Bakgrund: I Lpo 94 står att "Skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar nyfikenhet och lust att lära". Vi var intresserade av att reda ut begreppet lust att lära och lustfyllt lärande och om det inte fanns nackdelar med de annars enbart positivt framställda begreppen i utbildningen och i skola. Syfte: Studien syftar till att identifiera betydelsen av begreppet lustfyllt lärande och beskriva pedagogernas syn på lustfyllt lärande som begränsning. I vår studie har vi koncentrerat oss på lärare i de yngre skolåren. Vi har därmed valt bort fritidspedagoger och förskollärare ur studien då de kommer från en annan yrkeskultur.

Studien behandlar begreppet det kompetenta barnet och dess komplexitet. Denerfarenhet vi har genom att vara verksamma i förskolan innebär att vi uppleverbegreppet används utan någon större eftertanke eller notis av dess betydelse. Syfte medstudien är att förklara och förstå innebörden av begreppet det kompetenta barnet iförskolan. Studiens litteraturgenomgång berör aktuell forskning inom området,begreppet det kompetenta barnet och barnsyn. Datainsamlingen som ligger till grund förstudien består av åtta kvalitativa intervjuer med förskollärare och genomfördes med stödav fenomenografin.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka vad elever i årskurs nio har för uppfattning om begreppet hälsa. Ambitionen är att nå en djupare förståelse för hur elever tänker och resonerar kring begreppet hälsa.Frågeställning:Vad har elever i årskurs nio för uppfattning kring begreppet hälsa?MetodDenna studie bygger på ostrukturerade intervjuer utifrån den kvalitativa metoden. Författaren har intervjuat fyra elever, två killar och två tjejer i årskurs nio. Intervjuerna har skett vid tre olika tillfällen med samma deltagare alla gånger.ResultatFrån resultaten av intervjuerna kan man dra slutsatsen att dessa elever var relativt samstämmiga i uppfattningen om vad begreppet hälsa innebär.

Bakgrund: I samband med att det inför höstterminen 1998 infördes krav på betyget minst Godkänt i ämnena matematik, svenska och engelska för elever som efter avslutad grundskola önskade söka till ett nationellt program på gymnasiet har begreppet Grundskolans kärnämnen blivit vanligt. Begreppet förekommer såväl inom politiskt auktoritativ text som i texter producerade i lokala skolförvaltningar. Vardagligt är begreppet grundskolans kärnämnen eller kärnämnen i grundskolan legio och har en innebörd som skiljer sig från gymnasiets kärnämnesbetydelse. Till skillnad från i gymnasiet finns det inom grundskolan ingen formellt definierad innebörd av begreppet grundskolans kärnämnenSyfte: Genom att undersöka talet om grundskolans kärnämnen ville jag få reda på om, och i såfall hur det kan påverka, och växelverka med annat tal som betonar det som anses vara målen och syftet med grundskolan. Ambitionen var även att försöka förstå varför ett begrepp som är väl definierat inom gymnasieskolan till synes på ?egen hand? blir tillräckligt potent att utgöra en diskursiv praktik med en annorlunda innebörd inom grundskolan.Metod: Det studerade materialet är hämtat från text på Internet.

Syfte och frågeställningarDenna studie handlar om hur ett antal lärare resonerar kring hälsa och hur de beskriver att de bedriver undervisningen utifrån kunskapsområdet hälsa.Utifrån syftet har dessa frågeställningar formulerats:Vilken syn har lärarna på begreppet hälsa?Hur bedriver de undervisningen i idrott och hälsa med fokus på hälsa?MetodJag har använt mig av den kvalitativa forskningsmetoden med fokus på intervjuer.Jag intervjuade fyra stycket verksamma idrottslärare som undervisar i idrott och hälsa på låg och mellanstadiet. Metoden har använts för att få djupa svar på frågeställningarna. Det insamlade resultatet analyserades sedan utifrån Begreppet hälsa.ResultatResultatet visar att lärarna har olika uppfattningar om hälsobegreppet. Den gemensamma tolkningen av hälsa är att må bra men att det finns olika faktorer som bidrar till hälsa och välbefinnande.

I denna uppsats undersöker jag hur tonalitetsbegreppet uppfattas och används av medarbetare på NCC, och hur begreppet relaterar till det diskursanalytiska begreppet stil. Mitt material består av intervjuer med medarbetare på NCC och fyra säljande webbtexter från NCC:s webbplats. Jag tillämpar diskursanalys som metod i min analys av intervjuerna och diskursanalytisk stilanalys som metod för webbtexterna. Resultatet visar att diskursen om tonalitet innehåller många olika uppfattningar om begreppet och vad syftet med kommunikationen är, men att stil som identitet och Faircloughs modell för stilanalys ändå kan vara ett värdefullt analysverktyg för att förstå och analysera det som avses med tonalitet. För att täcka in alla aspekter som avses med tonalitet på NCC bör dock fler analyskategorier användas..

