MÄnga impedimenttyper anses ha varit förskonade frÄn mÀnsklig pÄverkan under lÄng tid och borde dÀrför uppvisa en lÄng skoglig kontinuitet. De skulle dÄ innehÄlla sÄ vÀl gamla, grova trÀd som död ved i form av lÄgor och stÄende trÀd, faktorer som Àr viktiga för ett bibehÄllande av artdiversiteten hos vÀxter och djur. Syftet med denna studie, som utfördes pÄ uppdrag av AssiDomÀn Skog & TrÀ AB, var att analysera impedimentens potentiella betydelse för biologisk mÄngfald. Detta gjordes genom en inventering av ett urval av myrar, hÀllmarker och rasbranter inom ett geografiskt begrÀnsat och landskapsplanerat omrÄde i VÀsterbottens lÀn. Ett antal parametrar sÄ som grundyta, trÀdslagsfördelning, krontÀckningsgrad, mÀngd död ved och grova trÀd, samt kulturpÄverkan registrerades.

VÄld mot kvinnor Àr ett vanligt problem dÀr minst 20 procent av vÀrldens alla kvinnor Àr drabbade. De kvinnor som lever i ett vÄldsutsatt förhÄllande har sÀmre hÀlsa och söker vÄrd oftare Àn den övriga kvinnliga befolkningen. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors förestÀllningar om att stödja vÄldsutsatta kvinnor. Data samlades in via Ätta semistrukturerade intervjuer med distriktssköterskor som analyserades med tematisk kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visade att distriktssköterskorna upplevde svÄrigheter med att fÄ kvinnan att berÀtta och att vÄga stÀlla frÄgan om vÄld.

Bakgrund: Antalet personer med demenssjukdom i Sverige berÀknas uppgÄ till 150 000. Utav dessa vÄrdas 55 procent i hemmet av anhöriga. De anhörigas roll och funktion som vÄrdare i hemmet blir alltmer centralt, dÄ vÄrd och omsorg flyttas frÄn det offentliga rummet till det privata. Att trÀda in i rollen som anhörigvÄrdare förÀndrar livssituationen avsevÀrt och allt planeras kring demenssjukdomens villkor. Syfte: Att sammanstÀlla och belysa forskning som beskriver hur de anhöriga upplever sin situation av att vÄrda en anhörig som drabbats av en demenssjukdom. Metod: En litteraturöversikt dÀr fem kvantitativa och sex kvalitativa artiklar analyserats. Resultat: Artikelanalysen resulterade i tre teman:  en ny livssituation, förÀndrad relation och kÀnslomÀssigt pÄfrestande.

Rapporten Àr en ekonomiskt jÀmförande studie mellan produktion av hybridasp och eukalyptus. Skötselprogram har tagits fram för att fÄ ut ett nuvÀrde. För hybridaspen kommer skötselprogrammet frÄn ett skogsförvaltningsföretag i SkÄne. Skötselprogrammet för eukalyptus kommer frÄn en privat skogsbrukare i Brasilien. Det Àr rÀknat pÄ flera omloppstider, tvÄ för hybridaspen och sju för eukalyptusen, vilket blir 50 Är framÄt i tiden.

Tidigare studier har visat att det finns företagare som inte vill vara det. Antalet studier om ofrivilliga företagare Àr begrÀnsad och handlar frÀmst om mekanismer som förklarar fenomenet. Dock finns det forskning som indikerar att utlandsfödda oftare Àn Sverigefödda tenderar att ofrivilligt starta företag och att fenomenet mÄste förstÄs utifrÄn de svÄra val som en svag position pÄ arbetsmarknaden medför. Individer och grupper som befinner sig i en svag arbetsmarknadsposition kan se företagande som den enda tillgÀngliga lösning för de problem som arbetslöshet eller riskerad arbetslöshet medför. Denna studie syftar till att undersöka vilka de ofrivilliga företagarna Àr.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att studera vad som har pÄverkat spotpriset pÄ el i Sverige mellan Ären 1996 och 2002. För att besvara syftet har de variabler som pÄverkar utbudet respektive efterfrÄgan, och dÀrmed ocksÄ spotpriset pÄ el, identifierats med hjÀlp av traditionell ekonomisk teori. DÀrefter har en modell utformats och lösts med hjÀlp av Two-Stage Least Square metoden. De inkluderade variablerna i modellen Àr disponibel inkomst, pris pÄ olja, teknologisk utveckling, kapacitet samt importerad kvantitet el. Förklaringsgraden pÄ regressionen blev cirka 82 procent vilket tyder pÄ att det kan finnas variabler som pÄverkar spotpriset pÄ el som utelÀmnats frÄn modellen.

