Sökresultat:
5017 Uppsatser om Begreppet brćk. - Sida 53 av 335
Ingen kan allt, men alla kan nÄgot : - en studie om kunskapsöverföring i crowdsourcing team
Att söka hjÀlp via allmÀnheten för att lösa problem har historiskt sett anvÀnts sedan lÀnge,men först 2006 myntades begreppet crowdsourcing. Crowdsourcing Àr en modell dÀr företagpublicerar problem som allmÀnheten erbjuds lösa. Att utnyttja allmÀnheten pÄ kunskapenden besitter torde betyda att ?massans? förslag kommer att vara Ätminstone lika bra ? ominte bÀttre ? som den enskilde individens förslag. Tidigare forskning har fokuserat pÄomrÄdet frÄn en organisatorisk samt individuell nivÄ.
Sadistiska soldater? : En folkrÀttslig analys om tortyr och hÀndelserna pÄ Abu Graib
Uppsatsen analyserar begreppet tortyr. UtifrÄn detta bedöms huruvida hÀndelserna pÄ Abu Ghraib i Irak 2003 ska anses vara tortyr i juridisk mening och vad USA:s juridiska skyldigheter Àr i detta sammanhang..
Gudinnetro och makt
Religioners symbolsystem kan, utifrÄn ett sociologiskt och antropologiskt perspektiv, uppfattas som grund för hur mÀnniskor skapar och upprÀtthÄller kultur och social ordning. Inom gudinnetron riktas som oftast kritik mot de monoteistiska religionerna sÄ som kristendom, judendom och islam. Man menar att dessa religioners etik, mytologi och symbolik tolkas och reproduceras utifrÄn en androcentrisk norm som frÀmst gynnar exploatering av kvinnor, barn och jorden sjÀlv. Makt Àr ett nyckelbegrepp i dessa sammanhang. Mitt syfte Àr att förstÄ hur gudinnetrons symboliska system skapar förstÄelse av begreppet makt.
Se barnet pÄ nytt varje dag : En kvalitativ studie kring barns kulturella ramar
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur pedagogerna i förskolan undersöker och tar till vara pÄ barns olika kulturella ramar i sin planerade verksamhet. Denna studie har fokus pÄ matematik och begreppet rumsuppfattning. För att studera detta gjordes en litteraturstudie för att kunna definiera vad en kulturell ram Àr för nÄgot. En pedagog beskriver att en kulturell ram för ett barn Àr de erfarenheter och dom uppfattningar som de har fÄtt/lÀrt sig under tiden de levt. Vidare undersöktes hur pedagogers syn Àr pÄ matematik i förskolan? samt vad som rÀknas till begreppet rumsuppfattning? Efter det genomfördes kvalitativa intervjuer med fem pedagoger verksamma pÄ olika förskolor.
Barns delaktighet : Intervjuer med pedagoger i förskola och förskoleklass
Syftet med denna undersökning var att se hur kvinnor i olika Äldrar uppfattade begreppet hÀlsa ochvad de ansÄg att de kunde göra för att frÀmja hÀlsa, och om det fanns nÄgra speciella hinder till attfrÀmja hÀlsa. Denna studie genomfördes med en kvalitativ ansats. Sammanlagt deltog 12 kvinnormed ett Äldersspann pÄ 22 ? 65 Är. Dessa personer var uppdelade i tvÄ fokusgrupper med 5respektive 7 personer i varje grupp.
Det underordnade barnet - en diskursanalys av innebörder i begreppen barnperspektiv och barnets bÀsta
Begreppen barnperspektiv och barnets bÀsta infördes i svensk lagstiftning sedan Sverige ratificerade FN:s konvention om barns rÀttigheter. En diskursanalytisk metod studerar kritiskt hur fenomen beskrivs, hur diskursordningar skapas, vem som Àger talet och dominerar i en diskurs. Makt Àr en aspekt som analysmetoden betonar i mellanmÀnskliga relationer. Barn kan sÀgas befinna sig i en underordnad position pÄ sÄvÀl individ nivÄ som pÄ grupp- och samhÀllsnivÄ. Hur kommer barns bÀsta fram? Hur kommer barn till tals? Begreppet barnperspektiv beskrevs som vagt i offentlig litteratur och kopplades till ett helhetsperspektiv i en gruppintervju med socialsekreterare, verksamma inom socialt barnavÄrdsarbete.
