Sverige stÄr nu inför en ny industriell revolution som innebÀr att allt fler yrkessektorer blir berörda, speciellt vissa service- och tjÀnsterelaterade yrken. Den teknologiska utvecklingen skapar större möjligheter för företag att dela upp tillverkningsprocessen och pÄ sÄ sÀtt kan företagen utnyttja komparativa fördelar i de omrÄden dÀr dessa finns. Konsekvenserna kan bli att företag vÀljer att placera tillverkningen i andra lÀnder vilket skapar oro för att arbetstillfÀllena ska minska i lÀnder som Sverige. Hur mÄnga arbeten som kan pÄverkas av företagsflytt Àr ett Àmne som har förekommit i medier den senaste tiden och buden Àr mÄnga.Genom att utföra en undersökning, som ger en uppskattning av hur mÄnga arbetstillfÀllen detta kan pÄverka, bedömer vi att 27 procent av den totala sysselsÀttningen i Sverige potentiellt kan vara utflyttbar. Ett vanligt antagande Àr att de arbetare som berörs av företagsflytt har en lÀgre utbildning och att högutbildade stÄr pÄ sÀker mark.

Göteborg Àr en av Europas mest segregerade stÀder (Andersson m.fl. 2009, s. 7); inkomstsvaga, ofta utlandsfödda bor i hyresrÀtter i förortsstadsdelar medan de ekonomiskt starka har sina egnahemsomrÄden eller bor i innerstaden. I jÀmförelse med andra liknande stÀder i Europa Àr Göteborg starkt segregerat. Mer Àn hÀlften av regionens bostadsomrÄden bestÄr till 90 procent av bara en upplÄtelseform, de flesta av dem Àr egnahemsomrÄden, vilket placerar Göteborg i en sÀrstÀllning.

Befolkningen i Sverige besta?r till cirka 17 procent av a?ldre individer o?ver 65 a?r. Att a?ldras med ha?lsa a?r en central byggsten inom det ha?lsofra?mjande arbetet. Vid kartla?ggning och underso?kning av de a?ldstas ha?lsa, levnadsvanor och livsstil kan ha?lsofra?mjande insatser tilla?mpas, riktade mot dess behov.

Syfte: Syftet med föreliggande studie var att undersöka operationspersonalens följsamhet till rekommenderade och lokala föreskrifter av hygienrutiner inom ortopedioperation pĂ„ Centraloperation pĂ„ Östersunds sjukhus. Metod: Studien var en kvantitativ observationsstudie och genomfördes med hjĂ€lp av ett observationsprotokoll. Observationerna utgjordes av höft- och knĂ€plastiker och den sammanlagda mĂ€ngden observationer var tio stycken. Varje yrkeskategori i operationsteamet observerades utifrĂ„n olika moment, sĂ„som arbetsklĂ€der, lĂ€kemedelsberedning, huddesinfektion och sterildrapering. Följsamheten till hygienrutinerna i de olika momenten berĂ€knades i procent och delades in i tre grupper: 100 % fullstĂ€ndig följsamhet, 99-75 % delvis följsamhet och <75 % bristfĂ€llig följsamhet.

Syfte: Syftet med föreliggande studie var att undersöka operationspersonalens följsamhet till rekommenderade och lokala föreskrifter av hygienrutiner inom ortopedioperation pĂ„ Centraloperation pĂ„ Östersunds sjukhus. Metod: Studien var en kvantitativ observationsstudie och genomfördes med hjĂ€lp av ett observationsprotokoll. Observationerna utgjordes av höft- och knĂ€plastiker och den sammanlagda mĂ€ngden observationer var tio stycken. Varje yrkeskategori i operationsteamet observerades utifrĂ„n olika moment, sĂ„som arbetsklĂ€der, lĂ€kemedelsberedning, huddesinfektion och sterildrapering. Följsamheten till hygienrutinerna i de olika momenten berĂ€knades i procent och delades in i tre grupper: 100 % fullstĂ€ndig följsamhet, 99-75 % delvis följsamhet och <75 % bristfĂ€llig följsamhet.