Bakgrund: Bröstcancer Àr den vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige. Under 2008 fick ca 7300 kvinnor diagnosen bröstcancer och av dessa var 72 procent 55 Är och Àldre. Tidigare forskning har visat att postmenopausala kvinnor som Àr 55 Är och Àldre upplever att de inte fÄr tillrÀckligt stöd frÄn vÄrdpersonal och nÀrstÄende.Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva hur postmenopausala kvinnor med bröstcancer upplever olika former av stöd och hur dessa pÄverkar deras hÀlsa.Metod: Vi anvÀnde oss av en litteraturöversikt, med 16 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar som undersöktes och analyserades enligt Friberg (2006).Resultat: Dataanalysen av artiklarna resulterade i fem teman och dessa Àr: emotionellt stöd, vÄrdpersonalens stöd, nÀrstÄendes stöd, religiöst stöd och informationsstöd. Vi fann att dessa stöd Àr viktiga för postmenopausala kvinnors hÀlsa och livskvalitet.Slutsats: Olika typer av stöd frÄn nÀrstÄende och vÄrdpersonal upplevs som viktiga för postmenopausala kvinnor med bröstcancer. Mer forskning behövs för att fÄ en bÀttre förstÄelse för vilka stöd som Àr viktiga för postmenopausala kvinnor med bröstcancer och hur dessa pÄverkar deras hÀlsa..

Lagen om energideklaration började gÀlla den 1 oktober 2006 och grundar sig pÄ ett EG direktiv som syftar pÄ att energieffektivisera vÄra byggnader. Byggnader i Sverige stÄr för cirka 40 procent av landets totala energianvÀndning och det Àr dÀrför viktigt att man försöker hitta energieffektiviseringar kring detta omrÄde.MÄlet med energieffektiviseringen Àr att skapa möjligheter för en hÄllbar samhÀllsutveckling, trygga vÄr energiförsörjning och samtidigt kunna minska EU:s beroende av importerad energi.Syftet med detta examensarbete Àr att hjÀlpa John Mattson Fastighets AB att utrÀtta en energideklaration för fastighetsbestÄndet ute pÄ Lidingö. MÄlet Àr att komma fram till energibesparingsÄtgÀrder som Àr kostnadseffektiva och vÀrna om kundkvalitén. NÀr man sedan genomför ÄtgÀrderna kommer det att medföra att driftkostnaderna minskas och att hyresgÀsterna fÄr en bÀttre boendemiljö samt bidrar till ett hÄllbart samhÀlle.Det visar sig att tvÄ kostnadseffektiva energibesparingsförslag skulle kunna minska energiförbrukningen i fastighetsbestÄndet med ungefÀr 15 % som inte krÀver nÄgra större ingrepp i byggnaderna. Investeringskostnaden Àr lÄg och Pay-Off-tiden relativt kort om man jÀmför med andra besparingsförslag.

Bakgrund: Cirka 0,5-1 procent av den svenska befolkningen fÄr nÄgon gÄng i sitt liv diagnosen schizofreni. Att leva med schizofreni innebÀr psykisk ohÀlsa i form av bland annat hallucinationer, vanförestÀllningar samt apati och passivitet. Syfte: Att belysa vilka upplevelser patienter med schizofreni har av bemötandet i vÄrden. Metod: Litteraturstudie som Àr baserad pÄ tio kvalitativa artiklar. Resultat: Behovet av kommunikation identifierades som ett huvudtema som Àr genomgÄende genom hela resultatet.

