Sökresultat:
5614 Uppsatser om Begränsat personligt ansvar - Sida 4 av 375
Har du din egen röst? : En studie om sÄngideal, förebildande och personligt uttryck ur ett elevperspektiv
I denna studie undersöks hur sÄngelever upplever att deras sÄngideal och sÄngpedagog pÄverkar utvecklingen av deras personliga uttryck. Studien genomfördes med hjÀlp av 8 kvalitativa forskningsintervjuer dÀr informanterna bestod av sÄngelever som gÄr ett estetiskt program pÄ gymnasieskolan med inriktning musik, frÄn Ärskurs tvÄ och tre.Resultatet av studien visar att de intervjuade sÄngeleverna finner att relationen till sÄngpedagogen har en betydande inverkan pÄ hur de kan utvecklas nÀr det gÀller bÄde personligt uttryck men Àven sÄngutveckling i stort. SÄngeleverna behöver en trygg relation med sin sÄngpedagog för att kunna vÄga uttrycka sig i sin sÄng. Det har visat sig att en inre motivation har skapats hos sÄngeleverna genom uppmuntran frÄn sÄngpedagogen och sÄngpedagogens roll som förebild. SÄngeleverna ser sin sÄngpedagog som en förebild som de kan hÀmta inspiration och tekniska fÀrdigheter frÄn.
Reformbehov avseende personligt ansvar i 25:18 ABL? : SÀrskilt gÀllande aktiebolag med frivillig revisionsplikt
Under Är 2010 valde fyra av fem att starta företag i form av aktiebolag. En stark anled-ning till att man föredrar aktiebolagsformen Àr pÄ grund av det begrÀnsade ansvaret som utmÀrker denna bolagsform. För att motverka att vissa nogrÀknade styrelse utnyttjar an-svarssystemet har lagstiftaren infört flera aktiebolagsrÀttsliga regler som ska vara till skydd för bolagets intressenter, frÀmst borgenÀrer. En av reglerna Àr att se till att bolaget har kapital vid början av verksamhetens gÄng. För att hÄlla aktiekapitalet intakt under verksamhetens gÄng tillkom bland annat regeln om personligt betalningsansvar vid kapi-talbrist, 25 kap.
?Dom behandlar mig som en mÀnniska, som en riktig person? - En kvalitativ studie om upplevelsen av personligt ombud
Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka upplevelser nĂ„gra av de personer som brukar personligt ombud har av verksamheten. Syftet Ă€r att ta reda pĂ„ vad de anser fungerar bra och var det finns utrymme för förbĂ€ttring.UtifrĂ„n detta syfte Ă€r studiens frĂ„gestĂ€llningar:Vilken betydelse har personligt ombud för ett mindre antal brukare? Hur upplevs det personliga ombudets bemötande av dessa brukare? Hur upplever dessa personer ombudsverksamheten i förhĂ„llande till socialtjĂ€nst och psykiatri vad gĂ€ller bemötande och tillgĂ€nglighet?Kvalitativ forskningsintervju har anvĂ€nds för att samla in data. Ă
tta brukare har intervjuats utifrÄn en intervjuguide. Svaren har bearbetats och analyserats med hjÀlp av den analysmetod som beskrivs av Miles och Huberman.
Modellering av ?gonr?relser p? en m?lning med spatio-temporala punktprocesser: En j?mf?rande simuleringsstudie av modeller med varierande homogenitet i tid och rum
?gats fixeringar, punkterna d?r blicken stannar, och sackader, de snabba hoppen mellan fixeringar,
bildar ett unikt punktm?nster i tid och rum. Dessa m?nster kan d?refter analyseras
och till?mpas inom olika discipliner. Syftet med detta arbete ?r att bygga statistiska modeller
som efterliknar dessa m?nster.
Det stora i det lilla med kraften att f?r?ndra normer. Matematikl?rares bepr?vade erfarenheter genom aktionsforskningens tre ordningars perspektiv utifr?n "sexualitet, samtycke och relationer"
Syftet ?r att utforska matematikgruppens gemensamma kunskapsproduktion och holistiska f?rst?else f?r kunskapsomr?det ?sexualitet, samtycke och relationer? som en integrerad del av matematikundervisningen. Den syftar vidare till att bidra med att belysa villkoren f?r matematikgruppens kunskapsproduktion och bepr?vande av erfarenheter genom kommunikativa och demokratiska arenor.
Resultatet visar att matematikgruppen utvecklar en f?rst?else f?r kunskapsomr?det som ett demokratiskt och relationellt f?rh?llningss?tt, tillsammans med ett normmedvetet inneh?ll.