Homestaging : en upplevelse av bostaden
 Syftet med denna uppsats Àr att belysa fenomenet homestaging i teori och praktik, med huvudinriktning pÄ geografisk betydelse. Begreppet homestaging skapades pÄ 1970-talet i USA och har funnits i Sverige sedan slutet av 1990-talet, men det Àr först pÄ 2000-talet som det har blivit ett allmÀnt begrepp. Vi har för avsikt att jÀmföra homestagingens betydelse i ett litet samhÀlle, en mellanstor stad och en större stad. DÄ vi Àven Àr nyfikna pÄ om det finns en geografisk skillnad, valde vi Àven att jÀmföra tvÄ likvÀrda orter i norra och södra Sverige. Vi har gjort enkÀtundersökningar pÄ tre mÀklarfirmors kontor i Ljusdal, GÀvle, Stockholm och Vimmerby, för att ta reda pÄ om de anvÀnder sig av homestaging och vad de har för tankar kring fenomenet. Vi valde dessa fastighetsmÀklarfirmor dÄ de har kontor pÄ samtliga fyra orter vi valt att titta nÀrmare pÄ, och för att de har en relativt stor marknadsandel.Vi har Àven intervjuat tre kvinnor som arbetar med homestaging för att ta del av deras arbetssÀtt, syn pÄ yrket och dess framtid. I uppsatsen belyser vi ocksÄ homestaging som en upplevelse och hur bostadsspekulanter kan pÄverkas med hjÀlp av ?upplevelserummet?. Begreppet avdragsrÀtt och hur tillÀggstjÀnster behandlas skatterÀttsligt, granskas Àven i uppsatsen..
Hur arbetar skolan med vÀrdegrunden?
Syftet med uppsatsen var att undersöka begreppet vÀrdegrund samt ta reda pÄ hur en skola arbetar med vÀrdegrunden. För att besvara mina frÄgestÀllningar anvÀndes intervjuer och observationer. Jag intervjuade Ätta personer som samtliga arbetade pÄ samma skola. För att undersöka elevernas beteenden, observerade jag eleverna under deras raster, i matsalen och under deras lektioner. Det visade sig att begreppet vÀrdegrund bestod av en del definitioner.
Bevis i gymnasieskolans matematik
I detta examensarbete har intervjuer med gymnasieelever och gymnasielÀrare genomförts för att ta reda pÄ hur lÀrarna arbetar med bevisbegreppet i matematiken, vad lÀrarna anser om matematiska bevis, hur elever förklarar begreppet bevis samt om elever kan kÀnna igen matematiska bevis och skilja mellan generella matematiska bevis och enskilda exempel. Syftet har varit att undersöka hur elever förklarar bevisbegreppet och om eleverna har nÄgra felaktiga förestÀllningar om vad ett matematiskt bevis Àr. Resultatet av elevintervjuerna, tillsammans med lÀrarintervjuerna, bildar sedan en grund till ett förslag pÄ nÄgra lektioner som syftar till att introducera viktiga matematiska begrepp hos eleverna. Intervjuerna visar att eleverna har svÄrt att förklara vad ett matematiskt bevis Àr. De har inte tillÀgnat sig de grundlÀggande begrepp som behövs för att kunna förklara bevisbegreppet.
Vad Àr sÀrskilda behov?En undersökning i en kommun över hur pedagoger och rektorer reflekterar kring och definierar begreppet sÀrskilda behov
Ett uttryck som ofta trÀffas pÄ i skolvÀrlden Àr barn i behov av sÀrskilt stöd. Barnens svÄrigheter förklaras med att de Àr i behov av sÀrskilt stöd. Föreliggande studie syftar till att fÄ förstÄelse och kunskap om vilka barn skolpersonal i en kommun, anser vara i behov av sÀrskilt stöd. Studien avser att undersöka hur personal med olika yrkesbakgrunder frÄn förskoleklass till Är nio samt rektorer definierar och reflekterar kring begreppet sÀrskilda behov. MÄlgruppen bestÄr av pedagogisk personal frÄn förskoleklass till Är 9, samt rektorer.
Kreativ redovisning - ett svenskt problem?
