Att göra sammanfattningar med hjÀlp av datorer istÀllet för att manuellt skriva dem Àr nÄgot sommÄnga försöker komma pÄ en bra lösning för. Hur man ska utvÀrdera om de sammanfattningar somproduceras Àr bra Àr dock ingen sjÀlvklarhet och flera olika lösningar har föreslagits. I denna studieanvÀnds det svenska högskoleprovet som grund för att undersöka hur stor skillnad det Àr mellanoriginaltexterna och deras motsvarande extraktionsbaserade sammanfattningar. I studien visas attdet gÄr nÀstan dubbelt sÄ snabbt att lÀsa en trettioprocentig extraktionsbaserad sammanfattningjÀmfört med dess original. Skillnaden i antal rÀtt svar mellan sammanfattningarna ochoriginaltexterna blev cirka 10 procent sÀmre för sammanfattningarna Àn originaltexterna.Sammanfattningarna skattades ocksÄ som sÀmre i de subjektiva skattningar försöksdeltagarna fick göra för varje text..

Konkurs Ă€r ingen ny företeelse i Sverige, redan Ă„r 1818 tillkom den förstalydelsen av konkurslagen. Vid sidan av konkurslagen finnsförmĂ„nsrĂ€ttslagen som Ă€r den lag som reglerar i vilken turordning somfordringsĂ€gare fĂ„r betalt vid en konkurs. Lagen förĂ€ndrades senast den förstajanuari 2004. Ändringen har sedermera skapat en livlig debatt dĂ€rNĂ€ringspolitiska kommittĂ©n pĂ„ Företagarförbundet menar att minskningenav sĂ€kerhetsunderlaget för kreditgivarna som gĂ„tt frĂ„n 100 procent till 55procent Ă€r nĂ„got som smĂ„företagaren fĂ„r plikta för. I motsats till nyaförmĂ„nsrĂ€ttslagen som anses tillvĂ€xthĂ€mmande har det utvecklats tvĂ„ olikaklustermodeller, trippelhelix och diamant modellen för att frĂ€mja tillvĂ€xt ochbĂ„da anvĂ€nds i Sverige.

De flesta företag anvÀnder sig av nÄgot slags system för att kontrollera arbetsflödet. Dessa system anvÀnds av alla pÄ företaget och dÀrmed Àr det viktigt att undersöka, hur medarbetarna upplever detta system. Med en explorativ utgÄngspunkt gjordes en enkÀtstudie pÄ ett företag i VÀstsverige. Resultatet visade att deltagarna, förutom nÄgra fÄ procent i stort sett hade liknande positiva upplevelser. Ingen skillnad fanns heller mellan grupperingarna ung/gammal eller antal Är de arbetat pÄ företaget.

I HFD 2014 ref 76 Àndrar Högsta Förvaltningsdomstolen tidigare instansers domslut och faststÀller hur berÀkningen av bruttolönen ska göras för utlÀndska arbetstagare med nettolöneavtal, vilka tillÀmpar 11 kap. 22 § 3 st. Inkomstskattelagen (1999:1229), IL. Vid ett nettolöneavtal kommer arbetstagaren och arbetsgivaren vanligtvis överens om att arbetsgivaren ska stÄ för arbetstagarens skatt. Eftersom IL utgÄr frÄn en bruttolönebeskattning krÀvs att en gross-up görs frÄn nettolönen till en bruttolön, vilket samtliga instanser Àr eniga om.

Endast 31 procent av svenskarna kÀnde till att nÀsta europeiska val Àger rum under 2009. EU berÀknas ligga bakom 60 procent av det arbete som sker inom svenska kommuner och landsting varför det har stor betydelse vilket alternativ som vÀljs i ett EU-parlamentsval i Sverige. Trots det Àr det rent historiskt ett betydligt högre valdeltagande vid Riksdagsval i jÀmförelse med EU-parlamentsval. Vid de tvÄ senaste valen var valdeltagandet vid riksdagsvalet mer Àn dubbelt sÄ högt som vid EU-parlamentsvalet. RÀtten att rösta vid allmÀnna och rÀttvisa val Àr en grundlÀggande demokratisk rÀttighet som innefattar att medborgare vÀljer det alternativ som bÀst stÀmmer överens med deras preferenser.

Bakrund: LĂ„ngtidssjukskrivningar ökar och har ökat de senaste Ă„ren, detta medför ökade kostnader inte bara för statskassan utan Ă€ven för den privata sektorn. RiksförsĂ€kringsverket rapporterar stĂ€ndigt ökade kostnader för sjukskrivningar och frĂ„n regeringshĂ„ll kommer Ă„tgĂ€rdspaket i syfte att sĂ€nka kostnaderna för sjukfrĂ„nvaron samt att fĂ„ lĂ„ngtidssjukskrivna tillbaka i arbete.Syfte: Att utvĂ€rdera en sex veckor lĂ„ng rehabiliteringskurs för lĂ„ngtidssjukskrivna arbetande montörer i finmekanisk industri. Syftet var att se hur mĂ„nga som kom tillbaka i arbete efter genomgĂ„ngen kurs.Undersökt grupp och metod: Tio kvinnor som arbetade i monteringen och hade varit sjukskrivna fyra veckor eller lĂ€ngre utvaldes. Åtta individer under diagnosen skuldermyalgi och en med diagnosen utmattningsdepression deltog i studien. En individ exkluderades pga.

