Att som ambulanssjuksköterska behandla patienter med hypoglykemi i hemmet Àr en vanlig ÄtgÀrd, i relation till den ökade belastningen pÄ akutmottagningarna Àr det viktigt att kunna identifiera vilka patienter som behöver transporteras in till sjukhus. De flesta av patienterna vill stanna kvar i hemmet efter behandling, att vara medveten om vilka potentiella risker som finns om patienten stannar kvar hemma kan göra att det Àr lÀttare att bedöma vilken patient som bör Äka med till sjukhus.Syftet med denna studie Àr att belysa riskerna med att patienter som behandlas för hypoglykemi kvarstannar i hemmet. Studien genomfördes i form av en litteraturstudie. Sökningar gjordes i databaserna PubMed samt Cinahl. Dessa sökningar resulterade i fyra artiklar som inkluderades i resultatet.Under analysen av artiklarna framkom tvÄ problemomrÄden, risk för Äterkommande hypoglykemi samt bristande uppföljning. För att kunna identifiera de patienterna som har ökad risk för Äterkommande hypoglykemi krÀvs en adekvat bedömning av sjuksköterskan samt att det finns beslutsstöd till hjÀlp.

Första gÄngen som EU-domstolen hade att ta stÀllning till franchiseavtal var i mÄl 161/84 Pronuptia de Paris. Kommissionen har dÀrefter i nÄgra beslut faststÀllt riktlinjerna för hur franchiseavtal ska betraktas utifrÄn EU:s konkurrensrÀttsliga perspektiv. FrÄgestÀllningarna i uppsatsen behandlar franchisegivarens möjligheter att utveckla och skydda sitt affÀrskoncept; en enskild företagare och presumtiv franchisetagares risker och möjligheter med att ingÄ ett franchiseavtal samt pÄ vilket sÀtt konsumenten gynnas av distributionssÀttet franchising..

Bakgrund: Det diskuteras ofta om vinsterna med fysisk aktivitet, men alltför sÀllan om de risker det kan medföra dÄ det gÄr till överdrift. Det skapar en komplex situation dÄ trÀning och att vara ?hÀlsosam? i huvudsak framstÄr som nÄgot positivt. Dagens unga kvinnor trÀnar allt mer, och Àr den riskgrupp med högst sannolikhet att hamna i ett riskbeteende i form av Àtstörningar, psykisk ohÀlsa och trÀningsberoende. Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka vilka bakomliggande faktorer som kan identifieras för dessa unga kvinnor som trÀnar mer Àn rekommenderat.

Bakgrund: Proprioception i handleden ?r central f?r finmotorik, stabilitet och funktion. Handledens proprioception bygger p? ett samspel mellan ligamentsystem, muskler och mekanoreceptorer. Kunskapen om hur proprioceptionen skiljer sig mellan dominant och icke-dominant hand samt mellan m?n och kvinnor hos friska individer ?r begr?nsad.

Bakgrund: Ungdomsmottagningar i Sverige erbjuder st?d och v?rd till ungdomar inom omr?den som sexuell och reproduktiv h?lsa, psykisk h?lsa, relationer och livsstil. Trots att verksamheten ?r ?ppen f?r alla ungdomar utg?r unga m?n endast 10?12 procent av bes?ken, vilket m?jligtvis kan f?rklaras av sociala normer, stigma och ett historiskt fokus p? kvinnorelaterade fr?gor. Sjuksk?terskor och annan personal arbetar f?r att fr?mja j?mlik v?rd och h?lsa genom personcentrerad kommunikation, h?lsofr?mjande insatser och st?d till ungdomars delaktighet.

BAKGRUND: Ungef?r 40 miljoner m?nniskor lever med HIV idag. Personer som drabbats av HIV kr?ver livsl?ng behandling f?r att viruset inte ska utvecklas till AIDS. Stigmatisering och diskriminering mot HIV-positiva personer ?r frekvent ute i samh?llet, men ?ven inom sjukv?rden.

