Studien presenterar ett resultat av en kartläggning av vad tio betygsättande lärare anser om innebörden i begreppet Ordning och Uppförande.Bakgrunden till arbetet är Folkpartiets förslag om att införa ett omdöme i ordning och uppförande i skolan. Syftet med studien är att belysa vad lärarna anser om den specifika innebörden i ordning och uppförande. Två frågeställningar ställs för att besvara arbetets syfte:Hur uppfattar lärare innebörden i begreppen ordning och uppförande?Vilka aspekter i begreppet Ordning och Uppförande anser lärarna vara viktigast att bedöma?Den empiriska datainsamlingen är baserad på en samtalsmetod. Samtal fördes med tio lärare av varierande bakgrund.Resultatet för studien öppnar för en tvådelad slutsats.

Begreppet kreativitet omna?mns vid flertalet tillfa?llen i la?roplanen fo?r grundskolan, fo?reskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11). Det redogo?rs dock inte fo?r na?gon definition av begreppet. Denna studie syftar till att lyfta begreppet kreativitet och fo?rso?ka finna definitioner av begreppet, dels ur ett generellt perspektiv och dels ur ett slo?jdspecifikt perspektiv.

Att självkontroll har en påverkan på mänskligt beteende har diskuterats under många år men vad menas egentligen med begreppet självkontroll? I sin undersökning av begreppet använder sig studien av jämförelse mellan två teorier som båda tar upp begreppet självkontroll vid sin definition av brott. Dessa är Michael Gottfredson och Travis Hirschis, självkontrollsteori och Per-Olof Wikströms, situationella handlingsteori. Syftet med studien är att utveckla vad begreppet självkontroll innefattar i allmänhet samt behandla begreppets roll och utveckling inom två teorier som båda har sitt ursprung inom kriminologin. Begreppet självkontroll har en mycket bred och omfattande definition inom kriminologins ramar därför fokuserar denna studie endast på två specifika kriminologiska teoriers användning av begreppet.

Föreliggande uppsats är en begreppsanalys med syfte att beskriva och klargöra innebörder i begreppet förlust och dess innebörder i relation till kontexten att ?förlora talförmågan genom sjukdom?.Patienter som drabbats av en förlust i samband med ohälsa orsakas ofta lidande i form av förlorad livskvalitet. Det är sjuksköterskans ansvar att minska sådant lidande och vägleda patienten mot ett ökat välbefinnande.I bakgrunden och problemformuleringen beskrivs den vårdvetenskapliga förankring som begreppet förlust har. Vår åsikt är att det saknas forskning som synliggör innebörder av begreppet förlust i form av begreppsanalys och att det finns ett behov av yrkesmässig kunskap om begreppets innebörder för att få en djupare förståelse för fenomenet förlust. Som metod granskades ordböcker, synonymordböcker, motsatsordböcker samt nätlexikon för att finna den språkliga innebörden av begreppet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur ungdomar i gymnasieåldern uppfattar begreppet ?blatte?, vad det har för värderingar och huruvida det används som en social kategorisering. Vi har, utifrån en kvalitativ ansats, valt att genomföra två fokusgruppintervjuer på två olika gymnasieskolor i Göteborgsområdet. Med hjälp av ett socialkonstruktivistiskt perspektiv har vi belyst begreppet blatte som en social konstruktion, utifrån Goffmans stigmabegrepp (1972) samt Goffmans (2007) begrepp tron på rollen respektive fasad. Det huvudsakliga resonemang som fokusgrupperna förde byggde på att blatte är ett sätt att vara men även att det uppfattas som något negativt och stigmatiserande.

Studien syftade till att kartlägga lärares strategier för att bedöma elevers laborativa förmåga i kemi på gymnasiet samt vad valen av strategier grundar sig i. Detta kartlades genom kvalitativa intervjuer med sju verksamma kemilärare på fyra olika skolor. Utgångspunkten för den kvalitativa analysen var ett ramfaktorteoretiskt perspektiv som syftade till att uppmärksamma hur olika ramfaktorer påverkar lärarnas val av bedömningsmetod. Det naturvetenskapliga arbetssättet kommer att ytterligare utgöra en ram för studien, då styrdokument, vilket är en ramfaktor, beskriver att detta arbetssätt ska genomsyra undervisningen på det naturvetenskapliga programmet. Resultatet visar att de intervjuade lärarna i hög grad använder sig av laborationsrapporter för att bedöma elevernas laborativa förmågor. Valet av bedömningsstrategi baseras på en tolkning av ämnesplanen som inte tydligt fokuserar på en bedömning av elevernas praktiska förmågor.

Begreppet heteronormativitet användes i litteraturen första gången 1993. Begreppet går att finna i ordböcker och lexikon från 2006, men endast ett par av de moderna ordböckerna och lexikonen har inför begreppet. Idag saknar begreppet en exakt definition. En begreppsanalys syftar till att identifiera karakteristika för ett begrepp genom undersökning av dess användning. Vårdrelationer kan och bör utvecklas till en vårdande relation, vilket bygger på en kontakt innefattande kropp, själ och ande mellan vårdare och patient.

