Syftet med arbete har varit att presentera den problematik ett verkställighetsförordnande kan få för en verksamhetsutövare som ansökt om tillstånd för miljöfarlig verksamhet. Arbe-tet har även gett en bild av när ett sådant förordnande kan bli aktuellt och när den nämnda problematiken uppstår. Vidare presenterar arbetet även några essentiella Begrepp som är nödvändiga för läsarens förståelse av kärnan i arbetet. Den metod som använts för att uppnå detta syfte har varit den rättsdogmatiska metoden där framförallt lagstiftning och praxis studerats. Arbetet har synliggjort de problem som ett verkställighetsförordnande kan innebära för en verksamhetsutövare.

Det här är en fenomenografisk undersökning som är baserad på intervjuer med lärare på en mångkulturell skola Analysen baseras på lärarnas berättelser vad de anser om läsläxa, och hur de uppfattar läsläxa i sitt arbete. I analysen ger lärarna sin beskrivning av de svårigheter och möjligheter de möter i arbetet med läsläxa. Analysen visar deras gemensamma och avvikande uppfattningar, i sina erfarenheter av elevernas läsinlärning, samarbetet med föräldrarna och språkets betydelse. I arbetet presenteras tidigare forskning och definitioner av Begrepp, som är baserade på både litterära och elektroniska källor i form av forskningsavhandlingar, tidningsartiklar, styrdokument och uppslagsböcker. .

I uppsatsen diskuteras kantiansk etik i förhållande till människor i svält och nöd. Fokus ligger på Kants andra formulering av det kategoriska imperativet som postulerar att människor är ändamål i sig själva och aldrig får användas som medel. Filosofer som Kant, O'Neill och Singer diskuteras alla i förhållande till kantiansk etik och ett universialistiskt perspektiv. Begrepp som plikt, moralitet, skada och omfång av etiken analyseras och resulterar i en kantiansk idé om ett moraliskt globalt ansvar gentemot andra människor och framför allt sådana i nöd och svält. .

Flexibla affärssystem är ett Begrepp som börjar synas mer och mer i tidskrifter. Detta Begrepp belyses utifrån en litteraturstudie. Dessutom görs intervjuer på både affärssystem­leverantören Agresso och undersökningsföretaget Stena Fastigheter som använder systemet Agresso Business World. Syftet är att undersöka egenskapen flexibilitet i ett affärssystem som möjliggör att användarna skall kunna arbeta med anpassning efter verksamhetens behov. Det finns inte mycket forskat kring just flexibla affärssystem men det som återfinns är att flexibiliteten kan bestå av teknisk flexibilitet, dvs.

Kärnkraften har så länge den funnits varit en omdebatterad energikälla. Syftet med denna uppsats är att utreda och få en bild av hur och på vilket sätt natursynen hänger ihop med åsikter om kärnkraft. Jag har redogjort för vad energi är, kärnkraftens historia i Sverige och som energikälla samt beskrivit för- och nackdelarna med kärnkraften. För att kunna ge en bild av kärnkraft och natursyn har jag genomfört kvalitativa intervjuer med personer som på olika sätt är insatta i problematiken kring kärnkraften. Min undersökning visar bland annat att natursyn är ett komplext och stort Begrepp som vi bör vara medvetna om hur det fungerar i arbetet för att förbättra miljön..

Social hållbarhet. Vad är det och hur kan man i fysisk planering på kommunal nivå arbeta för att uppnå större social hållbarhet? Dessa frågor kommer att undersökas i denna uppsats med hjälp av en intervju och en dokumentstudie inriktad på Borås tätort.Social hållbarhet är ett komplext Begrepp som i regel hamnat i skymundan i de sammanhang där hållbar utveckling behandlas, till fördel för ekonomiska och ekologiska aspekter. En bidragande faktor till detta förhållande är att social hållbarhet som Begrepp är föränderligt i sin innebörd, vilket medför att det är svårt att definiera. Frågan som fysiska planerare behöver ställa sig är hur fysisk planering kan förhålla sig till detta Begrepp.

Syftet med detta utvecklingsarbete är att se om drama kan användas som verktyg i skolan för att stärka grupp och individ. Vi har tagit hjälp av en årskurs ett och tillsammans med eleverna har Övningarna fokuserar på eleverna som individer, på stora och små grupper, samt på trygghet. Vi har utgått från några påståenden som eleverna svarat på för att se vad de själva tycker om det egna jaget och centrala Begrepp som speglar det vi gjort i detta arbete. Avslutningsvis kunde vi se att klassen fick en starkare samarbetsförmåga, samt att eleverna faktiskt kunde njuta av att stå i centrum även om de ti Nyckelord: Individ, grupp, drama, tillsammans..

Klassrummen består idag av elever från olika kulturer och med olika religiösa bakgrunder. Eftersom alla elever har olika relationer till religion är det också svårt, för de lärare som undervisar i religionskunskap, att ge en rättvis bild av någons religion. Vid de tillfällena är det viktigt att vara tydlig med att religion både är något individuellt men också något kollektivt, samtidigt som det inte bör ges en stereotypiserande beskrivning av en religion eller dess utövare. Vid stereotypisering är det dessutom vanligt att sambanden mellan kultur och religion inte framgår och det finns alltid en ökad risk för diskriminering. Flera forskare hävdar att religion bör förklaras genom olika kärnor eller dimensioner, istället för genom den traditionella sekvenseringen uppkomst, historia, texter, människosyn, och så vidare. Religionsvetaren Ninian Smart ansåg att religion kan definieras utifrån sju olika dimensioner och i denna uppsats undersöks det vilka representationer som görs av den praktisk och rituella dimensionen i kristendom- och islamkapitlen i två läroböcker.