Labbar för alla! : Ett flexibelt lÀromedel i NO för grundskolans fk-3.
I kursen sjÀlvstÀndigt arbete 15hp under grundlÀrarprogrammet fk-3 vid Uppsala Universitet har vi valt att göra ett lÀromedel i NO för dessa Ärskurser. Vi har i största möjliga mÄn försökt utforma lÀromedlet sÄ flexibelt som möjligt, för sÄvÀl elever som lÀrare. Materialet Àr tÀnkt som en handledning för lÀrare i fysik och kemi, med elevsidor med experiment som Àr kopieringsbara. Boken har utformats utifrÄn ett genusperspektiv, men ocksÄ med hÀnsyn till uppsatta kriterier för lÀromedel anpassade för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar (med sÀrskilt fokus pÄ ADHD). Boken Àr skriven av oss, för oss.
Att gestalta f?r f?r?ndring
Denna litteraturstudie syftar till att unders?ka hur teater- och dramapedagogiska metoder kan anv?ndas i arbetet mot mobbning i skolmilj?. Genom en systematisk genomg?ng har 18 empiriska studier analyserats f?r att f? en djupare f?rst?else f?r metodanv?ndning, hur olika metoder p?verkar eleverna samt vilka begr?nsningar dessa metoder har i det praktiska arbetet. Resultatet visar att processdrama, forumteater och Creative Drama ?r de vanligast f?rekommande metoderna i det granskade materialet.
- Loven ?r den b?sta tiden! L?rare i fritidshems perspektiv p? lovverksamhetens kvalitet.
Forskning om lovverksamheten ?r begr?nsad trots att den ?r en viktig del av barns fritid och tid p? fritidshemmet. D?rf?r har vi valt att unders?ka hur l?rare i fritidshem talar om fritidshemmets m?jligheter eller begr?nsningar f?r kvalitet under loven, och hur kvalitet beskrivs av l?rare i fritidshem. Studien har sin utg?ngspunkt i en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer f?r att besvara studiens tv? fr?gest?llningar: Hur beskriver l?rare i fritidshem verksamhetens kvalitet under loven? P? vilket s?tt anser l?rare i fritidshem att de strukturella f?ruts?ttningarna p?verkar fritidshemmets m?jligheter att erbjuda en meningsfull och kvalitativ verksamhet under loven?
Studien bygger p? forskningsteorin: fyra dimensioner f?r pedagogisk kvalitet.
Visuellt st?d och spr?kst?rning. Hur anv?nder l?rare visuellt st?d i grundskolans ?rskurs fyra f?r att st?tta elever med spr?kst?rning?
Visuellt st?d har framtr?tt som en viktig resurs i utbildningen av elever med funktionsneds?ttningen spr?kst?rning. Det visuella st?det ?r inte begr?nsat till yngre elever utan behovet av visuellt st?d kvarst?r och beh?ver anpassas genom hela grundskolan. F? studier handlar om hur l?rare beskriver att de arbetar med elever med spr?kst?rning och ?nnu f?rre studier unders?kte hur l?rare beskriver att de arbetar med visuellt st?d ihop med elever med spr?kst?rning.
SOMATISKA BESV?R I PSYKIATRISK V?RD. En litteraturstudie om sjuksk?terskors erfarenheter i m?tet med samsjuklighet
Bakgrund: Personer med psykisk oh?lsa l?per ?kad risk att drabbas av somatiska sjukdomar,
vilket medf?r ett komplext v?rdbehov och st?ller h?ga krav p? ett holistiskt och integrerat
omh?ndertagande. Sjuksk?terskan har ett sj?lvst?ndigt ansvar f?r omv?rdnad och en central
roll i att uppm?rksamma och tillgodose b?de fysiska och psykiska behov hos patienter inom
psykiatrisk v?rd. Trots detta visar tidigare forskning att den somatiska h?lsan ofta
nedprioriteras i det psykiatriska sammanhanget.
Syfte: Syftet med denna studie ?r att belysa sjuksk?terskors erfarenheter av att hantera
somatiska besv?r inom psykiatrisk v?rd.
Metod: Studien ?r en litteratur?versikt av nio kvalitativa vetenskapliga artiklar som
analyserades med hj?lp av tematisk analys.
Resultat: Tre huvudteman identifierades: 1) Definiera sin roll som sjuksk?terska, 2) F?rh?lla
sig till sjukv?rdens organisation, 3) Samarbeta med andra.
