras gällande begreppet kolonialism. Vidare visar resultatet på att det finns skillnad mellan då och nu i de förklaringar som de tre olika läroböckerna ger..

The following is an assignment about the use of the word terrorism throughout history. This assignment contains a conceptual historical analysis of the term terrorism. The aim of this assignment is the following: To discern, through a conceptual historical analysis, how the term terrorism has been used and how the meanings of the term terrorism has changed in time.To provide an answer to this thesis is the assignment tries to answer the following questions:1) How can conceptual historical analysis be applied to the term terrorism?2) How can the term terrorism be defined?3) How has the term terrorism been used throughout history, with specific focus on the academic world and even some contemporary texts?4) Is it possible to point out some clear changes in the use of the term from the moment of its first use until current time?5) Which meanings has the term terrorism received and how are these meanings associated with the term terrorism?The assignment initially highlights different theories on conceptual historical research as well as links these theories to the actual term terrorism. After this some difficulties with defining terrorism as a term are pointed out and the impact this has on research within the field of terrorism.

Syftet med denna studie är att undersöka införandet av begreppet värdegrund i den ursprungliga Lpo 94 samt dess förändrade betydelse i de senare läroplanerna för grundskolan: den reviderade Lpo 94 samt Lgr 11.Studien undersökte tre forskningsfrågor: Finns det en entydig värdegrund i de studerade läroplanerna och texter? Hur förändras begreppet värdegrunds innebörd från Lgr 80 fram till Lgr 11? Varför förändras innebörden av begreppet värdegrund i de studerade texterna? En variant en begrepphistorisk metod som gav möjlighet att se kontexten och begreppets förändrade innebörd över tid för att uppfylla syftet. Vad som kunde konstateras är att begreppet som infördes i debatten under tidigt 1990-tal hade föregångare i tidigare läroplaner och var därmed inte unikt. Vad som däremot var mer unikt var begreppets diffusa natur, liksom den diffusa formuleringen kring värdena som skall ingå. Försök att konkretisera begreppet värdegrund och värdena som ingår där har ökat allt eftersom åren går och fick sin kulmen runt sekelskiftet i Utbildnings-departementets Värdegrundsprojekt.

Denna studie tar avstamp i begreppet kris, då dess komplexitet och mångtydighet gör detintressant att studera utifrån en begreppshistorisk ansats. För begreppets fortlevnad har dethistoriskt sett utvidgats till att inrymma flera bakomliggande meningar som passar denaktuella verkligheten. Syftet med studien är således att urskilja hur begreppet kris förändratsutifrån Natos konceptdokument under årtalen 1968, 1991, 1999 samt 2010 med hjälp avbegreppshistorisk teori och metod. Reinhart Koselleck är en av begreppshistoriens urfädervilket gör att hans teoretiska ramverk samt metod fungerar som verktyg vid illustrerandet avden begreppsliga förändringsprocessen. Dessutom tillmötesgår den begreppshistoriskametoden det spontana intresset för språk och ordbetydelser, varför den bedöms vara somgiven för denna uppsats.

Hunting ground graves were distinguished as a separate category during the 1930s.         There is however no clear definition of what a hunting ground grave is. They have been constructed over a large area over a long period of time (200 BC-1200 AD) and their morphology varies.This paper investigates how the archaeologists have discussed the hunting ground graves since they were distinguished as a separate category until today. It investigates what concepts that have been used to define and categorize the graves as a group. It also investigates if the choices of concepts are depending on a broader societal perspective.To find the answers to these questions two surveys have been done.

Intentionen med denna undersökning är att studera det amerikanska livsstilsmagasinet Esquire och de olika uttryck för manlighet som tidskriften förespråkade under tidsperioden 1947-1975. Analysen av källmaterialet och dess historiska genuskontext vilar på två huvudsakliga teoretiska perspektiv. Först och främst utgör sociologen Raewyn Connells resonemang om hur olika maskuliniteter interagerar med varandra inom ramarna för en hegemonisk genusordning studiens övergripande teoretiska ramverk. Denna förklaringsmodell gällande patriarkatets bevarande tydliggör dock inte hur maskuliniteter kan utkristalliseras ur ett historiskt källmaterial och därför operationaliseras Connells teori med hjälp av med Reinhart Kosellecks konceptanalytiska motsvarighet. Därmed grundas studien på ett teoretiskt antagande om att manlighet kan betraktas som ett semantiskt koncept vilket har tillskrivits olika tolkningar under olika tidsperioder.