Studien kartla?gger behandlingsassistenters konstruktion av sin yrkesroll i den slutna ungdomsva?rden. Utifra?n ett socialkonstruktivistiskt synsa?tt har data samlats in genom enka?ter och intervjuer som sedan analyserats genom en inneha?llsanalys. Den konstruktion som framkommer av behandlings- assistentrollen analyseras utifra?n gra?srotsbyra?kratteorin samt organisatorisk rollteori.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka pÄ vilket sÀtt lÀrare relaterar sin undervisning i naturvetenskap till samhÀllet. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ vad de tyckte om att relatera sin NO-undervisning till samhÀllet. Med utgÄngspunkt i vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar valde vi att göra kvalitativa intervjuer med sju lÀrare som undervisar i NO i grundskolans tidigare Är. Resultatet visar att de intervjuade lÀrarna gÀrna gör studiebesök i samhÀllet i samband med temaundervisning. DÀremot finns inte vÀrderingsövningar med stÀllningstagande med i deras planeringar.

Syftet med studien Àr att belysa synen pÄ hÀlsa samt perspektiv pÄ hÀlsoarbete i den ÄlÀndska lÀroplanen och undervisningen pÄ högstadiet. Vidare undersöks lÀrares uppfattningar om hÀlsoundervisningen idag och om hÀlsokunskap införs som ett nytt Àmne i grundskolan. Studien har genomförts genom analys av lÀroplanen och arbetsplaner samt en enkÀt med högstadielÀrare.Resultatet visar att hÀlsobegreppet inte definieras i lÀroplanen. I bÄde lÀroplanen och undervisningen ses en betoning pÄ hÀlsofostran med fokus pÄ förebyggande av ohÀlsa. Bland lÀrarna ses en utbredd uppfattning att tiden för hÀlsoundervisningen bör utökas.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur studenter, elever och pedagoger ser pÄ lÀrande och ungdomskultur i relation till datorspel, i synnerhet spelet World of Warcraft. Detta undersöks utifrÄn frÄgorna kan WoW pÄverka utövande studenters/elevers lÀrande? GÄr WoW anvÀnda som ett lÀrandeverktyg? GÄr det anvÀnda datorspel i undervisningen? Och hur arbetas det med att framhÀva dagens ungdomskulturer i skolan? Den undersökningsmetod som anvÀnds Àr halvstrukturerade intervjuer dÀr studenter, elever och pedagoger redogör för den inverkan spelet (WoW) har pÄ deras/deras elevers lÀrande. Dessutom redogör de för sina Äsikter kring anvÀndandet av datorspel i undervisningen. Sammanlagt deltar tvÄ pedagoger, fyra studenter och tvÄ elever i studien.

Syftet med studien att skildra hur idrottslÀrare undervisar om doping och hur dessa lÀrare uppfattar kunskapskravet gÀllande doping angivet i gymnasieskolans lÀroplan. FrÄgestÀllningarna i studien behandlar hur tvÄ lÀrare skildrar att de undervisar om doping och hur de uppfattar kunskapskravet angivet i gymnasieskolans lÀroplan. UndersökningssÀttet har varit semistrukturerad intervjumetod. I studien framkommer att lÀrarna undervisar om doping inom idrott och hÀlsa som en del av kost eller ANT- undervisning. LÀrarna anser att kunskapskravet i dopingundervisningen Àr komplext och tycker att kunskapskravet behöver bli mera tydligt.

Med grund i retorikens Äterkomst i Àmnesplanen för svenskÀmnet pÄ gymnasiet Àr uppsatsens syfte att genomlysa retorikens plats i undervisningen, att undersöka lÀrares förhÄllningssÀtt till och genomförande av undervisning i muntliga framstÀllningar. Syftet har konkretiseras genom de tvÄ frÄgestÀllningarna: Vilket förhÄllningssÀtt uppvisar svensklÀrare pÄ gymnasiet till muntliga framstÀllningar, med avseende pÄ betydelse för elevers betyg och kompetens samt dess relevans i förhÄllande till andra moment i kursen? Hur ser svensklÀrare pÄ organisationen av muntliga framstÀllningar i svenskÀmnet? För att leva upp till syftet och besvara frÄgestÀllningarna har tre halvstrukturerade djupintervjuer genomförts, och dessutom har tvÄ informanter lÀmnat in listor pÄ de begrepp som anvÀnds i undervisningen kring muntliga framstÀllningar. BÄde tidigare forskning och uppsatsens undersökning visar pÄ skilda förhÄllningssÀtt gÀllande muntliga framstÀllningar i svenskÀmnet och dessutom framkommer varierande organisation av undervisningen. Inget enhetligt resultat uppnÄs, istÀllet pÄvisar uppsatsen en bristande konsensus i frÄgan..