År 1997 skrevs Kyotoprotokollet under av 84 lĂ€nder som senare avsĂ„g att ratificera protokollet. Kyotoprotokollet Förbinder Annex I lĂ€nderna att totalt sĂ€nka sina utslĂ€pp med 5 procent av 1990Ă„rs nivĂ„ under perioden 2008-2012. NĂ€r den perioden Ă€r till Ă€nda tyder mycket pĂ„ att Kyotoprotokollet ska ersĂ€ttas av ett nytt protokoll som eventuellt inkorporerar ej Annex I lĂ€nder och som Ă€ven ger dessa lĂ€nder utslĂ€ppsmĂ„l. Uppsatsens frĂ„gestĂ€llning Ă€r huruvida försök att minska vĂ€xthusgasutslĂ€ppen bör ske med internationell utslĂ€ppshandel av vĂ€xthusgaser som ett instrument. Teorin som uppsatsen Ă€r avgrĂ€nsad till ger stöd till att en internationell utslĂ€ppshandel Ă€r optimal om de berörda lĂ€nderna inte har varu- eller tjĂ€nstehandel (autarki) mellan sig.

Befolkningen i Sverige besta?r till cirka 17 procent av a?ldre individer o?ver 65 a?r. Att a?ldras med ha?lsa a?r en central byggsten inom det ha?lsofra?mjande arbetet. Vid kartla?ggning och underso?kning av de a?ldstas ha?lsa, levnadsvanor och livsstil kan ha?lsofra?mjande insatser tilla?mpas, riktade mot dess behov.

  Schizofreni Àr en psykotisk störning som drabbar knappt en procent av den vuxna befolkningen. En börda för hela familjen uppstÄr nÀr en familjemedlem insjuknar i schizofreni. Syftet var att belysa nÀrstÄendes upplevelser och hantering av att leva med en schizofren person, samt vilket eventuellt stöd de var i behov av. Metoden var en systematisk litteraturstudie som utfördes genom systematisk sökning, kritisk granskning och sammanstÀllning. Resultatet identifierade fyra kategorier och sju subkategorier: Upplevelser med subkategorin kÀnslor, familjebelastning med subkategorin börda, coping med subkategorierna negativ coping och positiv coping, samt stödbehov med subkategorierna utbildning, socialt stöd och professionellt stöd.

Syftet Àr att undersöka om det Àr nÄgon skillnad pÄ hur elevernas lÀsförmÄga utvecklas om de gÄr i Äldersblandad eller i Äldershomogen klass.n annan del av syftet Àr att undersöka om det Àr nÄgon skillnad pÄ hur pojkar och flickor utvecklar sin lÀsförmÄga i de bÄda olika klasstyperna. För att göra undersökningen har olika lÀstest anvÀnts. Genom att jÀmföra resultat i Ärskurs tre med resultat frÄn inskolningsprov i Ärskurs ett har jag försökt att fÄ ett mÀtbart vÀrde pÄ elevernas lÀsutveckling. Resultaten har i lÀmpliga fall bearbetats statistiskt och arbetet Àr kvantitativt till sin karaktÀr. Resultaten pekar pÄ att det Àr större skillnad pÄ pojkars och flickors lÀsförmÄga och pÄ deras lÀsytveckling Àn vad det Àr pÄ elever frÄn olika typer av klasser. Det förligger dock en liten skillnad mellan de olika klasstyperna, de Äldersblandade eleverna Àr nÄgot bÀtre.

Bakgrund Förlossningsdepression, depression postpartum (PPD) drabbar omkring 13 procent av alla kvinnor under de första mÄnaderna efter förlossningen. Depressionen pÄverkar inte bara kvinnans egen hÀlsa, utan ocksÄ förÀldraparets relation, och kan ge lÄngvariga negativa effekter pÄ barnets utveckling. Syftet var att belysa upplevelsen av förlossnings-depression i ett familjeperspektiv. Metod Denna studie har utformats som en litteraturstudie, 7 kvalitativa artiklar och 8 kvantitativa artiklar ingÄr. De databaser som har anvÀnts Àr PubMed, Cinahl och Psycinfo.