Syftet med studien är att, med inspiration hämtad från Antonovskys KASAM - begrepp se hur lärare i ämnet idrott och hälsa uppfattar och tolkar begreppet hälsa. Vilken syn har idrott och hälsa - lärare på begreppet hälsa?Hur kan idrott och hälsa - lärarnas syn på begreppet hälsa diskuteras och analyseras i ljuset av Antonovskys KASAM - begrepp? Jag har genomfört tre kvalitativa intervjuer. För att intervjuerna skulle bli givande för min studie har mina funderingar kopplats samman med min litteratursökning där det finns liknande studier gjorda. Jag använde mig av en semistrukturerad intervjuform. De intervjuade lärarna har en klar uppfattning om begreppet hälsa, men deras syn innefattar endast fysisk aktivitet. Hälsa är stort och brett vilket leder till att begreppet blir svårt att definiera vilket kan vara en orsak till att lärarna endast ser hälsa som en fysisk aspekt.

Titel: Något alla vill ha? ? En kvalitativ analys av berättandet om begreppet public service Författare: Kaj Sveningson Kurs: MK1500, Examensarbete i medie-­? och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet. Termin: Höstterminen 2012 Handledare: Marie Grusell Sidantal: 52 Syfte: Att analysera hur man i ett antal artiklar i svenska tidningar berättar om och beskriver begreppet ?public service?. Metod: Kvalitativa textanalyser Material: Tio (10) artiklar hämtade ur Borås Tidning, Dagens Industri, Dagens Nyheter, Dala-­?Demokraten, Göteborgs-­?Posten, Metro, Resumé samt Svenska Dagbladet.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka vad elever i årskurs nio har för uppfattning om begreppet hälsa. Ambitionen är att nå en djupare förståelse för hur elever tänker och resonerar kring begreppet hälsa.Frågeställning:Vad har elever i årskurs nio för uppfattning kring begreppet hälsa?MetodDenna studie bygger på ostrukturerade intervjuer utifrån den kvalitativa metoden. Författaren har intervjuat fyra elever, två killar och två tjejer i årskurs nio. Intervjuerna har skett vid tre olika tillfällen med samma deltagare alla gånger.ResultatFrån resultaten av intervjuerna kan man dra slutsatsen att dessa elever var relativt samstämmiga i uppfattningen om vad begreppet hälsa innebär.

Alla pedagoger har säkert en önskan om att finna den mest optimala undervisningsmetoden och att kunna hjälpa sina elever att nå kunskap på bästa möjliga vis. Det är en vision jag själv, som framtida pedagog, har. I Läroplanen (LPO94) finns begreppet lust att lära med som ett strävansmål i skolan. Begreppet kan anses beskriva hur kunskap i sin bästa form tar sig i uttryck. Vid närmre eftertanke inser man hur svårdefinierat och mångfasetterat begreppet kan vara.

Den här studien undersöker elever genom en enkätundersökning i årskurs 6 om deras förståelse för hållbar utveckling och vad de vill arbeta med. Syftet är också att belysa hur de vill bli delaktiga i arbetet med hållbar utveckling. Det som framkommer i enkätundersökningen analyseras och den visar på ett stort intresse från elevernas sida. Studien visar att begreppet hållbar utveckling är otydligt för eleverna, även om de har arbetat med en del av de olika områdena under terminen. Redan 1987 fastställdes det i Brundtland kommissionen begreppet hållbar utveckling och vad det står för, och svenska politiker tog beslut att det skulle genomsyra den nya Läroplanen från 2011.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur fyra pedagoger utformar sin matematikundervisning för att uppfylla läroplanens krav på en individanpassad undervisning. Vi har genom intervjuer och observationer gjort en kvalitativ studie av metoder och arbetssätt som ger en djupdykning i pedagogers föreställningar kring begreppet individualisering. Resultatet visade att pedagoger har skild uppfattning om begreppet och att detta avspeglar sig i deras undervisning. Den främsta metoden pedagogerna använde sig av var hastighetsindividualisering med enskild räkning i boken. En pedagog skilde sig stort genom att hon arbetade mer varierat och genomtänkt samt att hon är väl införstådd med begreppet individualisering.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka om hur vissa elever i år 6 uttrycker sig kring frågor relaterade till begreppet storm. Kan de se dess orsak och verkan? Utifrån svaren ville vi även ta reda på om eleverna uppnår till de mål i geografi för det femte skolåret, som kan kopplas till väder, specifikt storm. Vi har använt oss av en kvalitativ metod som innebar djupintervjuer av elva stycken elever på en skola i Malmö. Resultatet visar att eleverna inte uppnår de mål som är kopplade till kursplanen i geografi för det femte skolåret, beträffande begreppet storm.

Det övergripande syftet med denna c-uppsats är att skapa klarhet i begreppet kritiskt tänkande, vilket görs genom att studera olika kritiska traditioners syn på begreppet samt dess förekomst i lärostadgor från 1900-talets början och framåt med avseende på gymnasieskolan.De första tecknen på ett kritiskt förhållningssätt kan vi se redan under antiken, men det var först under 1700-talet som Immanuel Kant utvecklade innebörden av begreppet, vilket senare kom att influera Karl Popper, vars filosofiska idéer inspirerade de informella logikerna, som har uttalat sig om just kritiskt tänkande i relation till pedagogiken och skolvärlden.Under 1940-talet kan vi se de första formuleringarna som innehåller begreppet kritiskt tänkande i de svenska lärostadgorna för gymnasieskolan och sedan dess har begreppet getts ett större utrymme allt eftersom nya läroplaner har utvecklats. De första formuleringarna kan härröra från den amerikanska aktivitetspedagogiken, medan nuvarande läroplan gör en viss koppling mellan kritiskt tänkande och det klassiska bildningsbegreppet, så som det formulerades inom den tyska bildningsfilosofin i slutet av 1700-talet..