Vi har gjort en undersökning pÄ en sÀrskola i södra SkÄne, dÀr vi spenderade nÄgra dagar med att intervjua fem lÀrare och observera i verksamheten. VÄrt syfte med studien Àr att undersöka hur de pÄ denna skola arbetar, samt se om undervisningen Àr speciell pÄ nÄgot sÀtt. Vi vill Àven ta reda pÄ om sÀrskolans pedagogik skiljer sig gentemot grundskolans och se om det sker nÄgot samarbete mellan dessa skolformer. VÄra frÄgestÀllningar som vi utgÄtt ifrÄn Àr följande: Hur arbetar ett visst antal lÀrare pÄ en sÀrskola i södra SkÄne? Vilka Àr enligt dem de bÀsta tillvÀgagÄngssÀtten för att stimulera eleverna? Vad Àr speciellt med pedagogiken i sÀrskolan? Skiljer sig undervisningen pÄ nÄgot sÀtt i jÀmförelse med grundskolans? Vad vi kommit fram till i vÄrt resultat Àr att denna sÀrskola arbetar vÀldigt traditionellt men har ÀndÄ en utgÄngspunkt i elevernas speciella behov och förutsÀttningar, vilket gör att undervisningen ÀndÄ individualiseras efter varje individ.

Arbetets syfte Àr att ta reda pÄ hur lÀroböcker och lÀrarna i undervisningen av naturvetenskap, kemi, biologi och fysik, tar tillvara elevernas intressen. Elevernas intressen visade sig, enligt ROSE (2004) vara rymden, hÀlsa, vapen och hur pÄverkas kroppen av droger, sjukdomar och abort. För att se hur lÀrarna och böckerna bejakar elevernas intressen intervjuades tre NO-lÀrare samt analyserades tre lÀroböcker i kemi, biologi och fysik för grundskolans senare Är. Böckerna innehöll mycket lite fakta om elevernas intresse omrÄden och det som fanns problematiserades inte. De intervjuade lÀrarna anvÀnder och följer i stort sÀtt bara de analyserade lÀroböckerna.

Datorspel och TV-spel utgör idag en betydande del av ungdomskulturen samt en viktig del av fritiden för fler och fler ungdomar. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka spelintresserade gymnasieelevers allmÀnna uppfattningar och attityder till anvÀndandet av kommersiella spel i undervisningen samt deras syn pÄ vad de lÀr sig av sitt spelande. En webbaserad enkÀtundersökning genomfördes med gymnasieelever frÄn Ärskurs 1-3 pÄ IT-programmet vid ett John Bauergymnasium. UtifrÄn enkÀtsvaren framgÄr att en övervÀgande majoritet av eleverna gör kopplingar mellan sitt spelande och det egna lÀrandet, sÄvÀl lÀrande i vardagslivet som i skolan. SÀrskilt framtrÀder ökade kunskaper i det engelska sprÄket.

Med hÀnsyn till antalet invandrare i Sverige idag Àr det viktigt att denna delen av vÄr befolkning lyfts fram och fÄr möjligheten att komma till tals. Skolan Àr en central mötesplats för mÀnniskor frÄn skilda kulturer. LÀrare har dÀrför ett viktigt uppdrag i att frÀmja det mÄngkulturella samhÀllet och öka förstÄelsen för lik- och oliktÀnkande. Detta examensarbete, gjort pÄ lÀrarutbildningen vid Linköpings Universitet, syftar till att ge en bild av hur lÀrare vÀrdesÀtter och anvÀnder sig av invandrarelevers kunskaper och erfarenheter i undervisningen. Arbetet bestÄr av tvÄ delar.

Denna studie handlar om anvÀndningen av lÀroboken i svenska pÄ gymnasiet. Forskningen sÀger att undervisningen lÀnge och fortfarande Àr styrd av lÀroboken. Jag ville ta reda pÄ om det fortfarande var sÄ. Genom enkÀtundersökningar bland lÀrare och elever pÄ en gymnasieskola har jag tagit reda pÄ vilka förestÀllningar som finns bland dem. Jag har ocksÄ frÄgat lÀrarna om deras anvÀndande om IKT i undervisningen.

SammanfattningSyfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med denna undersökning Ă€r att ta reda pĂ„ vad hĂ€lsa innebĂ€r för lĂ€rare i idrott och hĂ€lsa, vad de anser om undervisningen i hĂ€lsa och hur de undervisar i hĂ€lsa i skolĂ€mnet idrott och hĂ€lsa.Följande frĂ„gestĂ€llningar anvĂ€ndes för att ta reda pĂ„ detta:?Vad innebĂ€r hĂ€lsa för en lĂ€rare i idrott och hĂ€lsa??Vad anser lĂ€rare i idrott och hĂ€lsa om undervisningen i hĂ€lsa? Är hĂ€lsa viktigt??Tycker de att undervisningen i hĂ€lsa har förĂ€ndrats? I sĂ„ fall hur??Hur undervisar de i hĂ€lsa och vad innehĂ„ller undervisningen?MetodJag har i min undersökning gjort kvalitativa intervjuer med fyra lĂ€rare som undervisar i Ă„rskurs 1 ? 6 i idrott och hĂ€lsa. Intervjuerna bandades och gjordes i respektive lĂ€rares skola.ResultatResultatet av undersökningen visade att lĂ€rarna tycker att hĂ€lsa Ă€r viktigt och att den, med tiden, har fĂ„tt större betydelse i skolan men medger samtidigt att hĂ€lsodelen fĂ„r (betydligt) mindre tid Ă€n andra delar. Samtliga menade att mĂ„let med hĂ€lsoundervisningen Ă€r att eleverna ska mĂ„ bra bĂ„de fysiskt, psykiskt och socialt och att bĂ„de teoretisk och praktisk undervisning behövs. NĂ„gra anser vidare att lĂ€roplanen, nĂ€r det gĂ€ller hĂ€lsa, Ă€r otydligare och mindre konkret Ă€n andra delar i Ă€mnet idrott och hĂ€lsa.

Syftet med arbetet var att med hjÀlp av en kvalitativ analys av intervjuer genomförda pÄ en medelstor svensk gymnasieskola undersöka hur personalen uppfattar att sex- och samlevnadsundervisningen ser ut pÄ skolan samt vilka möjligheter som finns för utveckling av arbetet. Sex och samlevnadsundervisningen fungerar hÀr som ett exempel av den Àmnesövergripande undervisningen och framför allt den Àmnesövergripande undervisning som ligger under rektors ansvar. Tre lÀrare, tvÄ rektorer samt skolsköterskan intervjuades i vardera ungefÀr en timme. Resultaten visar att det finns en klar sex och samlevnadsundervisning pÄ skolan men att styrning och utvÀrdering av arbetet Àr bristfÀllig. Det finns ett behov av att styra upp och ta tillvara de resurser som existerar pÄ skolan.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur pedagoger verksamma inom sÀrskolan arbetar sprÄkutvecklande i undervisningen. För att ta reda pÄ det har jag intervjuat sex pedagoger som alla arbetar inom sÀrskolan. Metoden som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer. Med kvalitativ metod menas att jag Àr mer intresserad av djupet Àn av bredden. Resultatet visar att i arbetet med sÀrskoleelever Àr det viktigt för pedagogen att vara konkret i sin undervisning. Undervisningen bör vara varierad men med fokus pÄ det individuella arbetet eftersom eleverna befinner sig pÄ olika nivÄer och har olika behov..

Studiens syfte Àr att undersöka pÄ vilka sÀtt samtal med matematiskt innehÄll Àr en planerad aktivitet i matematikundervisningen, hur elever upplever olika undervisningssÀtt och vilka uppfattningar eleverna har om konsekvenserna av dessa. Definitionen av begreppen kommunikation och samtal föregÄr en beskrivning av lÀroplaner, kursplaner och undervisningen i dagens skola samt en beskrivning av samtalets olika funktioner i undervisningen. De metoder som anvÀnts för undersökningen Àr intervjuer med lÀrare och gruppintervjuer och enkÀter med elever i Ärskurs nio. Undersökningen visar att samtal Àr en planerad aktivitet i samtliga undersökta grupper, men att samtal planeras in pÄ olika sÀtt. Samtliga elever inbjuds till att samtala om matematik vid genomgÄngar och nÀr de behöver hjÀlp med att finna lösningar vid individuellt rÀknande i matematikböckerna.