Alléer har sedan lÀnge varit ett ofta förekommande element lÀngs med vÀgarna i SkÄne och ger ett mycket karakteristiskt inslag i landskapsbilden. De har med tiden och samhÀllets utveckling dock blivit fÀrre. Deras status kan i mÄnga fall vara dÄlig pÄ grund av Älder, sjukdomar, stressiga miljöer och utbyggnad av vÀgnÀtet. Detta i sin tur kan göra trÀden försvagade och riskabla för trafikanter. Trots den dÄliga statusen de kan ha Àr trÀden mycket vÀrdefulla ur flera synvinklar.

SammanfattningProblem: Det har skett stora förÀndringar i svenska privatpersoners fondsparande de senaste Ären. Finns det skillnader i lönsamhet mellan Storbankernas fondbolags fonder och de mindre fondbolagens fonder? Tar fondbolagen olika stora risker och leder de alltid till en högre avkastning? Skiljer sig förvaltningsavgifterna Ät mellan fondbolagen? JÀmfört med benchmark, har fonderna presterat olika i de olika fondbolagen?Syfte: Uppsatsens syfte Àr att jÀmföra de Svenska Storbankernas fondbolags fonders prestation med Bancos och Kaupthings fonders prestation, genom att stÀlla fondernas avkastning i relation till dess risker och avgifter.Metod: Uppsatsen bestÄr av en deskriptiv kvalitativ undersökning med ett subjektivt urval. Vi anvÀnder oss av sekundÀrdata för att samla in information om de olika fondbolagens fonders utveckling nÀr det gÀller avkastning och risk.Referensram: I referensramen presenteras de olika riskmÄtten och de riskjusterande mÄtten som anvÀnds i denna uppsats. Portföljteorin och CAPM presenteras i detta avsnitt.Slutsats: Syftet med uppsatsen var att jÀmföra Storbankernas fondbolag med de mindre fondbolagen för att se om det fanns nÄgra uppenbara skillnader i deras avkastning i förhÄllande till dess risk.

Bakgrund: Kontrastmedelsinducerade allergiska reaktioner inom radiologin ?r s?llsynta men kan orsaka allvarlig v?rdskada. D? allvarliga allergiska reaktioner (AAR) ?r ovanliga har r?ntgenpersonal inom radiologin begr?nsad erfarenhet av att hantera dessa situationer. Syfte: Syftet var att identifiera kompetensh?jande insatser och hj?lpmedel samt vilken inverkan de har p? r?ntgenpersonalens beredskap inom radiologin att hantera AAR i samband med administrering av kontrastmedel.

Det finns en stor utmaning i hur pedagoger bem?ter fysisk lek i f?rskolan. Denna studie syftar till att ta reda hur, n?r och varf?r pedagoger begr?nsar, avbryter eller p? annat s?tt blandar sig i fysiska lekar mellan barn i f?rskolan. De fr?gor som studien besvarar ?r: ?Vilka strategier anv?nder pedagoger f?r att bem?ta barns fysiska lekar i f?rskolan och hur motiveras dessa strategier av pedagogerna? N?r anser pedagoger att den fysiska leken har g?tt f?r l?ngt och varf?r? Vilka konsekvenser f?r pedagogernas ageranden i f?rh?llande till den fysiska leken, n?r det g?ller barns handlingsutrymme??.

Bakgrund: I kontakt med v?rden kan barn uppleva ?ngest i samband med kirurgiska ingrepp. ?ngest kan bland annat leda till ett f?rh?jt omsorgsbehov samt en ?kad anv?ndning av l?kemedel, som kan resultera i en f?rl?ngd v?rdprocess. Sjuksk?terskan har en avg?rande roll i bem?tandet av dessa barn, och har m?jligheter att lindra denna ?ngest med hj?lp av olika effektiva omv?rdnads?tg?rder. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie ?r att identifiera omv?rdnads?tg?rder som minskar preoperativ ?ngest hos barn 5?12 ?r. Metod: Denna studie ?r en litteratur?versikt som sammanst?llt och analyserat kvalitetsgranskade originalartiklar fr?n databaserna PubMed och Cinahl, enligt Fribergs modell f?r litteratur?versikt. Resultat: Resultatet i denna litteratur?versikt visade p? tv? ?vergripande teman, 1) Distraktion samt 2) Information. Genom fem olika underteman s? s?gs en djupare f?rst?else f?r hur olika omv?rdnads?tg?rderna kan minska preoperativ ?ngest hos barn. Slutsats: Genom denna litteraturstudie har det framkommit att barn som f?r ta del av ?ldersanpassad information inf?r kirurgiska ingrepp, i form av visuell information och information genom lek skattar sin ?ngest l?gre ?n de barn som enbart f?r traditionell v?rd..

