I planeringssammanhang är begreppet ?attraktiv stad? vanligt förekommande. För att kunna utveckla en attraktiv stad måste man börja med att definiera begreppet. Dock är det ett begrepp som är svårt att definiera. Detta beror på hur starkt kopplat det är till individens egna värderingar om vad en ?attraktiv stad? är.

Den historiska utvecklingen av redovisningen kännetecknas av två olika traditioner, den anglosaxiska och den kontinentala. De har utvecklats åt olika håll eftersom de bygger på två olika civilrättsliga system. I syfte att harmonisera redovisningen i medlemsstaterna har EU utfärdat ett antal bolagsrättsliga direktiv. Det mest grundläggande av dessa, det fjärde, innehåller ett krav på att årsredovisningen skall ge en rättvisande bild av företagets ställning och resultat. Eftersom det inte finns någon definition på vad en rättvisande bild innebär har begreppet fått en varierande tolkning i de olika länderna.

Den historiska utvecklingen av redovisningen kännetecknas av två olika traditioner, den anglosaxiska och den kontinentala. De har utvecklats åt olika håll eftersom de bygger på två olika civilrättsliga system. I syfte att harmonisera redovisningen i medlemsstaterna har EU utfärdat ett antal bolagsrättsliga direktiv. Det mest grundläggande av dessa, det fjärde, innehåller ett krav på att årsredovisningen skall ge en rättvisande bild av företagets ställning och resultat. Eftersom det inte finns någon definition på vad en rättvisande bild innebär har begreppet fått en varierande tolkning i de olika länderna.

Syftet med uppsatsen är dels teoretisk i form av att reda ut begreppet social redovisning samt hur social redovisning och hållbarhetsredovisning förhåller sig till varandra, och dels empirisk då jag ämnar undersöka huruvida denna redovisningsform bättre kan visa en verksamhets effektivitet bättre än traditionell redovisning där verksamheten har sociala verksamhetsmål. Studieobjektet i denna undersökning är KulturAkademin, vilken är ett gemenskapsföretag vars primära verksamhetsmål är att driva musikskolan i Storuman.För att uppnå detta syfte genomfördes fyra intervjuer med personer som har erfarenhet av social redovisning eller företag med sociala verksamhetsmål eller en kombination av de båda.Undersökningen visar att det finns två olika uppfattningar om vad begreppet social redovisning innebär. En mening är att begreppet kan likställas med begreppet hållbarhetsredovisning som är en redovisning i tre dimensioner ? ekonomisk, social och miljömässig dimension och en mening är att det är en redovisningsform som visar de sociala effekterna av en verksamhet dvs en av de tre dimensionerna i hållbarhetsredovisning.Vad gäller det empiriska syftet är undersökningens resultat tydligt. En social redovisning skulle visa KulturAkademins effektivitet bättre än en traditionell redovisning då den traditionella endast visar ett verksamhets resultat ur en ekonomisk aspekt.

I början av 1990-talet debatterades värdegrundsbegreppet flitigt i Sverige. Orsaken var att den dåvarande borgerliga regeringen beslutade föreslå att den nya läroplanen för det offentliga skolväsendet skulle vila på demokratins grund och också innehålla en uttalad värdegrund. Syftet med denna studie är att ur ett idé- och ideologianalytiskt perspektiv beskriva hur värdegrundsbegreppet diskuterades i regering, riksdag och partier innan beslutet om en ny läroplan togs i Riksdagen 1993. Med hur menas vad de olika partierna fyllde begreppet med för innehåll. Forskningsfrågorna handlar således om att undersöka hur olika aktörer uppfattar innehållet och begreppet ?värdegrund? innan beslutet om den nya läroplanen antogs av Riksdagen.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka lärares attityder till tematisk undervisning samt vad som ligger bakom dessa. Vi har använt oss av kvalitativa forskningsmetoder såsom kvalitativa intervjuer samt observationer. Sex lärare har intervjuats och två har dessutom observerats under fyra sammanhängande dagar. Av vårt resultat framgick det att ingen av lärarna hade en renodlad positiv eller negativ attityd till begreppet. Lärarnas definitioner av begreppet varierade samt vilka fördelar och nackdelar som lyftes fram.

Syftet med den här studien är att försöka klarlägga hur elever ur en niondeklass förhåller sig till begreppet kreativitet. Skolan eleverna studerar på har en profil mot kultur/media och går ut med att vara ?den kreativa skolan?. Arbetet på skolan är till stor del ämnesövergripande och projektbaserat. Som metod använder jag mig av kvalitativa intervjuer och filmobservation.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares uppfattningar om begreppet hållbar utveckling och hur denna uppfattning ligger till grund för hur de arbetar med begreppet i förskolan. Som metod för studien används kvalitativa intervjuer där förskollärare av olika kön, i olika åldrar och på två olika förskolor intervjuas. Tidigare forskning visar att det finns många olika sätt att arbeta med hållbar utveckling i förskolan. Denna studie utgår från att hållbar utveckling består av tre olika delar; en ekologisk, en social och en ekonomisk del. Resultatet visar att förskollärarna har god kännedom om begreppet hållbar utveckling men att det inte är ett begrepp de använder.

