Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen i KulturvÄrd, Bebyggelseantikvariskt program 15 hp Institutionen för kulturvÄrd Göteborgs universitet 2012:13.

En betydande del av Sveriges yta Àr tÀckt av skog och det finns mÄnga olika viljor finns rörande vilka vÀrden skogen ska erbjuda. Syftet med studien var att undersöka mÀnniskors erfarenheter, emotionella band och vÀrderingar av skog och natur, samt attityder till naturresursutnyttjande och allemansrÀtt, inklusive samband dem emellan. Syftet var Àven att diskutera resultatet i förhÄllande till politiska mÄl rörande skog och natur. Totalt deltog 663 universitetsstudenter med medelÄldern 24 Är, varav 254 kvinnor och 401 mÀn, i en enkÀtundersökning. Resultatet visade genom korrelationsanalys samband mellan samtliga variabler.

I den hÀr uppsatsen har vi testat MÄlbilder, som Àr en av de metoder som tagits fram för att försöka minska antalet misslyckade IT-projekt. Vi valde att genomföra ett arbete med metoden för att sedan generera sÄ mycket erfarenhet som möjligt. Dessa erfarenheter har vi haft som mÄl att de ska kunna hjÀlpa personer eller företag som sjÀlva inte har nÄgon kunskap inom omrÄdet för att anvÀnda metoden. Detta för att kunna stÀrka sin verksamhet utan att behöva ta in dyra konsulter för ett sÄ grundlÀggande steg som att ta reda pÄ vad det Àr man egentligen behöver. Studien har gÄtt till sÄ att vi har studerat MÄlbilder för att sedan anvÀnda metoden pÄ ett företag.

Automatisk sparning i datorprogram underso?ks fra?n perspektivet hur anva?ndare upplever tryggheten till att deras arbete ska finnas kvar na?r de arbetar med en dator, och hur de reagerar pa? en ny typ av design. Det finns ett problem som ligger i hur datorer rent tekniskt a?r uppbyggda, ja?mfo?rt med hur datoranva?ndare a?r vana att objekt fungerar i verkligheten. Nuvarande och gamla dator- program har tittats pa? fo?r att se hur de har lo?st funktionerna kring sparning.

Bakgrund och problem: Majoriteten av försÀljningen mellan företag, samt mellan företag och offentlig sektor sker via handelskrediter. Detta leder till att företagen ofta blir utsatta för risker i form av sena och uteblivna betalningar. I sÄdana situationer finns det behov av riskreduceringsmekanismer som ska reducera och minimera dessa risker. Mekanismerna för reducering av risker har vi fördelat i tvÄ kategorier, privata och offentliga. Avsikten med uppsatsen Àr att undersöka vilka av dessa mekanismer som har störst inverkan pÄ beviljandet av handelskrediter.

DÄ globaliseringen av vÀrldens lÀnder Àr mer utbredd Àn nÄgonsin och fri rörlighet av kapital, varor och arbetskraft existerar mellan mÄnga europeiska lÀnder finns det stora möjligheter för internationella företag. Allt fler företag vÀljer att etablera sig utanför sin inhemska marknad, och för dessa finns inte bara möjligheter utan Àven ytterligare risker som mÄste hanteras. Valutarisk Àr en av de risker som företagen mÄste beakta dÄ de etablerar verksamheter utanför hemlandet.Syftet med denna studie var att undersöka vilka risker som stora svenska företagen med verksamhet pÄ flera marknader Àr utsatta för, och hur företagen vÀljer att arbeta för att hantera dessa. Vi vill sedan jÀmföra hur det ser ut i verkligheten med vad teorin sÀger om omrÄdet. En del av vÄrt syfte har varit att utreda om den pÄgÄende ekonomiska krisen har pÄverkat graden av riskexponering, och om företagen tar till ytterligare ÄtgÀrder eller alternativa metoder för att hantera detta.Vi har i vÄr studie valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod och genomfört den i form av djupgÄende telefonintervjuer med de studerade företagen Lindab och Sandvik.

Syftet med va?r underso?kning var att underso?ka hur va?l fastighetsma?klarfo?retag lyckats skapa en medvetenhet, acceptans och engagemang fo?r fo?retagets varuma?rke hos sina ansta?llda. Vi har i studien a?ven studerat organisationskulturens roll i byggandet av ?corporate identity?. Va?r underso?kning har skett genom en kvalitativ metod och med halvstrukturerade intervjuer.

Bakgrund: Att drabbas av fo?rva?rvad hja?rnskada och kognitiva sva?righeter i tona?ren pa?verkar delaktighet och aktivitetsutfo?rande inom fleralivsomra?den. Att som arbetsterapeut arbeta med ungdomar med kognitiva sva?righeter kra?ver ta?lamod och energi. En fo?rva?rvad hja?rnskada kan pa?verka ungdomars mo?jlighet till delaktighet i samha?llet.Syfte: Att beskriva konsekvenserna i vardagen na?r en person i tona?ren drabbas av kognitiva sva?righeter efter la?tt/ma?ttlig fo?rva?rvad hja?rnskada.Metod: Studien a?r gjord i form av en integrativ litteraturstudie utifra?n vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2002-2013.