I denna uppsats har jag diskuterat och analyserat hur unga tjejer upplever och fo?rha?ller sig till sin menstruation. Jag har insamlat materialet till denna uppsats genom en semi-strukturerad kvalitativ gruppintervju, i vilken fyra tjejer pa? gymnasiet deltog. Det insamlade materialet analyserade utifra?n den tolkande, fenomenologiska analysmetoden IPA (Interpretative Phenomenological Analysis), som syftar till att underso?ka individens levda erfarenhet och meningsskapandet kring sina upplevelser.

Studien syftar till att underso?ka den fo?ra?ndring som skett i grundskolans la?roplaner mellan 1962-2011, vad ga?ller formuleringar om och kring arbetet med ma?ngkultur. Syftet har besvarats genom fra?gesta?llningarna: Vad utma?rker de enskilda la?roplanernas synsa?tt pa? ma?ngkultur? Vilka fo?ra?ndringar har skett i grundskolans la?roplaner under de senaste femtio a?ren, vad ga?ller synsa?ttet pa? ma?ngkultur? Metoden som anva?nts fo?r att komma fram till ett resultat var av kvalitativ art. En tidigare bepro?vad analysmodell har anva?nts och kategoriserat det ma?ngkulturella i la?roplanerna enligt tre niva?er.

AnvÀndningen av trÄdlöst nÀtverk blev under början av 2000-talet mycket populÀrt bland privatpersoner, genom dess mobila fördelar, Tekniken medförde mÄnga fördelar, men ocksÄ mÄnga nackdelar och frÄgan var hur mÄnga som verkligen hade blivit uppmÀrksammade pÄ eller kÀnde till dessa och dÀrefter valt att skydda sina trÄdlösa nÀtverk.Det frÀmsta syftet med denna uppsats var dÀrmed att undersöka pÄ vilken nivÄ sÀkerhetsmedvetandet lÄg i samhÀllet vid anvÀndning av trÄdlöst nÀtverk vid gÀllande tidpunkt. Vidare handlade det ocksÄ om att reda ut gÀllande rÀttslÀge , vid handlingar mot eller via ett trÄdlöst nÀtverk, och mÀta hur utbredd sÀkerhetsanvÀndningen var bland trÄdlösa hemmanÀtverk. För att besvara detta utgick vi frÄn ett positivistiskt och deduktivt synsÀtt, med kvalitativa intervjuer för att reda ut gÀllande rÀttslÀge, pejling av trÄdlöst nÀtverk för att mÀta sÀkerhetslÀget och kvantitativa enkÀtintervjuer, för att fÄ fram typer av sÀkerhetsmedvetande, bland anvÀndare av trÄdlöst hemmanÀtverk. InnehÄllet i alla intervjuer baserades pÄ faststÀlld fakta kring trÄdlöst nÀtverk, risker med tekniken, riskförebyggande sÀkerhetsrutiner och Svensk lag.Vi konstaterade slutligen att gÀllande rÀttslÀge för nÀrvarande var förÄldrat och inte anpassat att hantera de risker som trÄdlöst nÀtverk hade medfört. Vidare visade resultatet pÄ ökad sÀkerhetsanvÀndning bland trÄdlösa nÀtverk i samhÀllet, och att det överlag var yngre anvÀndare som stod för denna ökning.

I detta arbete unders?ks ?gonr?relser p? tavlan Terrassen vid Sainte Adresse (1867) av Claude Monet, med hj?lp av en stokastisk modell som simulerar hur betraktarens blick f?rflyttas p? tavlan. Modellen baseras p? ?gonr?relsedata fr?n 20 f?rs?kspersoner som observerade tavlan i tre minuter, d?r modelleringen begr?nsats till de f?rsta 30 sekunderna. I analysen anv?nds sackader och fixeringar f?r att beskriva ?gonr?relser.