Tillverkning av portlandklinker stÄr för ungefÀr fem procent av vÀrldens totala koldioxidutslÀpp. Det finns dÀrför ett allmÀnt intresse att minska anvÀndandet av portlandklinker. Klinkern kan antingen ersÀttas av andra cementerande material, eller sÄ kan nya cementsnÄla recept utformas. I den hÀr rapporten har tvÄ cement med inmald flygaska respektive slagg frÄn Cementa AB undersökts. För att undersöka klinkerersÀttnings-materialens potential har tester för tryckhÄllfasthet, uttorkningskrympning, bindetid, vÀrmeutveckling och arbetbarhet utförts.

I detta examensarbete har Stockholmsbörsens historiska utveckling under perioden 1919 ? 2003 analyserats. Arbetet har genomförts med handledning frÄn SEB Enskilda Banken och Institutionen för produktionsekonomi vid Linköpings tekniska högskola.De viktigaste resultaten som dras ur detta arbete grundar sig frÀmst pÄ statistisk analys av historiska tidsserier över totalavkastning, direktavkastning, inflation och BNP-tillvÀxt. Först har Stockholmsbörsens totalavkastning analyserats och dess egenskaper presenterats. HÀr kan nÀmnas att utdelningarna spelat en stor roll för den historiska totalavkastningen, Äterinvesterade utgjorde dessa cirka 62 procent av den Ärliga reala totalavkastningen pÄ 6,6 procent under perioden 1919 ? 2003.Vidare har Stockholmsbörsens direktavkastning och dess betydelse som vÀrderingsmÄtt studerats.

MĂ„let med denna rapport har varit att konstatera den inverkan en stor installerad effekt av lokalproducerad el kan ha pĂ„ ett landsbygdsnĂ€t. Studien har dels baserats pĂ„ timmĂ€tningar frĂ„n kundernas elmĂ€tare men Ă€ven av elkvalitĂ©mĂ€tare som monterats vid tre olika platser i det för studien givna transformatoromrĂ„det. De platser som valdes var vid transformatorn, i ett kabelskĂ„p mellan de bĂ„da produktionsanlĂ€ggningarna samt vid en kund som Ă€r i elnĂ€tets periferi.Fokus har lagts pĂ„ att studera tillfĂ€llen nĂ€r förbrukningen i nĂ€tet Ă€r mindre Ă€n produktionen och Ă€ven överspĂ€nningar. Även om fokus lagts pĂ„ dessa tvĂ„ fenomen finns en förteckning över andra effekter anslutning av lokalproducerad el kan ha pĂ„ elnĂ€tet. En pĂ„taglig skillnad kan uppvisas för effektflödena i elnĂ€tet.

Internet har medfört att flödet av kapital och information mellan konsument och nÀringsliv Àr enklare och mer tillgÀngligt Àn nÄgonsin tidigare. Dagligvaruhandeln Àr inget undantag och finns sedan 1989 pÄ internet, men det Àr först pÄ senare Är som mathandel pÄ internet blivit utbrett. I dagslÀget sker cirka en procent av den svenska livsmedelshandeln genom bestÀllningar via internet. Av denna procent utgörs hÀlften av fÀrdiga middagslösningar omnÀmnt som fÀrdiga matkassar. Den fÀrdiga matkassen Àr en svensk innovation och lanserades 2007 av företaget Middagsfrid.

Denna uppsats skrivs pÄ uppdrag av Statisticon AB och syftar till att studera hur bortfall pÄverkar skattningen av trafikarbetets förÀndring (TF) frÄn 2011 till 2012. Vi arbetar med data som samlats in timvis Äret runt frÄn 83 mÀtstationer utplacerade i Sverige. Tre olika typer av bortfall kommer att undersökas: bortfall av hela mÀtstationer, bortfall av dygn och bortfall av reella bortfallsmönster. Vi utför sedan tre olika simuleringar dÀr bortfall simuleras utifrÄn var och en av dessa bortfallstyper för att se hur skattningen av TF pÄverkas. Proceduren upprepas för större och större bortfall.