Den externa redovisningens uppgift Àr att förse olika intressenter med information om företagets finansiella situation. Den visar inte bara pÄ hur det har gÄtt för ett företag utan ger ocksÄ en grund för möjliga investeringar i företaget. Informationen Àr ett viktigt redskap för företagets intressenter och det blir naturligt för företaget att styra informationen Ät de hÄll som förvÀntas av omvÀrlden. Det Àr dÄ begreppet kreativ redovisning kommer i uttryck. Det kan förklaras med att företag pÄ nÄgot sÀtt förskönar bilden av ett företags prestation som presenteras i form av en Ärsredovisning.Det finns olika syften med att anvÀnda sig av kreativ redovisning, beroende pÄ vilken intressent företaget vÀnder sig till.
Kreativ redovisning - ett svenskt problem?
Den externa redovisningens uppgift Àr att förse olika intressenter med information om företagets finansiella situation. Den visar inte bara pÄ hur det har gÄtt för ett företag utan ger ocksÄ en grund för möjliga investeringar i företaget. Informationen Àr ett viktigt redskap för företagets intressenter och det blir naturligt för företaget att styra informationen Ät de hÄll som förvÀntas av omvÀrlden. Det Àr dÄ begreppet kreativ redovisning kommer i uttryck. Det kan förklaras med att företag pÄ nÄgot sÀtt förskönar bilden av ett företags prestation som presenteras i form av en Ärsredovisning.Det finns olika syften med att anvÀnda sig av kreativ redovisning, beroende pÄ vilken intressent företaget vÀnder sig till.
LĂ€rares uppfattningar om handledning i grundskolan
ABSTRACT
Burman, Ulrika. (2008) LĂ€rares uppfattningar om handledning i grundskolan. (Teachers?
view of tutoring in public school.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk
pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola.
Specialpedagogens förÀndrade yrkesroll har av mÄnga utbildningsanordnare tolkats
innebÀra en förskjutning mot en rÄdgivande, handledande och konsultativ funktion i syfte
att underlÀtta för elever i svÄrigheter. Denna undersöknings syfte har varit att kartlÀgga nÄgra lÀrares uppfattningar om denna (specialpedagogiska) handledning i grundskolan.
Metoden som anvÀnts har varit att genom 8 halvstrukturerade intervjuer och en kvalitativ
forskningsansats analysera resultatet mot en systemteoretisk bakgrund dÀr Àven begreppet
praktisk teori spelar roll.
Likhetstecknets betydelse i skolmatematiken - en studie i Ärskurs tre och fyra
Syftet med denna undersökning var att undersöka hur elever i Ärskurs tre och fyra uppfattar likhetstecknet och hur deras lÀrare undervisar begreppet ?likhetstecknet? för att öka förstÄelsen hos eleverna.
För att kunna besvara mina frÄgestÀllningar anvÀnde jag mig av en kvantitativenkÀtundersökning och kvalitativa intervjuer. Samtliga elever fick svara pÄ en gruppenkÀt, som bestod av nio prealgebraiska utsagor dÀr likhetstecknet har en central roll. Elevernas svar analyserades och klassificerades i fyra olika kategorier: strukturell uppfattning, operationell uppfattning, annat och inget svar.
Det ansvarsfulla företaget. En sprÄkvetenskaplig studie av Ärsredovisningsgenrens expansion och utveckling under Ären 1981-2001
Den hÀr studien syftar till att ÄskÄdliggöra hur Ärsredovisningsgenren har expanderat och utvecklats under Ären 1981-2001.Uppsatsen innehÄller dels en kvantitativ undersökning av vilka textavsnitt som tillkommit i Ärsredovisningarna under undersökningsperioden, dels en djupare analys av dispositionen och textmönstret i de texter som behandlar olika aspekter av begreppet ?Det ansvarsfulla företaget?. Undersökningsmaterialet bestÄr av Ärsredovisningar frÄn de svenska storföretagen Hennes och Mauritz, Trelleborg och Volvo.Undersökningen visar att bÄde de obligatoriska avsnitten, som Ärsredovisningen enligt lag mÄste innehÄlla, och de kompletterande ökar i omfattning under den aktuella tidsperioden, men att de kompletterande avsnitten dominerar storleksmÀssigt. UtmÀrkande för de analyserade Ärsredovisningstexterna Àr att samtliga har en övergripande, tematisk disposition och att styckenas innehÄll Àr specifikt och additivt disponerat.Urvalet för textanalysen och den kvantitativa undersökningen synliggör hur begreppet ?Det ansvarsfulla företaget? fÄr sitt genomslag i mitten av 1990-talet och att det med tiden kommer att omfatta alltfler ÀmnesomrÄden.