Denna uppsats innehåller en kvalitativ analys av ett antal läroboksskildringar av den marxistiska idétraditionen i svenska gymnasieläroböcker i historia, samhällskunskap och religion. Undersökningen analyserar hinder för elevens förståelse av den marxistiska idétraditionen utifrån frågeställningarna om i vilken grad texterna på ett upplysande och rättvisande sätt skildrar den idétraditionen förstådd utifrån marxisters självbild. Denna självbild representeras av ett antal utvalda marxistiska auktoriteter. Slutsatser som kan dras utifrån analysen är att påtagliga brister finns i de flesta av de undersökta texterna både i avseende på hur upplysande och rättvisande deras beskrivningar är. Många missvisande framställningar av idéer samt felaktiga förklaringar och brukanden av olika Begrepp gör att många texter på flera punkter inte kan sägas ge en rättvisande skildring.

Syftet med denna studie är att undersöka om, och i sådana fall hur, yrkesverksamma inom teaterverksamhet ser på och arbetar med Begreppen ?helhetsupplevelse? och ?upplevelserum?. Vidare, huruvida de yrkesverksamma på tre utvalda teatrar inom stockholmsområdet, använder sig av ?rumslig design? som verktyg för att skapa förutsättning till en helhetsupplevelse för teaterbesökaren.För att nå en diskussion och slutsats har jag gjort kvalitativa intervjuer med marknadschefer, konstnärliga ledare och scenografer vid teatrarna. Jag har även själv besökt teatrarna vid ett tillfälle när en föreställning ägt rum för att analysera min egen upplevelse vid besöken.

Syftet med denna uppsats är att identifiera och beskriva de intellektuella redskap för lärande som läraren uppmanar studenterna att tillämpa inom ramen för två nätbaserade distanskurser i pedagogik. Studien tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv och baseras på kvalitativ analys av sex chattar som förs mellan läraren och studenterna. Resultatet visade på flera intellektuella redskap som läraren uppmanade sina studenter att använda sig utav. Ur analysen kunde också vissa relationer mellan redskapen uttolkas mot bakgrund av hur läraren relaterade redskapen till varandra i undervisningskontexten. Det intellektuella redskap som läraren mest uppmanade studenterna till att använda sig av var meningsfull interaktion i den meningen att läraren kontinuerligt försökte få studenterna till att föra en fruktbar dialog både med varandra och med läraren.

Abstrakt Ahlqvist, Kerstin (2012) ?Handledning? ur olika synvinklar i Barn och ungdomshabiliteringen. En studie av handledning i ett tvärprofessionellt team. Various aspects of ?coaching? in children and youth habilitation service. A study of coaching in a multidisciplinary team. Lärarutbildningen.

Syftet med denna studie är att ta reda på med vilka metoder coacher för människor till önskade platser samt att se hur coacher ser på coachning som Begrepp. Denna metod fann jag mycket intressant och ville undersöka dess effekt närmare. Det som undersöks i studien är hur coacherna arbetar med coachningen i mötet med klienten samt hur coacherna upplever att coachningen fungerar som ett redskap till att får ut klienterna på arbetsmarknaden. Slutligen uppmärksammas även den problematisering av coachning som Begrepp som tycks finnas. De teoretiska utgångspunkterna jag har använt mig av är Whitmores syn på coachning och Gjerdes coachningsrelation. Jag har använt mig av Antonovskys teori om KASAM och Berg och De Jongs lösningsfokuserade modell samt O´Conner och Lages Kalibrering och lyssnande.

Vår undersökning handlar om konflikter, konflikthantering samt språkets betydelse för att lösa konflikter. Syftet med själva undersökningen är hur pedagoger ser på konflikter i skola och förskola och hur dessa hanteras. Med pedagoger menas förskollärare, fritidspedagoger och grundskollärare. Även språkets betydelse för att hantera konflikter är centrala företeelser i vår undersökning. Vårt arbete struktureras via kvalitativa intervjuer.

Syfte:Uppsatsen har som mål att inventera de faktorerna som anses vara väsentliga för att ett köpcentrum ska kunna uppfattas som en turistdestination. Studien har fokus ur ett kundperspektiv. Syftet är att göra en inventering av olika faktorer från teori och empiri för att sedan se vilka faktorer som är väsentliga för att ett köpcentrum ska kunna uppfattas som en turistdestination. Att göra på det sättet får vi ut om ett köpcentrum har de faktorer som behövs för att kunna anta Begreppet turistdestination. Forskningsfråga:Vilka faktorer är väsentliga för att ett köpcentrum ska kunna uppfattas som en turistdestination? Metod:Vi har använt oss av en deduktiv metod, vilket gjorde att vi utgick från olika teoretiska Begrepp som vi sedan jämförde med enkäter och observationer från empirin.

