Sökresultat:
6722 Uppsatser om Begreppet barnets bästa - Sida 23 av 449
HÀlsobegreppet inom Àmnet Idrott och HÀlsa
VÄrt syfte med denna studie har varit att undersöka huruvida begreppet hÀlsa kommer till uttryck i kursplaner förÀmnet idrott och hÀlsa frÄn 1962- 2011. VÄr erfarenhet Àr att begreppet Àr diffust och svÄrtolkat samt att det intefinns nÄgon enhetlig syn pÄ begreppet. Begreppet Àr inte konkret framskrivet vilket gör att det heller inte framgÄrhur man ska undervisa om hÀlsa i Àmnet idrott och hÀlsa. Mot denna bakgrund ville vi studera hur begreppethÀlsa kommer till uttryck, förÀndrats och utvecklats över tid utifrÄn följande frÄgestÀllningar:1. Hur kommer begreppet hÀlsa till uttryck i lÀroplanerna frÄn Lgr 62 till Lgr 11?2.
Traditionsprincipen, avtalsprincipen eller nÄgot annat? En sakrÀttslig studie med fokus pÄ kommersiella nÀrstÄendetransaktioner
SammanfattningI inkomstskattelagens 2 kap. 25 § definieras begreppet verksamhetsgren. Denna definition anvÀnds sedan genomgÄende i inkomstskattelagen dÄ begreppet verksamhetsgren tillÀmpas. Exempel pÄ omrÄden dÀr begreppet kommer till anvÀndning Àr i reglerna om verksamhetsavyttringar och underprisöverlÄtelser. Regelverket kring verksamhetsavyttringar Àr en implementering av ett EG-rÀttsligt direktiv, medan reglerna kring underprisöverlÄtelser Àr en rent nationell lagstiftning.
Hur arbetar specialistsjuksk?terskor f?r att g?ra barn och unga mer delaktiga vid h?lsobes?k inom barnh?lsov?rden och elevh?lsan? ? En systematisk litteratur?versikt utifr?n specialistsjuksk?terskans och barnets perspektiv
Bakgrund: I Sverige f?ljs barns h?lsa av barnh?lsov?rden och elevh?lsan, arenor d?r distriktssk?terskor ?r verksamma. Distriktssk?terskor arbetar f?r att fr?mja folkh?lsa i livets alla faser och skall verka f?r god och j?mlik v?rd. Personcentrerad v?rd ?r ett arbetss?tt f?r att inkludera patienter, ?ven barn.
Det sublima : konst och religion
Det sublima Àr en övervÀldigande estetisk upplevelse av det ofattbart stora, som hotar att krossa jaget och fÄr det att framstÄ som försvinnande litet. Det beskrivs som en kÀnsla mellan lust och skrÀck.Exempel pÄ fenomen som ofta fÄtt symbolisera det sublima Àr hotfulla berg och tornande Äskmoln.Begreppet har genom historien frÀmst blivit aktuellt i tider av stor förÀndring, samhÀllelig och religiös omstörtning; tider dÄ mÀnniskor söker trygghet i en upplevelse av nÄgot större Àn jaget, utanför den institutionella religionen.Begreppet hÀrstammar frÄn antika teorier om retorik och hade sin moderna storhetstid under 17- och 1800-talet, dÄ det kom att bli en viktig kategori inom klassisk estetik. Det tydligaste exemplet pÄkonstnÀrer som förknippas med begreppet Àr Caspar David Friedrich, mer samtida exempel inkluderar Barnett Newman.Jag kom först i kontakt med begreppet hösten 2009, under en förelÀsning med Tom Sandqvist. Begreppet beskrevs som ett estetiskt begrepp för att beskriva skrÀck och upplevelser av detstorslagna och allomfattande i konst. Jag hade aldrig hört om nÄgot liknande och blev helt tagen: de hÀr upplevelserna var ju precis det konsten handlade om! För mig handlade insikten om tvÄ saker: dels ett begrepp för att beskriva nÄgot annat Àn fulhet och skönhet i konst.
Alkoholmissbruk hos förÀldrar och dess konsekvenser pÄ kommunikationen med barnet och barnets utveckling.
Abstrakt
Barnen med alkoholmissbrukande förÀldrar lever i svÄra förhÄllanden och de Àr
noggranna med att bevara hemligheten om alkoholmissbruket. Barnets liv pÄverkas
mycket negativt och det orsakar destruktiva konsekvenser i barnets framtid.
Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur förÀlderns alkoholmissbruk pÄverkar
kommunikationen med barnet och hur barnets utveckling pÄverkas. Syftet
besvarades genom öppna frÄgor till barn till förÀldrar med alkoholmissbruk.
Deltagarna i studien Àr fyra barn mellan 14 och 15 Är gamla och en mamma till
tvÄ barn pÄ 11 och 14 Är.
SjÀlvstÀndighet i slöjden. En studie om hur pedagoger, lÀroplansskrivare, lÀrare och elever ser pÄ begreppet sjÀlvstÀndighet
Denna uppsats ger inblick i pedagogers, lÀroplanskrivares, lÀrares och elevers syn pÄ begreppet sjÀlvstÀndighet. Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i vad som hÀnder under tiden efter att en elev stött pÄ problem till dess den fÄtt handledd vÀgedning i Àmnet slöjd. SjÀlvstÀndighetsbegreppet stÄr i centrum för uppsatsens framstÀllning..