Vårt syfte med uppsatsen är att beskriva vilka faktorer som har betydelse för hur ledningen i en organisation kommunicerar strategi till medarbetarna. För att kunna uppnå vårt syfte har vi använt oss av en kvalitativ metod. Vi har samlat in vår empiri med hjälp av intervjuer utformade som samtal. I analysen har vi sedan tolkat materialet utifrån de teorier vi funnit kunna hjälpa oss förstå det studerade. Vi har funnit 14 faktorer som har betydelse för hur strategi kommuniceras.

Uppsatsen behandlar gudserfarenhet och språkbruk hos Jean-Jacques Rousseau och dess likheter med pietismen. Både Rousseau och pietismen betonade människans känslor framför förnuftet, i en för övrigt förnuftsorienterad tid. De menade att människans känslor måste tillåtas komma till uttryck i trosfrågor och när de talar om hur människan erfar Gud och det gudomliga använder de liknande ord och Begrepp. Studiens syfte är således att studera dessa likheter, med fokus på Rousseaus språkbruk och bildvärld..

Uppsatsen grundade sig ett behov och önskemål av en utvecklingsplan för BRF Solgårdarnas norra plantering i Lund. Planteringen gjordes om 2007 och bar med sig en vision om att planteringen skulle fokusera på det dynamiska samspelet mellan den äldre, uppvuxna och nyplanterade vegetationen. Tanken var konkret att slutträd planterades in i skydd av planteringens redan uppvuxna vegetation och i takt med att dessa växte till, skulle dessa ges mer utrymme genom att den skyddande vegetationen gallrades bort. Någonstans på vägen upprätthölls inte visionen och planteringen tilläts att växa fritt vilket bidrog till minskad ljustillgång och utrymme för slutträden som skulle gynnas i den avsedda successionsprocessen. För att göra en utvecklingsplan till denna speciella anläggning gjordes först en fallbeskrivning av utgångsläget med hjälp av tillhandahållen objektsspecifik information och fältbesök med den ansvariga projektören för anläggningen. En litteraturbakgrund gjordes i ett syfte att, med hjälp av några för uppsatsen utvalda vegetationsdynamiska Begrepp, beskriva utgångsläget ytterligare. Utvalda Begrepp att beskriva planteringen utifrån blev struktur & skiktning, ljus- skuggförhållanden och succession.

I takt med att pocket park som Begrepp blivit allt populärare att använda i samma mening som modern stadsutveckling och förtätning av stadskärnan, har det också väckt vårt intresse att utreda vad Begreppet verkligen innebär. Att Begreppet pocket park är i ropet finns det ingen tvekan om. Stora städer som New York, London och Köpenhamn har med pocket park i sina stadsplanerings- och utvecklingsprogram. I Sverige är det fortfarande ett relativt okänt Begrepp. I dagsläget finns det ingen generellt accepterad beskrivning för hur en pocket park ska se ut, hur stor till ytan den bör vara eller vilka beståndsdelar som ska finnas med. Vill vi undersöka vad Begreppet pocket park innebär och hur vi i framtiden kan bygga bra och funktionella pocket parks i staden. Vi har som mål att identifiera och bryta ner Begreppet pocket park och undersöka vilka beståndsdelar och funktioner som är mer betydelsefulla än andra i en pocket park? Processen startar med en litteraturstudie som sedan ska ligga till grund för en analys som belyser vilka de viktiga beståndsdelarna och funktionerna är för en pocket park.

I kursplanen för ämnet historia på grundskolan står skrivet att undervisning bl.a. ska ge eleverna möjlighet att utveckla sitt historiemedvetande, ge dem kunskap om hur historia kan använda för olika syften samt att eleverna ska få kunskap om hur historia skapar identitet hos individer. Syfte med denna undersökning är att utifrån historiemedvetande, historiebruk och identitet jämföra hur tre olika läroböcker ( SO-S Historia del 4, Historia PunktSo och Levande Historia) gestaltar förintelsen och avgöra vilken som är lämpligast att använda i undervisningen om förintelsen utifrån de kursplanmål som historiemedvetande, historiebruk och historieidentitet . Historieböckerna SO-Historia del 4 och HistoriaPunktSO är de två historieböcker som på olika sätt gestaltar förintelsen genom dessa tre historiska Begrepp.

Elever i årskurs nio har i dag ett stort antal gymnasieutbildningar att välja på, vilket gör att de lätt fastnar i en mängd av information som är svårsorterad. Många elever i årskurs nio känner osäkerhet i valet av gymnasieutbildning då de inte har någon direkt kunskap om arbetsmarknaden eller kan sätta sina skolämnen i relation till olika yrken. Avsaknad av samarbete mellan skola och arbetsliv är påtaglig i många delar av landet, även om det finns goda exempel. Konsekvenserna av denna avsaknad kan bli att elever väljer utbildning på orealistiska grunder eller efter påverkan av vänner. För att öka elevernas kunskap om sig själva, utbildning och arbetsmarknad behövs åtgärder vidtas.

Bakgrund och problemformulering: Begreppet rättvisande bild har sedan införande i svensk lagstiftning varit svårt att definiera. En anledning till detta är att Sverige tillhör den kontinentala redovisningstraditionen medans Begreppets hemland, Storbritannien, tillhör den anglosaxiska redovisningstraditionen. USA använder sig av samma redovisningstradition som Storbritannien och har en liten annorlunda definition av Begreppet än vad vi har i Sverige. Här i Sverige krockar även Begreppet rättvisande bild med det gamla Begreppet god redovisningssed. Detta har lett till funderingar och följande forskningsfrågor: ? Hur kan Begreppet rättvisande bild definieras enligt enhetsteorin respektive ägarteorin? Syftet med denna fråga är att få en förståelse för varför det är svårt att definiera Begreppet.