Bakgrund: Under de senaste tio Ă„ren har kundtidningsbranschen haft en stark tillvĂ€xt och marknaden bestĂ„r idag av 10 till 15 stora kundtidningsproducenter som tillsammans omsĂ€tter ungefĂ€r 400-500 miljoner kronor med marginaler som ligger runt 10-15 procent (ResumĂ© 2005). De tre största kundtidningarna (BuffĂ© frĂ„n ICA Handlarnas AB, Mersmak frĂ„n Coop och ÅhlĂ©ns Klubben frĂ„n ÅhlĂ©ns) har idag upplagor pĂ„ ungefĂ€r 4 500 000 exemplar per Ă„r (ResumĂ© 2003). Detta samtidigt som en undersökning, gjord pĂ„ uppdrag av Marknadstidningsakademin, visar att 39 procent av de tillfrĂ„gade företagen i undersökningen har en kundtidning och ytterliggare 20 procent svarar att de kommer att ha en kundtidning inom tvĂ„ Ă„r (ResumĂ© 2003). Med andra ord kommer marknaden utan tvivel fortsĂ€tta vĂ€xa och vi tycker dĂ€rför att det Ă€r viktigt att kartlĂ€gga kundtidningsbranschen samt göra en kvantitativ undersökning för att fĂ„ en förstĂ„else för konsumenternas attityder och tankar om kundtidningar. FrĂ„gestĂ€llning: Hur ser konsumenternas relation ut till kundtidningar, betrĂ€ffande kĂ€nslor, attityder och beteenden? Syfte: Under senare Ă„r har kundtidningen blivit ett allt vanligare sĂ€tt för svenska företag att marknadsföra sig sjĂ€lva och sina produkter.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur stor mÀngd av artiklarna om kommunal verksamhet i PiteÄ-Tidningen och Norra SkÄne som Àr kritiskt granskande. Det finns en brist pÄ undersökande journalistik i svenska lokaltidningar. Det visar bÄde resultaten frÄn tidigare forskningar och resultatet frÄn undersökningen som gjorts i den hÀr uppsatsen. Slutsatsen Àr ganska deprimerande för den som hyllar granskningsidealet. Cirka nio procent av texterna Àr undersökande och tre procent av dem har nÄtt upp till det hÄrdare kravet pÄ en kritisk granskning.

Sverige har ett penningpolitiskt mÄl som Àr att hÄlla prisinflationen till tvÄ procent. Det finns dock andra inflationsmÄtt, sÄ som löneinflation, som kan behöva beaktas vid penningpolitiska beslut. Denna uppsats undersöker om en mer vÀlfÀrdsoptimal penningpolitik kan uppnÄs om hÀnsyn Àven tas till löneinflationen. Först skattas en modell över den svenska ekonomin, en modell som sedan anvÀnds i simuleringar med olika rÀnteregler som lÀgger olika vikt vid produktionsgapet samt pris- och löneinflationen. Resultatet visar pÄ att rÀnteregler som lÀgger vikt vid bÄde löne och prisinflationen genererar lÀgre vÀlfÀrdsförluster Àn regler som endast fokuserar pÄ en av dem..

Syfte och frÄgestÀllningarStudien genomfördes med syftet att specificera vilken intensitet och duration vid uppvÀrmning som Àr optimal för att fÄ ut största möjliga effekt vid anaerob prestation i form av maximalt vertikalhopp och fem sekunders maximal cykelsprint. Studien byggde pÄ tre frÄgestÀllningar: PÄ vilket sÀtt pÄverkar uppvÀrmningen prestationen vid ett maximalt vertikalhopp? PÄ vilket sÀtt pÄverkar uppvÀrmningen prestationen vid ett maximalt fem sekunders sprinttest? Vilken uppvÀrmning Àr optimal för maximal muskulÀr explosivitet?MetodDesignen var en kvantitativ experimentell studie som innefattade fyra fysiskt aktiva kvinnor med genomsnittsÄlder pÄ 24 Är. Testerna bestod av nio tillfÀllen dÀr en slumpad uppvÀrmning pÄ ergometercykel genomfördes varje gÄng. DÀrefter genomfördes tre vertikalhopp, sÄ kallade counter movement jump, pÄ en kraftplatta och tre fem-sekunders sprint (5sCST) pÄ Monarks Peak Bike.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka elevers förstÄelse för begreppen natur- och kulturlandskap i Ärskurs Ätta samt i vilken omfattning elever uppfattar hur deras nÀrmiljö anvÀnds i deras undervisning. Dessa begrepp Àr valda dÄ de utgör en central roll i kursplanen för geografi. VÄr undersökning bygger pÄ en kvantitativ enkÀtundersökning med uppföljande kvalitativa intervjuer. Vi har kommit fram till att eleverna har en viss förstÄelse för begreppen men har svÄrt att se helheten. 25 procent av eleverna kunde pÄ ett tillfredstÀllandet sÀtt förklara natur- och kulturlandskap.