MÄngkulturell vÀgledning ? sÀrskiljande eller inkluderande? : En studie om vÀgledares syn pÄ begreppet mÄngkulturell vÀgledning
Det huvudsakliga syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka attityder och förhÄllningssÀtt till begreppet mÄngkulturell vÀgledning hos verksamma studie- och yrkesvÀgledare i den kommunala sektorn. Vi vill ocksÄ ta reda pÄ om mÄngkulturell vÀgledning per definition anvÀnds i den dagliga verksamheten och vilka premisser den i sÄ fall förutsÀtter.Undersökningen har en kvantitativ ansats och grundar sig pÄ en enkÀt som har mailats ut till 100 studie- och yrkesvÀgledare som arbetar i en skola dÀr antal elever med annat etniskt ursprung överstigit 40 %.Av resultatet framkom att majoriteten av vÄra respondenter tolkar begreppet mÄngkulturell vÀgledning som ett förhÄllningssÀtt. Den etniska tillhörigheten tillskrivs liten betydelse i ett vÀgledningssamtal dÄ inte heller en sÀrskild metodik tillÀmpas. Mot detta vÀgs en intressant parallell som visar ett uttalat behov av sÀrskild kompetens i det fleretniska mötet. Slutsatser vi drar Àr att det finns en klar enighet i den teoretiska tolkningen av begreppet mÄngkulturell vÀgledning men att det i praktiken finns en stor diskrepans i begreppets tillÀmpning..
Mammors upplevelser av stöd frÄn distriktssköterskan under barnets första levnadsÄr
Ett av huvudmÄlen för den svenska BarnhÀlsovÄrden (BVC) Àr att stödja förÀldrar i sitt förÀldraskap, sÄ att det kan skapas gynnsamma förutsÀttningar för en mÄngsidig utveckling för barn. Syftet med denna intervjustudie var dÀrför att belysa mammors upplevelse av stöd frÄn distriktssköterskan pÄ BVC under barnets första levnadsÄr. I studien har fem mammor intervjuats. Intervjutexten har analyserats med kvalitativ tematisk innehÄllsanalys. Analysen resulterade i ett tema: Att nÄgon har tid att bry sig om, vilket innehÄller tre kategorier: Att vara vÀlkommen ger en kÀnsla av att inte vara till besvÀr: Att fÄ trÀffa samma distriktssköterska med kunskap om barn: Att fÄ tillrÀckligt med tid till frÄgor och förklaringar.
Slöjdprocess - definitioner och tolkningar
Begreppet slöjdprocess har idag en central plats i relation till svensk grundskolas slöjdverksamhet, men har hittills genom bÄdestyrdokument och i forskning definierats och förklarats pÄ olika sÀtt, vilket gjort att begreppet kunnat uppfattas tvetydigt.Denna uppsats bestÄr av en kvalitativ litteraturstudie, inspirerad frÄn en fenomenografisk forskningsansats, med syftet att försökabesvara frÄgan om vad begreppet slöjdprocess stÄr för relaterat till svensk grundskolas slöjdverksamhet; hur begreppet definieras,tolkas och förklaras inom slöjdforskningsfÀltet. Studien bygger pÄ en sammanstÀllning och jÀmförelser av sex forskare frÄnSverige, Danmark och Finland utifrÄn deras definitioner och tolkningar av begreppet slöjdprocess.Resultatet visar att det saknas en tydlig definition av begreppet slöjdprocess, istÀllet finns det flera sÀtt att bÄde definiera ochförklara begreppet. Studiens resultat visar ocksÄ bÄde beskrivningar av flera parallellt pÄgÄende processer inom en slöjdprocessoch beskrivningar av flera parallellt pÄgÄende processer som inte bör ses som delprocesser inom en slöjdprocess. Som centraladelar i beskrivningar av begreppet slöjdprocess i relation till svensk grundskolas slöjdverksamhet, omnÀmns frÀmst Socialaprocesser & Interaktion, Kommunikation ? verbal & icke-verbal, Problemlösning & Intellektuella utmaningar, Psykiska &Sinnliga processer samt Fysiska & Kroppsliga processer.
'FörtÀtning' inom stadsplanering : en studie av syftning och framstÀllning i svensk dagspress
Uppsatsen 'FörtÀtning' inom stadsplanering bygger pÄ en empirisk artikelstudie och
behandlar hur begreppet 'förtÀtning' togs upp i dagstidningarna: Dagens Nyheter,
Svenska Dagbladet, Göteborg-Posten, Sydsvenska Dagbladet och Upsala Nya
Tidning, under perioden 1 januari 2007 till 20 april 2008. Fokus har legat pÄ vad
skribenterna kan ha menat nÀr de anvÀnt begreppet inom stadsplanering, vilka
argument som togs upp för respektive emot 'förtÀtning' samt vilken uppfattning
tidningslÀsarna kan ha fÄtt om 'förtÀtning'. Stöd och inspiration hÀmtades frÄn
diskursanalys.