Under inriktningen Grundläggande färdigheter på lärarprogrammet väcktes ett intresse hos mig angående språklig medvetenhet och dess betydelse för barns läs- och skrivinlärning. I det här examensarbetet har det behandlats närmare med hjälp av en empirisk och teoretisk studie. Genom att koppla vad framstående forskare inom språklig medvetenhet anser om vad just språklig medvetenhet är, till hur verksamma pedagoger arbetar och upplever språklig medvetenhet i praktiken, ges en bild av begreppets innebörd och betydelse. Svårigheter, oklarheter och fördelar med begreppet språklig medvetenhet redovisas.I examensarbetets teoretiska del framkommer olika definitioner och benämningar av begreppet språklig medvetenhet. Att begreppet är innehållsrikt och svårdefinierat tydliggörs ytterligare i den empiriska delen.

I detta examensarbete har vi skrivit om fritidspedagogiken. Vi har skrivit om fritidsverksamheten utifrån begreppen kultur och etnisk mångfald. En undersökning har gjorts på fyra fritidsenheter, på olika platser i Skåne. Undersökningen tar upp hur en del verksamheter jobbar med begreppet kultur och den etniska mångfalden. Syftet med vår undersökning var att ta reda på om och hur fritidsverksamheterna använder sig av kultur och etnicitet ute på enheterna.

Hälsa är något man kan förklara som fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Tidigarestudier inom ämnet visar tydligt att det finns ett samband mellan en ohälsosam livsstil ochantal levnadsår. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad elever i årskurs 9 har föruppfattningar kring begreppet hälsa samt vilken uppfattning de har om vad de lär sig ombegreppet i ämnena idrott och hälsa samt hem- och konsumentkunskap.Kvalitativa fokusgruppsintervjuer med elever i årskurs 9 genomfördes, där eleverna fickdiskutera med varandra om vad de ansåg att begreppet hälsa är. Eleverna fick även frågor omkost- och motionsråd. Huvudresultatet visar att eleverna inte anser att de får den lärdom debehöver.

Syftet med studien är att se vilken uppfattning barn, fem och sex år gamla, har av begreppet tid inom matematikområdet. Vi vill även undersöka vilka tänkbara orsaker barnens tidsuppfattning kan ha. Arbetet kommer att behandla teorier från Vygotskij och Piaget och ha en teo­retisks utgångspunkt i ett kontextuellt perspektiv. En bakgrund till begreppet tid, barn och matematik kopplat till tid, pedagogens roll och arbetssätt och styrdokumenten kommer även redovisas. I vår studie har tolv barn blivit intervjuade om deras uppfattning om tid.

Syfte med denna undersökning var att ta reda på vad förskollärare hade för uppfattningar om begreppet mobbning i förskolan och hur de arbetar för att förebygga det. För att få svar på syfte och frågeställningar användes kvalitativa intervjuer där tankar och åsikter ligger i fokus. Vi valde därmed att intervjua sex stycken förskollärare på tre stycken förskolor, en privat och två kommunala. Intervjusvaren analyserades och sammanfattades inom kategorier som framkom som mest centrala i resultatet. Resultatet visar att det råder delade meningar samt en otydlighet om vad mobbning innebär i förskolan.

Inledning: Definitionen av begreppet service är olika för de flesta människor på grund av de olika erfarenheter och förväntningar de bär med sig. Trots att det är svårt att fastställa betydelsen av ordet så är en god service avgörande för eventföretagens framgång.Bakgrund: Vid värdering av service finns det mycket att ta hänsyn till. För att ett eventföretag ska kunna ge sina kunder en god service är det viktigt att de först vet hur de ska arbeta med den interna servicen. Detta för att servicemöten ska kunna hanteras på ett professionellt sätt av personalen.Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur eventföretag arbetar med sin interna service och vad de anser att begreppet service står för.Metod och material: Uppsatsen är baserad på tryckt litteratur samt vetenskapliga artiklar som berör ämnet service inom eventbranschen. Som grund till studien har även fem semistrukturerade intervjuer utförts för att ta reda på vad eventföretag anser om ämnet och hur de arbetar med det.Resultat: I resultatet framkommer respondenternas svar på vad företagen de arbetar på har för syn på service, hur de arbetar med det internt samt vad de har för strategier och målsättningar kring det.Slutsats: Företagen inom eventbranschen har liknande värderingar av begreppet service.

Detta examensarbete beskriver vilket utrymme begreppet hälsa ges i stadsplaneringen. Vidare jämförs branschen stadsplanering och ?byggandes tolkning av begreppet hälsa med Socialdepartementets, eftersom detta departement är företrädare för folkhälsofrågor i Sverige. Undersökningen gjordes med hjälp av fem kvalitativa intervjuer och syftet med den var att ta reda på om och hur hälsa främjas genom en god planering av staden, främst med fokus på ökad fysisk aktivitet bland invånarna. Resultatet visar att viljan är god bland de som arbetar med stadsplanering, men att oklara direktiv från regeringen försvårar arbetet för att öka den fysiska aktiviteten..