Denna uppsats syftar till att undersöka vad som har föranlett några lärare i grund- och gymnasieskolan att tillämpa Flipped Classroom i undervisningen och vilka möjligheter, utmaningar och nackdelar de anser detta sätt att utnyttja IKT i undervisningen innebär..

Ett tydligt samband mellan alfabetiseringsundervisning och deltagares verklighet utanför skolan är avgörande för alfabetiseringens framgång.  Syftet med följande uppsats är att belysa hur alfabetiseringslärare arbetar för att knyta ihop undervisningen med elevernas vardag utanför skolan. I undersökningen som här presen­teras har observationer av alfabetiseringsundervisning och intervjuer med alfabetiseringslärare gjorts. Resultatet visar bland annat att lärarna i undervisningen tar till vara autentiska texter, verkliga föremål, besök i samhället, vardagsnära ämnen och deltagarnas erfarenheter från den nya kulturen.De slutsatserna som dras är att undervisningen knyts till vardagen på flera olika sätt, främst genom ett vardagsnära innehåll i vokabulär och texter. Dock finns endast få exempel på skriftspråkets vardagsnära funktioner i undervisningen. Steget till att använda de nya kun­ska­perna i det dagliga livet är därmed stort..

I detta arbete har det undersökts om ett brädspel kan vara ett bra komplement till den övriga undervisningen för sjöingenjörsprogrammet på Kalmar Sjöfartshögskola. Ett brädspel har producerats och utvärderats av studenter.Tanken med detta arbete har varit att ge studenter en alternativ studieteknik. Denna studieteknik har ingen koppling till undervisningen på skolan. Med spelets hjälp har det kunnat undersökas vad studenter anser om att använda sig av ett spel för att lära sig delar av olika ämnen i utbildningen.För att söka svar på vår problemställning så har en kvalitativ studie gjorts. Vi har induktivt utgått ifrån empirin med en pragmatisk inriktning.

Syfte: Syftet med den h?r systematiska ?versikten var att unders?ka det vetenskapliga underlaget f?r om det fanns ett samband mellan vegankost och risk f?r frakturer hos kvinnor 45 ?r och ?ldre, j?mf?rt med icke-vegetarianer. Metod: S?kningen delades in i fyra s?kblock inneh?llande synonymer kopplade till ?Fraktur?, ?Vegankost?, ?Medel?lder? och ?Kvinnor?. S?kningar efter prospektiva kohortstudier gjordes i PubMed och Scopus samt i referenslitteratur. Inkluderad population var kvinnor 45 ?r och ?ldre som ?t en vegankost.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lek gestaltas i undervisningen för elever med autism. Syfte är också att undersöka om leken kan utvecklas med hjälp av lärarna för att därefter kunna användas som en arbetsmetod i undervisningen. Frågeställningar: - Hur gestaltar sig leken för barn med autism? - Kan pedagoger utveckla deras lek? - Hur kan leken användas i undervisningen? Teori: De teoretiska utgångspunkterna i föreliggande studie är känsla av sammanhang (KASAM) som bygger på att arbeta med det som ger hälsa och sociokulturella teorin att personer lär i samspel med andra. Metod och urval: Metoderna som används för att besvara frågeställningarna och syftet är deltagandeobservationer vid fyra tillfällen av vardera fyra särskoleelever dvs.

Syftet med detta arbete är att ta reda på lärares syn på att undervisa utan en lärobok i årskurs 1-3. Vårt arbete är en kvalitativ studie och vi har intervjuat åtta lärare som har erfarenhet av att undervisa utan lärobok och vi har undersökt vilka anledningar som de ser till att välja bort läroboken från undervisningen. Arbetets fokus ligger på planeringen innan själva genomförandet av matematikundervisningen, valet av material och vilka andra saker som kan tänkas påverka organiseringen av undervisningen. Därför har vi valt att utforma intervjufrågorna efter två huvudområden, först en mer allmän syn på området och sedan fördjupade vi oss i planeringen och organiseringen av undervisningen. Resultatet av vår undersökning är att läraren måste våga variera undervisningen och ge eleverna möjlighet att testa på flera olika arbetssätt.

Detta examensarbete fokuseras på sambanden i matematikundervisningen och varför många elever inte uppnår målen i matematik. Vi har valt den kvalitativa intervjun och vi har intervjuat tre lärare och två av deras elever. Syftet med detta har varit att dels få en inblick i hur undervisningen ser ut i skolorna och dels hur eleverna upplever ämnet. Vår problemprecisering belyser vad som är viktig att tänka på vid undervisningen i matematik. I litteraturgenomgången belyses olika delar i undervisningen såsom språkets betydelse, motivation, lärarens profession, individualiseringen samt arbetet med matematikboken.

Denna uppsats handlar om lärares inställning till populärlitteratur i undervisningen. Syftet med uppsatsen är att undersöka svensklärares inställning till populärlitteratur i undervisningen på gymnasiet och om lärarna har samma inställning. Syftet är även att undersöka fördelar och nackdelar med att använda populärlitteratur i undervisningen och om lärarnas syn på populärlitteratur och dess användning i svenskundervisningen överrensstämmer med tidigare forskning. Arbetet inleds med en forskningsbakgrund som belyser populärlitteraturen som litteratur och dess förhållande till skolan.Metoden som används är en kvalitativ metod med strukturerade intervjuer som genomförts med sju svensklärare på gymnasiet i varierande åldrar och kön. Resultatet av vår undersökning visar på att lärarnas ålder speglar en viss inställning till populärlitteraturen i undervisningen.