Vi lever idag i ett samhälle som omger oss med olika budskap. Tv, radio och tidningar förser oss med ett konstant flöde av information oavsett vi vill det eller ej. Denna information är i grund och botten texter av olika slag. I skolans värld förknippas Begreppet text fortfarande oftast med skriven text i en lärobok. Men behöver det vara så? I denna forskningskonsumerande uppsats har jag tittat närmare på tre olika Begrepp som alla behandlar arbete med text inom undervisning på ett annat sätt än det traditionella.

Redan i förskolan läggs grunden för barns utveckling av matematikkunskaper. Därför är det oerhört viktigt att arbeta med matematik i förskolan. Syftet för detta arbete handlar om att förstå hur förskollärare och förskolechefer synliggör och förhåller sig till den grundläggande matematiken samt uppmärksamma om fortbildning har påverkat deras syn på arbete med matematik. Vår undersökning baseras på intervjuer av sex förskollärare och två förskolechefer från sex olika förskolor. Resultatet av intervjuerna visade att alla förskollärare och förskolechefer var överens om att matematiken finns överallt i barns vardag.

Inom socialt arbete konstrueras och upprätthålls ständigt olika problemidentiteter. I den här uppsatsen undersöker jag de bilder och föreställningar som skapas utifrån klienters etnicitet och kultur. Idag förs det en ständig debatt på olika plan i samhället om män och kvinnor från andra kulturer. Debatten präglas av Begrepp som exempelvis ?patriarkalisk syn?, ?hedersvåld? och ?assimilation?, Begrepp som kan peka ut och generaliserar stora grupper av individer och som kan skapa olika ?sanningar? kring dessa individer.

Studiens syfte var att undersöka om elever kan använda fysikkunskaper i vardagliga situationer och vilken inställning de har till fysikämnet i skolan. Vi har också tittat på om inställningen till fysik varierar mellan elever i år 9, elever vid gymnasieskolans samhällsvetenskapliga program och elever vid gymnasieskolans naturvetenskapliga program. För att se om eleverna kunde använda fysik i samtal om vardagliga situationer visade vi bilder för eleverna med för oss vardagligt förekommande fysik, och genomförde intervjuer med samma elever för att få en bild av deras inställning till ämnet. En majoritet av eleverna på det naturvetenskapliga programmet visade sig ha en positiv inställning till naturvetenskap och fysik. Majoriteten av eleverna i år 9 och på det samhällsvetenskapliga programmet hade däremot en negativ inställning.

Syfte och frågeställningar: Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka hur ungdomar pratar om identitet, status och utanförskap ställt i relation till fritid och idrott som identitetsskapande arenor. För att besvara detta syfte utgick vi från följande frågeställningar; Hur pratar ungdomar om identitet, status och utanförskap? På vilket sätt påverkar fritid och idrott ungdomars identitetsskapande? Vad får utanförskap och status för inverkan på ett identitetsskapande?Metod: Studien utformades abduktivt och baserades på en kvalitativ metod. Empirin samlades in genom tre halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer med ungdomar över 15 år och själva urvalet baserades på en blandning av kvot- och snöbollsurval. Själva studien utgick från tre centrala Begrepp (identitet, status och utanförskap) som diskuterades och ställdes i relation till varandra.

I denna studie används en kvantitativ metod i form av enkätstudie som är till för att ta reda på karaktärsämneslärares och kärnämneslärares undervisningsmetoder. Studien har genomförts på gymnasieskolan där författarna arbetar. För att få ut mer av enkätmetoden så ges de responderade möjlighet till att kommentera kring sina tankar på varje fråga. Syftet med studien var att ta reda på eventuella skillnader och likheter mellan karaktärsämneslärarna och kärnämneslärarna på skolan. I litteraturgenomgången redovisas centrala Begrepp, tidigare forskning, förhållanden som styr inlärningen och olika undervisningsmetoder.

Jag har med kritisk diskursanalys som metod och teori undersökt hur det politiska partiet Sverigedemokraterna (SD) och den värdekonflikt som finns mellan dem och skolans värdegrund framställs i samhällskunskapsböcker. Texterna jag analyserat är beskrivningar och förklaringar av Begrepp, företeelser och ideologier som tillskrivs SD i läroböckerna. SD beskrivs som ett litet parti i förändring som tjänar en oförtjänt stor roll i partipolitiken. Att de kommit in i det etablerade politiska sammanhanget är på grund av att de försökt städa rent partiet från främlingsfientlighet och rasism. SD beskrivs vara konservativt, nationalistiskt och främlingsfientligt samt motståndare till mångkultur, vill assimilera invandrare och stoppa invandring till Sverige.

Introduktion: IVA är en högteknologisk miljö med akut sjuka patienter. Patient- och familjecentrerad vård är välbeforskade områden. Personcentrerad vård är ett nyare Begrepp inom omvårdnad som vi behöver förhålla oss till på IVA. Person är ett komplext Begrepp. En modell för att komma åt kärnan i Begreppet innebär att ta tillvara på patientens berättelse, utveckla ett partnerskap och dokumentera detta.