Formgivarens fotavtryck : -Hur tre formgivare förhÄller sig till hÄllbar utveckling
Syftet med arbetet Àr att söka förstÄ och beskriva hur formgivare förhÄller sig till begreppet hÄllbar utveckling och hur det pÄverkar val och riktningar i formgivningsprocessen. Som formgivare finns det skÀl att ifrÄgasÀtta motiven till nyproduktion i en tid dÄ konsumtion och produktion ökar, samtidigt som miljöhot, ekonomiska och sociala orÀttvisor Àr pÄtagliga. HÄllbar utveckling Àr mÄlsÀttningen för Förenta nationernas globala arbete och handlingsplan Agenda 21. Svensk lagstiftning har sedan 1999 hÄllbar utveckling som mÄlsÀttning i den sÄ kallade Miljöbalken.Genom att intervjua tre formgivare om deras förhÄllningssÀtt till begreppet hÄllbar utveckling och ringa in yttre villkor för hÄllbar utveckling söktes syftet uppnÄs. Resultatet visar att begreppet rör sig i mÄnga olika former och det uppfattas personligt.
St?d i relationellt l?rande: L?rares f?rv?ntningar p? specialpedagogen i frustrerande situationer i m?tet med elever En kvalitativ intervjustudie om l?rares frustrationer p? grundskolan och gymnasieskolan
Studien unders?ker ett begr?nsat antal l?rares f?rv?ntningar p? specialpedagogen n?r de upplever en frustration i m?tet med elever. Studien har inspirerats av en fenomenografisk ansats. Studien genomf?rdes i form av en kvalitativ intervjustudie med nio semistrukturerade intervjuer, som transkriberats i sin helhet f?r att sedan analyseras och kategoriseras.
FörsÀkringsförmedlarens ansvar
Syftet med uppsatsen Àr att klarlÀgga försÀkringsförmedlarens ansvar samt att belysa de situationer dÀr förmedlarens ansvar Àr otydligt. Jag ska Àven bedöma om dessa situationer leder till en rimlig/orimlig riskfördelning mellan berörda parter. Jag ska utreda hur dessa situationer bör lösas och vad som bör göras för att tydliggöra försÀkringsförmedlarens ansvar, samt ansvarsfördelningen mellan försÀkringsförmedlaren och försÀkringsgivaren. Denna uppsats Àr Àmnad att lÀsas av personer som kommer i kontakt med dessa frÄgestÀllningar,sÄvÀl personer som arbetar inom försÀkringsbranschen som försÀkringstagare. LÀsaren bör inneha grundlÀggande juridiska kunskaper..
Det beror pÄ... : En studie kring socialt ansvar och varför det redovisas
Syftet med uppsatsen Àr att analysera hur företag definierar socialt ansvar samt varför företag redovisar sitt sociala ansvar. Det empiriska materialet samlades in genom sju semistrukturerade intervjuer, dÀr respondenter fick besvara frÄgor kring socialt ansvar och deras redovisning. Studiens resultat visar pÄ att socialt ansvar Àr ett begrepp som Àr beroende av situation och individ, definitionen av socialt ansvar Àr Àven kopplat till vilken verksamhet företag bedriver.  Vilken tolkning företaget gör av begreppet socialt ansvar, leder till att syftet med redovisningen av det varierar. En anledningen till att företag vÀljer att redovisa sitt sociala ansvar Àr för att de anser att det Àr ett sÀtt att visa sina intressenter vad företaget har gjort, en form av marknadsföringsmaterial.
Att lÀra ut Àkthet
Detta Àr en intervjustudie som genom tematisk analys syftar till att beskriva lÀrare pÄ konsthögskolors upplevelse av att lÀra ut ett personligt uttryck och autenticitet. Inledningen beskriver Àkthet ur filosofiskt, psykologiskt och sociologiskt perspektiv. FrÄgestÀllningarna Àr vad Àkthet betyder för konstnÀrliga lÀrare, hur relationen pÄverkar möjligheten att lÀra ut Àkthet och hur kan man lÀra nÄgon att komma i kontakt med sig sjÀlv. Resultatet visar att viktiga faktorer för möjligheten att lÀra ut ett personligt uttryck Àr relationen, konstnÀrligt hantverk, Àkthet hos lÀraren, elevens eget driv och yttre begrÀnsningar. Slutsatserna Àr att lÀrarens syn pÄ Àkthet beror pÄ dennes arbetssÀtt, att relationen Àr viktig, och att man inte kan lÀra ut Àkthet, bara se till att förutsÀttningar för Àkthet finns..