Bakgrund: SmÀrtor i underlivet och livmodern Àr vanligt förekommande bland nyförlösta kvinnor. Orsaker till smÀrtan kan vara bristningar och/eller klipp i perineum och vaginas mjuka vÀvnader samt smÀrta relaterat till eftervÀrkar. Perineal skada kan hindra kvinnan frÄn att mobiliseras och kan orsaka henne smÀrta i sittande stÀllning. Studier visar att ca 90 procent av nyförlösta kvinnor upplever perineal smÀrta första dygnet postpartum och 96 procent av kvinnorna upplever smÀrta till följd av kontraktioner i livmodern, s.k. eftervÀrkar.

Titel: Kommunikation i praktiken ? En enkÀtstudie om att kommunicera med företag i anskaffandet av praktikplatser för elever i grundskola och gymnasium.Författare: Emil Bredmar.Uppdragsgivare: Göteborgsregionens kommunalförbund (GR).Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2013.Handledare: Mathias A. FÀrdigh.Sidantal: 75 inklusive bilagor.Antal ord: 19 835 exklusive bilagor.Syfte: Genom att undersöka personer pÄ företags attityder till Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) och praktikplatsen.se (PP), Äsikter om praktik och information kring praktik Àr syftet med studien att ge rekommendationer till hur GR kan kommunicera med företag i anskaffningen av praktikplatser för elever i grundskola och gymnasium.Metod och material: Kvantitativ webbenkÀtundersökning distribuerad via mejl till 1106 av GRs kontaktpersoner pÄ företag i Göteborgsregionen.Huvudresultat: Resultatet och analysen av enkÀtundersökningen visar att Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) och praktikplatsen.se (PP) inte Àr sÀrskilt vÀlkÀnda bland sina företagskontakter och att de kan arbeta pÄ att stÀrka sitt anseende och varumÀrke. 94 procent av respondenterna Àr helt eller delvis positivt instÀllda till att företaget de arbetar pÄ tar emot eller skulle ta emot praktikanter. NÀr svarspersonerna uppger varför deras företag tar emot praktikanter utmÀrker sig tre anledningar: 1) framtida rekrytering av arbetskraft, 2) ta ett samhÀllsansvar som företag och 3) sprida kunskaper om vÄr verksamhet/ bransch.

Dagens jordbruksmark Àr till olika grad onödigt packad till följd av tunga maskinsystem. För att Äterskapa odlingsjordens optimala porositet mÄste jorden Ärligen luckras. Jag ville i mitt arbete undersöka om Äkerjordens normala porositet kan Äterskapas om den generella jordpackningen begrÀnsas och den optimala vÀxtplatsen uppnÄs med hjÀlp av ny precisionsodlingsteknik och hur det i sÄ fall pÄverkar den totala energiförbrukningen och lönsamheten under svenska förhÄllanden. Controlled Traffic Farming eller Kontrollerad trafik i fÀlt innebÀr en minimering av den generella skadliga jordpackningen som verkar skördenedsÀttande. Odlingssystemet bygger pÄ att man inrÀttar fasta spÄr i fÀlten dit all maskintrafik hÀrleds.

SAMVERKAN MELLAN HEM OCH SKOLA PÅ GYMNASIET ? HUR SER PEDAGOGER SAMT ELEVER PÅ DEN? ABSTRAKT Uppsatsens syfte Ă€r att ta del av vad pedagoger och elever anser om samverkan mellan hem och gymnasieskola. Uppsatsen innefattar en litteraturdel som behandlar forskning kring Ă€mnesomrĂ„det samt att skolans lĂ€roplaner behandlar samverkan mellan hem och skola. Som metod har sĂ„vĂ€l kvalitativa som kvantitativa utnyttjats för att belysa pedagogernas och elevernas uppfattning. Resultatet pĂ„visar att samverkan avtar under gymnasiet samtidigt som pedagogerna uttrycker en önskan om att förĂ€ldrar engagerar sig mer.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka elevers förstÄelse för begreppen natur- och kulturlandskap i Ärskurs Ätta samt i vilken omfattning elever uppfattar hur deras nÀrmiljö anvÀnds i deras undervisning. Dessa begrepp Àr valda dÄ de utgör en central roll i kursplanen för geografi. VÄr undersökning bygger pÄ en kvantitativ enkÀtundersökning med uppföljande kvalitativa intervjuer. Vi har kommit fram till att eleverna har en viss förstÄelse för begreppen men har svÄrt att se helheten. 25 procent av eleverna kunde pÄ ett tillfredstÀllandet sÀtt förklara natur- och kulturlandskap.