Apples datorer med operativsystemet OS X blir allt vanligare pa? arbetsplatserna. Fo?r att fo?retagets IT-avdelning ska kunna uppra?ttha?lla en stabil och sa?ker miljo? stra?var man efter att standardisera system och ha?rdvara. Verkligheten sta?mmer inte alltid o?verens med IT-avdelningens stra?van och ansta?llda vill i o?kande grad anva?nda sig av produkter de valt sja?lva.

Det Àr av stor vikt vid jÀrnvÀgsbyggande att kunna identifiera var risker kan uppstÄ och vilka konsekvenser dessa kan medföra pÄ miljön. För att kunna hantera detta pÄ ett bra sÀtt behövs ett systematiskt sÀtt att analysera riskerna, en sÄ kallad riskanalys. Riskanalys handlar om att anvÀnda tillgÀnglig information för att beskriva och berÀkna risker förknippade med ett givet system, vilket sedan ger ett underlag för vÀrdering av risker och eventuella riskreducerande ÄtgÀrder. Riskanalysen utgör en del i riskhanteringsprocessen, vilken omfattar definition av mÄl och avgrÀnsningar, riskidentifiering, bedömning av sannolikhet och konsekvens, vÀrdering av risker, genomförande av riskreducerande ÄtgÀrder samt uppföljning och erfarenhetsÄterföring. Under 2004 slog Banverket fast att det krÀvs en ny jÀrnvÀg i Kiruna för att uppfylla de transportpolitiska mÄlen samt de nationella miljökvalitetsmÄlen.

Bakgrund Arbetsterapeuter m?ter ?kade arbetskrav och organisatoriska utmaningar som kan p?verka deras aktivitetsbalans och arbetsrelaterade h?lsa. Tidigare forskning har fr?mst fokuserat p? h?lso- och sjukv?rdspersonal generellt, men det saknas en f?rdjupad f?rst?else f?r arbetsterapeuters egna upplevelser. Exempel p? organisatoriska hinder ?r l?g bemanning, tidsbrist och otydliga arbetsbeskrivningar. Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att unders?ka hur arbetsterapeuter uppfattar sitt arbete i relation till arbetskrav, stress och aktivitetsbalans. Metod Studien ?r en kvalitativ litteratur?versikt med induktiv ansats, baserad p? analys av sju artiklar.

Examensarbetet anvÀnder generaliserade linjÀra modeller för att identifiera och analysera enhetsspecifika egenskaper som pÄverkar risken för operativa förluster. Företag exponeras sÀllan mot operativa förluster vilket gör att det finns lite information om dessa förluster. De generaliserade linjÀra modellerna anvÀnder statistiska metoder som gör det möjligt att analysera all tillgÀnglig interndata trots att den Àr begrÀnsad. Dessutom möjliggör metoden att analysera frekvensen av förlusterna samt magnituden av förlusterna var för sig. Det Àr fördelaktigt att göra tvÄ separata analyser, oberoende av varandra, för att identifiera vilka enhetsspecifika egenskaper som pÄverkar förlustfrekvensen respektive förlustmagnituden.

I allt fr?n kommuners styrande dokument till pedagogiska forum p? n?tet via kommersiella produkter och en uppsj? av studentuppsatser i universitetens databaser upplever vi att intresset f?r anv?ndning av Alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, och d? fr?mst visuellt st?d, har ?kat markant de senaste ?ren. AKK har g?tt fr?n att vara ett kommunikations-verktyg fr?mst riktat till enskilda barn med funktionsvariationer till ett kommunikationsverktyg som numera anv?nds alltmer frekvent, som en del i den tydligg?rande l?rmilj?n, framf?r allt i f?rskolan. Samtidigt upplever vi att det saknas forskning om AKK inom det pedagogiska f?ltet och framf?r allt i relation till f?rskolan.

De senaste Ärens situation för vÀxtodlare i Sverige har inneburit en ökad betydelse av att kunna hantera risker i sin verksamhet. Dessa risker tenderar att fÄ en större och större betydelse för lönsamheten dÄ förutsÀttningarna pÄ marknaden skiftar allt snabbare. För lantbrukarens del innebÀr det att han/hon idag mÄste hÄlla sig mer uppdaterad om vad som hÀnder pÄ marknaden Àn hur det var tidigare. Flertalet prognoser antyder att lantbrukets lönsamhet kommer att vara pressad i framtiden. DÄ förÀndringar som tycks ske i allt snabbare takt har en stor pÄverkan pÄ lönsamheten Àr det dÀrför av stor vikt för lantbrukaren att kunna bedöma olika risker och dÀrefter fatta kloka beslut.

Internet har gett konsumenten en ökad marknadsöverblick, detta har gjort det möjligt för konsumenten att tidseffektivt jÀmföra varor och priser. Detta innebÀr att dagens konsument Àr betydligt mer vÀlinformerad. Medvetenheten om en stor och komplex marknad innebÀr ett högt engagemang och upplevda risker med köpet som följd. Det höga engagemanget innebÀr att man som konsument bland annat söker information för att reducera sina upplevda risker.Syftet med denna uppsats Àr att minska luckan i teorin om konsumenters riskreducerande informationsbeteende dÄ de genomgÄr köpprocessen i ett högengagemangsköp. Ett annat syfte blir att se vilka faktorer kring informationssökning som Àr viktiga i ett högengagemangsköp pÄ en högteknologisk marknad 2006.