Begreppet hållbar utveckling har allt sedan Brundtlandrapporten år 1987 blivit mer och mer använtöver hela världen. Begreppet kan dock definieras på många olika sätt och uppfattas olika av olikaaktörer i samhället. Ambivalensen kring begreppet har på en internationell nivå lett till svårlöstakonflikter mellan stater. En aspekt som dock verkar mindre väl utforskad är hur medborgare pålokal nivå uppfattar begreppet hållbar utveckling och varifrån de får sina uppfattningar. Huruniversitetsstudenter uppfattar begreppet är särskilt intressant att undersöka då utbildningssystemetär ett effektivt medel för att förändra människors tankesätt i en hållbar riktning.Denna kandidatuppsats i kulturgeografi har som syfte att komparativt undersöka studentersuppfattningar av begreppet hållbar utveckling i Ryssland och Sverige samt undersöka möjligaförklaringar till varför begreppet uppfattas som det gör.

Biologisk mångfald är idag ett högaktuellt ämne som dyker upp i många sammanhang. Förutom att det talas om det i media är det ett begrepp som ingår i kursplanen för kärnämnet naturkunskap A. Eftersom alla som går i årskurs 3 i gymnasiet har läst naturkunskap A finner vi det intressant att undersöka dessa elevers attityder till begreppet. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur elever kopplar samman det de hör om biologisk mångfald i t.ex. skola och media med sin vardag? Eventuella skillnader mellan kön och beroende på vilket program eleverna går är också av intresse.Undersökningen utfördes som en kvantitativ enkätundersökning där 114 gymnasieelever från 3 olika programtyper ingick.

Begreppet ?a true and fair view? finns med i EG: 4:e bolagsrättsdirektiv och i IAS rekommendationer, där det anses att begreppet är en övergripande målsättning med upprättandet av årsredovisningar. För att årsredovisningarna skall kunna visa ?a true and fair view? av företagens ekonomiska situation skall man i speciella fall kunna avvika från regler, råd och rekommendationer med hjälp av tilläggsupplysningar och noter. Denna avvikelse går under namnet ?overriding?.

Det vårdvetenskapliga begreppet försoning skapar möjligheter för människan att uppleva emotionell tillfredställelse i livet. Försoning sker inom människan och skapar en möjlighet att förenas med svåra livsöden. Syftet med litteraturstudien var att belysa vad begreppet försoning är och hur det gestaltas i omvårdnad. I resultatet redovisas försoningens olika dimensioner inom människan. Försoning kan gestaltas som ett mänskligt accepterande, som en mänsklig förmåga att återta kontrollen, som ett mänskligt hopp, som en mänsklig förändring och som en mänsklig process.

Syftet med denna undersökning är att försöka få fram hur barn tänker och regerar inför begreppet tro. Syftet är även att få reda på vad de tänker på och deras inre funderingar.De frågor som jag har ställt mig är följande:Hur ställer sig barnen inför begreppet tro?Har de några trosfunderingar?Har barn några ?djupare? funderingar?Hur ser dessa funderingar ut?Vad ger lärarna eleverna för chans att få ventilera sina funderingar?.

Syftet med denna studie är att undersöka skollag 1985:1100 och 2010:800 ur ett idémässigt perspektiv för att redogöra för förändringar av begreppet likvärdig utbildning som skett i skollag 2010:800. För att uppnå syftet söker studien svara på vilka bestämmelser som finns i de båda lagarna som kan ge möjlighet till likvärdig utbildning samt om begreppet likvärdig utbildning förändrats i skollag 2010:800 jämfört med skollag 1985:800. Studien baseras på en idéanalys av skollag 1985:1100 och skollag 2010:800 utifrån fyra dimensioner. Studiens resultat visar att förändring skett av begreppet likvärdig utbildning genom att mer fokus ligger på individens enskilda behov. För att uppnå likvärdig utbildning krävs i skollag 2010:800 att utbildningen utformas olika.

Denna uppsats handlar om hur begreppet särskilt stöd uppfattas och utformas av förskollärare som är verksamma i förskolan. Tolkas begreppet olika eller lika bland de verksamma lärarna? Vilka barn har rätt till det särskilda stödet? Hur kan ett särskilt stöd utformas? Empirin bygger på tolkningar jag gjort utifrån intervjuer med sex stycken förskollärare i förskolan. Intervjuerna visar att resultatet är kluvet men ändå finns det likheter mellan svaren. Synsättet på begreppet särskilt stöd och vilka barn som anses ha rätt till det har förändrats ur ett historiskt perspektiv, samt att det sociokulturella synsättet nu starkt influerar de versamma förskollärarnas arbetssätt.

Vårt syfte med denna studie har varit att undersöka huruvida begreppet hälsa kommer till uttryck i kursplaner förämnet idrott och hälsa från 1962- 2011. Vår erfarenhet är att begreppet är diffust och svårtolkat samt att det intefinns någon enhetlig syn på begreppet. Begreppet är inte konkret framskrivet vilket gör att det heller inte framgårhur man ska undervisa om hälsa i ämnet idrott och hälsa. Mot denna bakgrund ville vi studera hur begreppethälsa kommer till uttryck, förändrats och utvecklats över tid utifrån följande frågeställningar:1. Hur kommer begreppet hälsa till uttryck i läroplanerna från Lgr 62 till Lgr 11?2.

SammanfattningI inkomstskattelagens 2 kap. 25 § definieras begreppet verksamhetsgren. Denna definition används sedan genomgående i inkomstskattelagen då begreppet verksamhetsgren tillämpas. Exempel på områden där begreppet kommer till användning är i reglerna om verksamhetsavyttringar och underprisöverlåtelser. Regelverket kring verksamhetsavyttringar är en implementering av ett EG-rättsligt direktiv, medan reglerna kring underprisöverlåtelser är en rent nationell lagstiftning.