Det reformerade pensionssystemet som infördes pÄ 90-talet bestÄr av tre delar; den allmÀnna pensionen, tjÀnstepension samt eventuellt privat pensionssparande. Till den allmÀnna pensionen avsÀtts 18,5 procent av individens inkomst varje Är. 2,5 procent av dessa gÄr till premiepensionen dÀr individen sjÀlv vÀljer i vilka fonder de ska placeras. Det finns cirka 790 fonder att vÀlja mellan i systemet. Om individen inte sjÀlv gör ett eget val placeras dennes premiepension i premiesparfonden vilken förvaltas av sjunde AP-fonden. Tidigare undersökningar har visat att engagemanget i premiepensionen Àr lÄgt.

Bakgrund: En kombination av olika riskfaktorer och ett yttre tryck bidrar till att patienter drabbas av trycksÄr. Sjuksköterskor i samarbete med undersköterskor ansvarar för att förhindra risken för trycksÄr hos patienter. Tidigare studie pÄvisar att femton procent av inneliggande patienter pÄ sjukhus drabbas av trycksÄr. Syfte: Syftet med studien Àr att belysa varför patienter fÄr trycksÄr trots att sjuksköterskan i samarbete med undersköterskan bör ha kunskaper för att förebygga vÄrdrelaterade trycksÄr. Metod: Författarna anvÀnder sig av metoden allmÀn litteraturöversikt.

Arbetets syfte var att belysa och kartlÀgga hur förskolor anvÀnder sig av det sociala mediet Facebook. Datainsamlingen har skett genom bÄde kvantitativa och kvalitativa metoder baserade pÄ 56 Pysslingförskolors Facebook-sidor. Materialet har bearbetats med hjÀlp av statistiskt beskrivande analys samt innehÄllsanalys. Avsikten med att anvÀnda sig av dessa tvÄ analysmetoder har dels varit att belysa hur förskolorna kommunicerar genom Facebook och dels för att kunna redogöra för hur interaktiviteten mellan förskolan och anvÀndaren ser ut. Pysslingförskolors anvÀndande av Facebook har under Äret ökat med 933 procent jÀmfört med föregÄende Är.

VÄrt sprÄk lÀr vi oss tidigt i livet men den största delen av vÄr kommunikation sker ickeverbalt genom kroppssprÄk, mimik och gester utan att vi reflekterar över det. Detta utgör cirka 80-95 procent av den dagliga kommunikationen och Àr av stor vikt i klientkontakten inom vÄrden. Denna litteraturstudie tar upp vikten av medveten grundlÀggande kommunikation inom vÄrdyrken, sÄvÀl pÄ humansidan som i arbetet med djur. Studien syftar till att ta reda pÄ hur djurhÀlsopersonalen kan bli bÀttre pÄ att kommunicera med djurÀgare och dÀrigenom uppnÄ en högre följsamhet. För att effektivisera kontakten mellan klienter och vÄrdpersonal har modeller som The Four Habit Approach och CRAFT tagits fram, vilka ska öka samarbetsmöjligheter, följsamhet och vÄrdkvalitet. I den internationella litteraturen anvÀnds de olika begreppen compliance, adherence och concordance för att beskriva just följsamhet.

Vid palliativ vÄrd bör, enligt WHO, organiserat stöd erbjudas nÀrstÄende sÄvÀl under patientens sjukdomstid som efter dödsfallet. Syftet med föreliggande arbete var att kvantitativt mÀta effekterna av deltagande alternativt icke deltagande i efterlevandegrupp. Efterlevande (n=84) till patienter som vÄrdats hemma med hjÀlp av en palliativ enhet fick svara pÄ enkÀtfrÄgor av likert-typ som mÀter sorg, nedstÀmdhet och depression. MÀtningarna skedde vid tvÄ tillfÀllen, före start av efterlevandegrupp och 10 veckor senare. Svar lÀmnades av 75 personer vid första mÀttillfÀllet och 61 vid det andra.

Under 2010 avled cirka 90 000 personer i Sverige, varav 80 procent bedömdes ha behov av palliativ vÄrd. Palliativ vÄrd ges oberoende av diagnos och Älder under personers sista tid i livet. Den palliativa perioden varierar, beroende frÄn person till person. Syftet med studien Àr att undersöka hur bÄde sjuksköterskan och patienten ser pÄ autonomi och vÀrdighet vid palliativ vÄrd. Metoden som valts Àr litteraturöversikt med kvalitativa artiklar som kvalitetsgranskats.