Syftet med denna undersökning är att arbeta med skönlitteratur i undervisningen och ta reda på vad barn i år 1 och deras föräldrar anser om skönlitteraturens roll i undervisningen. Jag har valt att göra en kvalitativ studie baserad på observationer av klassens arbete samt djupintervjuer med fem barn och deras föräldrar. Ingen av informanterna hade tidigare stött på en undervisning som varit baserad på skönlitteratur, men såväl föräldrar som barn anser att skönlitteraturbaserad undervisning bör dominera arbetet i skolan. De känner att det är mycket lättare att finna lärglädje, fantasi och inspiration ur skönlitteraturen, än ur renodlade läromedel. Både föräldrar och barn vill dock ha kvar traditionella läromedel som ett komplement i undervisningen, dels för att barnen tycker att det är väldigt roligt att arbeta med arbetsböcker och, för att föräldrarna på så vis känner trygghet i att basen i barnens lärande säkras..

SammanfattningVi har undersökt ett antal grundskollärares syn på användningen av digitala läromedel och läroverktyg i undervisningen. Vårt syfte med undersökningen är att synliggöra lärarnas uppfattningar om digitala lärresurser genom deras didaktiska val. Som undersökningsmetod har vi använt oss av intervju. Informanterna har alla en positiv inställning till den digitala resursundervisningen. De anser att det är ett konkret och perfekt verktyg för att nå så många elever som möjligt i undervisning.

Mitt syfte med examensarbetet är att undersöka vilken syn pedagogen i det tvåspråkiga klassrummet har på att använda två språk i undervisningen. För att kunna göra detta har jag genomfört fyra kvalitativa intervjuer med lärare. Dessa intervjuer har sedan analyserats med utgångspunkt från teorier som berör tvåspråkig undervisning. De problemställningar jag har velat ha svar på i anslutning till detta är: ? Vilka faktorer i och utanför klassrummet anser pedagogen spelar in när det gäller elevens studieresultat? ? Vad, enligt pedagogen, är det som styr hur språken används i undervisningen? ? Tycker pedagogen att målet för undervisningen är att eleven ska behärska svenska och sitt modersmål eller att lära eleven svenska genom att modersmålet får spela en roll under en begränsad tid? Jag kommer att visa att lärarna anser att sociala och kulturella faktorer spelar en stor roll för elevens studieresultat, att målsättningen delvis styr hur språket används i undervisningen och att det mest realistiska målet för undervisningen är att eleven lär sig svenska genom att modersmålet får spela en roll under en begränsad tid..

 Denna undersökning syftar till att spegla förändringar över tid i bildlärares syn på populärkultur. Bildlärarna kommer till tals genom kvalitativa intervjuer. Genom att relatera hur bildlärarna beskriver att de arbetar med populärkultur och deras syn på populärkultur till en historisk bakgrund, speglas sedan förändringar i bildlärares syn på populärkultur. Det blir då synligt att populärkulturens roll i undervisningen inte förändrats nämnvärt, och att bildlärarnas syn på populärkultur i vissa aspekter är oförändrad men i andra förändrad. Tydligast förändringar ligger i bildlärarnas mer mångfacetterade populärkulturbegrepp, den ökade vikten av och överlag positivare inställning till populärkultur i undervisningen. .

Syftet med arbetet var att belysa vilka didaktiska val som ligger till grund för hur fyra ämneslärare väljer fiktionstexter i undervisningen av svenska som andraspråk. Jag valde att använda mig av kvalitativa intervjuer som metod för att få en fördjupad och mer nyanserad bild av intervjupersonernas syften och uppfattningar om olika texturval och deras betydelse. Informanterna bestod av fyra undervisande gymnasielärare i ämnet svenska som andraspråk. Resultatet av undersökningen visar att de fyra ämneslärarnas uppfattningar om vilken litteratur som ska läsas och varför den ska läsas varierar kraftigt. Samtliga lärare följer samma kursplan, men tolkar den på lite olika sätt.

Studien undersöker hur matematiska begrepp etableras i diskursen i klassrummet och hur lärare planerar för, iscensätter och bearbetar matematiska begrepp. Studiens syfte är att studera hur lärare hanterar matematiska begrepp i undervisningen ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Utifrån studiens ansats väljs två kvalitativa datainsamlingsmetoder. Till detta infogas Selander & Kress (2010) formellt inramad lärsekvens och Hallidays (2004) tre metafunktioner och en ny metafunktion, den institutionell funktion (Boistrup- Björklund, 2010). Studien visar att procedurkunskap har en stor plats i undervisningen. Lärarna hanterar begrepp i förbifarten och funderar inte på vilken roll de språkliga uttrycken har.

En studie av lärares förhållningssätt och bedrivande av friluftsliv i den ordinarie undervisningen i idrott och hälsa på gymnasienivå..