NÀr begreppet 'förtÀtning' anvÀndes inom stadsplaneringssammanhang gav studien
att skribenterna generellt syftade pÄ nÄgon typ av nybyggnation inom befintlig
bebyggelse. En mÄngfald av varianter av 'förtÀtning' förekom beroende pÄ i vilket
sammanhang, i vilken kontext, begreppet förekom.
De argument som framfördes Àr exempel pÄ kontext som kan ha pÄverkat betydelsen
av begreppet 'förtÀtning'. MÀngden argument varierade mycket mellan de fem
tidningarna, ocksÄ den relativa fördelningen mellan antal argument för respektive
emot 'förtÀtning' var olika mellan tidningarna.
Begreppet Kami : den inhemska innebörden av begreppet kami i förhÄllande till vÀsterlÀndsk tolkning
VÀsterlÀndsk litteratur som behandlar asiatiska religioner anvÀnder ofta vÀsterlÀndska begrepp för att beskriva religiösa objekt och företeelser. Emellertid överensstÀmmer inte alltid översÀttningen med den inhemska innebörden av begreppet. Ett exempel pÄ detta Àr det japanska konceptet kami, som felaktigt översÀtts med vÀsterlÀndska begrepp som ?gudomar? och ?andar?. Syftet med denna uppsats Àr att analysera kamibegreppets semantiska spektrum i en specifik inhemsk religiös textsamling.
Pappors upplevelser av BB-vÄrd
Bakgrund: En av de största hÀndelserna i en mans liv Àr att bli pappa. Stöd och uppmuntran frÄn barnmorskan till den blivande pappan behövs. Det Àr viktigt för pappan att vara nÀra sin kvinna och sitt barn. Det Àr betydelsefullt för hela familjen att pappor inkluderas i den postnatala utbildningen. Syfte: Att undersöka nyblivna pappors upplevelser av BB-vÄrden.
JÀrnrör, jakt och grÀv : En analys av begreppet mediedrev med utga?ngspunkt fra?n Expressens publicering av SD-filmen
Den ha?r uppsatsen behandlar begreppet mediedrev och dess olika innebo?rd. Att bena?mna en stor medieha?ndelse som ett mediedrev a?r sa?llan oproblematiskt och genom att go?ra det riskerar man att bagatellisera gediget journalistiskt arbete. Samtidigt a?r begreppet en marko?r fo?r hur kommersialiseringen av medier pa?verkar journalistiken.
?DÄ blir det tre va? : En studie i hur förÀldrar uttrycker mentalisering över sig sjÀlva och sitt nyfödda barn före och strax efter förlossning
Den hÀr uppsatsen undersöker mentalisering och dess betydelse vid starten av ett förÀldraskap, bildandet av en familj.? Studien utgÄr ifrÄn affektteori och anknytningsteori som en grund för mentaliseringsförmÄgans framvÀxande.? Via en kvalitativ studie undersöks hur förÀldrar uttrycker mentalisering över sig sjÀlva och sina barn i ett redan genomfört intervjumaterial med 4 förÀldrapar under graviditet och fyra veckor efter barnets födelse. Intervjuerna genomfördes för 15 Är sedan av Monica Hedenbro. Studien visar att det Àr möjligt att avlÀsa förÀldrars försök till mentalisering över sina barn men att mentalisering ocksÄ uppstÄr i den dialog som paret har med varandra. Studien visar ocksÄ att det gÄr att se en skillnad mellan olika familjer.NÀr en förÀlder har möjlighet att dela sina egna tankar/farhÄgor och bli lyssnade pÄ av den andra förÀldern ev. Àven fÄ bekrÀftelse sÄ ökar antalet kommentarer om mentalisering.Kommentarer om reglering av barnets fysiska behov föregÄr kommentarer om mentala tillstÄnd/mentalisering . Forskning visar pÄ sambandet mellan trygg anknytning och att förÀldrar tillskriver sina barn egna kÀnslor, tankar och intentioner och kommenterar barnets inre vÀrld i ?mental states?. Studien som helhet visar pÄ vikten av att stödja förÀldrars kommunikation med varandra och med sitt barn tidigt i blivandet av en familj, redan under graviditeten. .
Du kan inte bestÀmma över mig : En essÀ om barns inflytande pÄ förskolan
Min undersökning utgĂ„r frĂ„n en hĂ€ndelser dĂ€r mina personliga intressen Ă€r starka men dĂ€r ett barn vill nĂ„got annat. Min utgĂ„ngspunkt Ă€r en egen upplevd berĂ€ttelse om en pojke som inte vill gĂ„ till skogen eftersom han inte upplevde skogen som en bra lekplats. Naturen Ă€r för mĂ„nga pedagoger förknippat med minnen frĂ„n barndomen och dess traditioner om den goda utemiljön. Ăven jag upplever skogen som den mest perfekta inlĂ€rningsmiljö som förskolan har att erbjuda. Det gör att jag har valt att reflektera om varför barnets vĂ€gran vĂ€cker sĂ„dana tankar hos mig.