Syfte och frÄgestÀllningarStudien genomfördes med syftet att specificera vilken intensitet och duration vid uppvÀrmning som Àr optimal för att fÄ ut största möjliga effekt vid anaerob prestation i form av maximalt vertikalhopp och fem sekunders maximal cykelsprint. Studien byggde pÄ tre frÄgestÀllningar: PÄ vilket sÀtt pÄverkar uppvÀrmningen prestationen vid ett maximalt vertikalhopp? PÄ vilket sÀtt pÄverkar uppvÀrmningen prestationen vid ett maximalt fem sekunders sprinttest? Vilken uppvÀrmning Àr optimal för maximal muskulÀr explosivitet?MetodDesignen var en kvantitativ experimentell studie som innefattade fyra fysiskt aktiva kvinnor med genomsnittsÄlder pÄ 24 Är. Testerna bestod av nio tillfÀllen dÀr en slumpad uppvÀrmning pÄ ergometercykel genomfördes varje gÄng. DÀrefter genomfördes tre vertikalhopp, sÄ kallade counter movement jump, pÄ en kraftplatta och tre fem-sekunders sprint (5sCST) pÄ Monarks Peak Bike.

SammanfattningOlikheter mellan lÀnder och deras olika regelverk gör att företags Ärs-redovisningar skiljer sig Ät och intressenter fÄr svÄrare att jÀmföra finansiell information. Olikheter leder i sin tur till olika definitioner och vÀrderingar vid redovisning, vilket gör att jÀmförbarheten mellan företag och vÀrdering av ett företag blir en komplicerad verksamhet. (FAR 2009). Immateriella tillgÄngar har diskuterats flitigt och det finns argument bÄde för och emot huruvida företagen skall aktivera tillgÄngen i balansrÀkningen (Sundgren et al 2007). FoU inom lÀkemedelsindustrin Àr en mycket riskfylld verksamhet, eftersom endast cirka 10 procent av alla lÀkemedel som nÄr utvecklingsfasen kommer ut pÄ marknaden till slut och cirka 20 procent av de marknadsförda lÀkemedlen Àr tillrÀckligt lönsamma för att sÄ smÄningom tÀcka den investering som gjorts i dem (Nickisch et al 2009).Undersökningen Àmnar svara pÄ följande frÄgor: Vilka Àr de huvudsakliga faktorer som begrÀnsar företagen vid redovisning av FoU? I vilken omfattning aktiverar företagen kostnader för FoU som en tillgÄng? Vilka Àr de tÀnkbara orsakerna bakom lÀkemedelsföretagens val av redovisning av FoU?Syftet med uppsatsen Àr att identifiera hur företagen inom lÀkemedels-branschen redovisar FoU i sina rÀkenskaper, samt vilka begrÀnsningar och möjligheter företagen stÄr inför i och med gÀllande regelverk och rekommen-dationer.Uppsatsen Àr i huvudsak konstruerad med hjÀlp av den kvalitativa metoden.

All inkomst frÄn uthyrning av privatbostad skall beskattas som inkomst av kapital med 30 procent, vilket regleras i inkomstskattelagens 42:a kapitel 30§. Inkomstskattelagen ger ocksÄ, bland annat, möjligheten till att göra ett schablonavdrag pÄ hyresinkomsten pÄ vilket man inte behöver betala skatt. Uppsatsen undersöker hur detta schablonavdrag Àr tÀnkt att pÄverka och hur det har pÄverkat bostadsutbudet i Sverige. Detta genom att se pÄ hur lagen har utvecklats sedan den instiftades 1990, dÄ inkomst frÄn uthyrning av privatbostad gick frÄn att vara helt skattefri till skattebelagd med 30 procent med undantag av det dÄvarande schablonavdraget pÄ 4000 kronor. Sedan skattereformen 1990 har utvecklingen gÄtt tillbaka mot en allt mer skattebefriad hyresinkomst för privatpersoner och schablonavdraget ligger idag pÄ 18000 kronor.