SAMVERKAN MELLAN HEM OCH SKOLA PÅ GYMNASIET? HUR SER PEDAGOGER SAMT ELEVER PÅ DEN?ABSTRAKT Uppsatsens syfte Ă€r att ta del av vad pedagoger och elever anser om samverkan mellan hem och gymnasieskola. Uppsatsen innefattar en litteraturdel som behandlar forskning kring Ă€mnesomrĂ„det samt att skolans lĂ€roplaner behandlar samverkan mellan hem och skola. Som metod har sĂ„vĂ€l kvalitativa som kvantitativa utnyttjats för att belysa pedagogernas och elevernas uppfattning. Resultatet pĂ„visar att samverkan avtar under gymnasiet samtidigt som pedagogerna uttrycker en önskan om att förĂ€ldrar engagerar sig mer.

Uppsatsen inleds med en kort introduktion i Ă€mnet hĂ„llbar utveckling för att sedan fokuserapĂ„ den ekologiska dimensionen av begreppet. Bakgrunden belyser hur miljöproblem kankopplas till maten vi Ă€ter och miljöfördelar med ekologiskt jordbruk. År 2005 satteregeringen ett produktionsmĂ„l för jordbruket att 20 procent av arealen ska brukas ekologiskttill Ă„r 2010. För att möta produktionsmĂ„let sattes ett inriktningsmĂ„l för den offentligakonsumtionen att 25 procent skulle vara ekologiskt Ă„r 2010. Flera tidigare studier visar attkomplexiteten med att öka andelen ekologiska livsmedel i mĂ„ltidsverksamheter Ă€r stor.

Denna studie syftar till, ur ett hÄllbarhetsperspektiv, att ge en djupare förstÄelse för hur turismen har pÄverkat destinationen Sharm el Sheikh i Egypten. Studiens resultat visar att destinationen Sharm el Sheikh har pÄverkats i stor omfattning av turismen, inom den socio- kulturella sektorn, den ekonomiska sektorn och miljösektorn, samtliga av de tre omrÄden som enligt FN Àr definitionen av hÄllbar turism.Inom den socio- kulturella sektorn finns det flera problem; den bakomliggande orsaken till mÄnga av dessa problem Àr att ursprungsbefolkningen kÀnner sig förbisedda och inte har getts möjlighet till att pÄverka utvecklingen av destinationen i en önskvÀrd omfattning. Den positiva pÄverkan turismen har haft pÄ den socio- kulturella sektorn Àr en ökad förstÄelse för den lokala kulturen.Den största negativa effekten pÄ den ekonomiska sektorn, av turismen pÄ Sharm el Sheikh, har visat sig vara att 97 procent av intÀkterna försvinner ut ur destinationen genom ett sÄ kallat lÀckage. Detta beror frÀmst pÄ att det Àr utlÀndska Àgare av hotellen och all-inclusive anlÀggningarna. Den egyptiska staten har försökt att minska detta lÀckage genom att införa en lag som sÀger att en egyptier mÄste Àga minst 49 procent av företaget, detta tycks dock inte ha gett önskat effekt utan istÀllet har vissa egyptier agerat som mÄlvakter mot en fast ersÀttning istÀllet för Àgandeskap i företagen.De miljömÀssiga problemen som turismen orsakat i Sharm el Sheikh Àr ocksÄ flera.

Det senaste Riksdagsvalet blev ett segertÄg för det frÀmlingsfientliga, populistiska partiet, Sverigedemokraterna. RiksdagsspÀrren pÄ fyra procent klarade dock inte partiet och procentuellt sÀtt kunde partiet tillskriva sig knappt tre procent av svenska folkets röster. Att jag i inledningen av sammanfattningen kallade valet för ett segertÄg för partiet omfattas av andra faktorer Àn enbart nÀstan representation i Riksdagen. I efterskalvet av partiets valframgÄngar dök det upp frÄgor hos mig framför allt det minst sagt förvirrade förhÄllandet som samhÀllet uppvisar gentemot Sverigedemokraterna. Det framkom tÀmligen snabbt hur komplext och snÄrigt det var för framför allt politiker, debattörer och media att debattera med partiet.