I denna studie studeras den europeiska integrationen ur ett konvergensperspektiv dÀr inkomstkonvergensen spanska regioner emellan fÄr fungera som exempel. Med hjÀlp av ett paneldataset innehÄllande data pÄ bland annat inkomst och tilldelade fondmedel frÄn EU för 17 spanska regioner för perioden 1980-2004, gör vi konvergensskattningar med fixed effects och finner stöd för inkomstkonvergens pÄ 2,7 procent. Denna inkomstkonvergens innebÀr att regioner med initialt lÄg inkomst i genomsnitt har haft en högre tillvÀxt Àn rikare regioner. Vi kan dock ej finna nÄgot starkt samband mellan de strukturfonder regionerna erhÄllit och denna konvergens..

De flesta företag anvÀnder sig av nÄgot slags system för att kontrollera arbetsflödet. Dessa system anvÀnds av alla pÄ företaget och dÀrmed Àr det viktigt att undersöka, hur medarbetarna upplever detta system. Med en explorativ utgÄngspunkt gjordes en enkÀtstudie pÄ ett företag i VÀstsverige. Resultatet visade att deltagarna, förutom nÄgra fÄ procent i stort sett hade liknande positiva upplevelser. Ingen skillnad fanns heller mellan grupperingarna ung/gammal eller antal Är de arbetat pÄ företaget.

Detta Ă€r en empirisk studie om konvergerande BNP per capita-utveckling i Östeuropa. BĂ„de absolut och betingad konvergens har undersökts. Absolut konvergens innebĂ€r att fattigare ekonomier har högre tillvĂ€xt Ă€n rikare ekonomier. Betingad konvergens innebĂ€r att ekonomierna konvergerar mot sin egen jĂ€mviktsbana. Resultaten i denna uppsats tyder pĂ„ att absolut konvergens inte förekommer i Östeuropa under tidsperioden 1990 till 2003.

I dagens samhÀlle spenderar de flesta mÄnga timmar av dygnet pÄ arbetet. Det innebÀr att mÀnniskor troligen Àter en betydande del av sina mÄltider pÄ arbetet. MÄltidens betydelse har uppmÀrksammats de senaste Ären och har dÄ syftat till lunchen, matens kvalité, tidpunkten och platsen. MÄltidens kontext innefattar innehÄll, tid, social och fysisk mÄltidsmiljö. Eftersom mÀnniskor Àter pÄ arbetet Àr mÄltiden pÄ arbetsplatsen viktig nÀr det kommer till anstÀlldas hÀlsa, arbetstrivsel och prestation.

Solen Àr grunden till allt liv pÄ jorden. Idag finns det teknik som kan utvinna energi ur solen och genom solceller kan el produceras. I Sverige finns mycket förnybar energi med en betydande andel frÄn vattenkraft. Idag finns 24 MW installerad solcellseffekt. Det saknas tydliga mÄl för utbyggnad av solceller i Sverige.

Under 12 arbetsveckor har vi i projektgruppen producerat en dokumentÀrfilm för en extern kund, Svenska Kyrkan. En film med 70 procent samtal och de övriga procenten har fördelat emellan, reportage, miljö och klippbilder. Samarbetet oss mellan oss tre har fungerat bra, med samarbetet med uppdragsgivaren inte fungerat lika önskvÀrt. DÀr problem med löften, förseningar i tidsplanen och snabba omstruktureringar tillstötte. Jag har applicerat Bill Nichols modus pÄ mitt verk samt jÀmfört verk som hÄller kriterierna för de modus som Nichols beskriver.

Det primÀra mÄlet med friskvÄrdsprogram Àr att öka aktivitetsnivÄn hos arbetstagarna. Syftet med denna studie var att beskriva effekterna av friskvÄrdsförmÄnerna hos anstÀllda pÄ RönnskÀrsverket i Skelleftehamn. EnkÀter delades ut pÄ sex olika avdelningar. Resultatet visar att 70 % av de anstÀllda anvÀnder RönnskÀrs friskvÄrd vilket betyder att mÄnga inom företaget Àr fysiskt aktiva. Den vanligaste aktivitetsnivÄn nÀr de utnyttjar RönnskÀrs friskvÄrd Àr 1 gÄng/veckan.