Sök:

Sökresultat:

1383 Uppsatser om Befruktning utanför kroppen - Sida 6 av 93

Kroppsuppfattning hos kvinnor som överlevt sexuella övergrepp under uppvÀxten

Bakgrund: Incest och sexuella övergrepp började uppmÀrksammas som ett samhÀllsproblem pÄ 1980-talet. Majoriteten av sexuella övergrepp begÄs i hemmet. Personer som utsatts har en lÄg kroppstillfredsstÀllelse vilket pÄverkar kroppsuppfattningen. Sjukgymnaster bör vara insatta i hur dessa patienter upplever sin kropp, dÄ sjukgymnastik Àr den del av behandlingen som syftar till att förstÀrka kroppsuppfattningen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kroppsuppfattningen hos kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp under uppvÀxten.

"Man Äldras för varje produktion!" : NÄgra filmarbetares upplevelser av hÀlsotillstÄnd i sin yrkesutövning

I uppsatsen underso?ker jag hur huvudkarakta?ren Mimmi, under va?gen att etablera sig som fo?rfattare och i mo?tet med Hugo, so?ker na? balans mellan intellekt och kropp. Utifra?n Julia Kristevas teori om abjektionen utforskar jag pa? vilka sa?tt Mimmi fo?rha?ller sig ambivalent till viljan att vara a? ena sidan innesluten, a? andra sidan avgra?nsad, och hur i sin tur synen pa? kroppen, dess samverkan med sja?len samt synen pa? andra kroppar pra?glas av bega?r och a?ckel. Som metodisk spra?ngbra?da anva?nder jag paradoxen utifra?n Kristina Fjelkestams definition.

?Jag gillar dikter. Det kanske man inte kan sÀga som kille, men det gör jag? : En kvalitativ studie om gruppsamtal och litterÀr kompetens pÄ International Baccalaureate Programme

I uppsatsen underso?ker jag hur huvudkarakta?ren Mimmi, under va?gen att etablera sig som fo?rfattare och i mo?tet med Hugo, so?ker na? balans mellan intellekt och kropp. Utifra?n Julia Kristevas teori om abjektionen utforskar jag pa? vilka sa?tt Mimmi fo?rha?ller sig ambivalent till viljan att vara a? ena sidan innesluten, a? andra sidan avgra?nsad, och hur i sin tur synen pa? kroppen, dess samverkan med sja?len samt synen pa? andra kroppar pra?glas av bega?r och a?ckel. Som metodisk spra?ngbra?da anva?nder jag paradoxen utifra?n Kristina Fjelkestams definition.

Fysiologiska och psykiska stressfaktorer hos dykare : - en fÀltstudie

Denna studie undersöker hur stressfaktorer pÄverkar kroppen vid dykning i gruva. Undersökningen genomfördes under en helgs intensivt dykande, för att bestÀmma lungkapacitet, pulsnivÄ samt eventuell vÀtske- och viktförlust hos dykarna. Testerna bestod av vÀgning, spirometritester och pulsmÀtningar. Testpersonerna dök mellan ett till tre dyk under helgen. TvÄ av det totala antalet dyk var pÄ 74 meters djup, resterande dyk genomfördes pÄ 36 meters djup.

Att skapa förstÄelse för fenomenet ilska : En empirisk studie av sjuksköterskestudenters upplevelser av ilska

Anledningar till att ilska vÀcks till liv Àr individuella och kan exempelvis bero pÄ orÀttvis behandling eller maktlöshet. Ilska kÀnns pÄ liknande sÀtt inombords hos alla individer vilket innebÀr att en student som kÀnner ilska över att kamraten fuskat pÄ en tenta, kan uppleva liknande kÀnslor av ilska inombords som patienten som tvingas vÀnta pÄ sina mediciner. NÀr ilska vÀl kommit in i kroppen mÄste den ?komma ut?.  Ilskans vÀg ut ur kroppen skiljer sig Ät frÄn person till person dÀr en del yttrar sin ilska fysiskt medan andra yttrar den verbalt eller via tÄrar.

  Den hÀlsosamma kroppen : En kvalitativ studie i hur kroppsliga ideal i media pÄverkar individens sjÀlvidentitet

HÀlsa Àr ett begrepp som vi stÀndigt möts av i vÄr vardag. HÀlsa handlar om att mÄ bra fysiskt och psykiskt och Àr dÀrför nÄgonting som berör oss alla. Dock Àr begreppet hÀlsa vÀldigt brett. I statistiska undersökningar mÀter man ofta hÀlsa utifrÄn rent konkreta variabler som livslÀngd, vikt i förhÄllande till lÀngd, avsaknad av sjukdom etcetera. I media har istÀllet fokus kommit att hamna pÄ kroppen, dess utseende och former.

Den hÀlsosamma kroppen. : En kvalitativ studie i hur kroppsliga ideal i media pÄverkar individens sjÀlvidentitet

HÀlsa Àr ett begrepp som vi stÀndigt möts av i vÄr vardag. HÀlsa handlar om att mÄ bra fysiskt och psykiskt och Àr dÀrför nÄgonting som berör oss alla. Dock Àr begreppet hÀlsa vÀldigt brett. I statistiska undersökningar mÀter man ofta hÀlsa utifrÄn rent konkreta variabler som livslÀngd, vikt i förhÄllande till lÀngd, avsaknad av sjukdom etcetera. I media har istÀllet fokus kommit att hamna pÄ kroppen, dess utseende och former.

Utomhuspedagogik : -en studie om utomhuspedagogik och pÄ vilket sÀtt den har en stimulerande roll i den fysiska och psykiska kroppen

Syftet med denna studie Àr att definiera utomhuspedagogik och fÄ kunskaper om utomhuspedagogikens metoder. Studien visar pÄ vilket sÀtt utomhuspedagogiken stimulerar den fysiska och psykiska kroppen genom att elever vistas och undervisas utomhus. VÄra frÄgestÀllningar i arbetet Àr: Hur definieras utomhuspedagogik? Hur kan lÀrare och elever tillsammans skapa ett intresse för naturen?PÄ vilket sÀtt pÄverkas elevers hÀlsa och lÀrande vid Äterkommande naturupplevelser och utevistelse? PÄ vilket sÀtt kan utbildning inom utomhuspedagogik vara en fördel?Studien har utförts utifrÄn relevant litteratur och med en kvalitativ inriktning.Semistrukturerade intervjuer och observationer har utförts pÄ olika skolor i kommunen som varit mycket lyckade. Resultaten utifrÄn dessa olika forskningsmetoder har visat att det frÀmjar elevers hÀlsa och kunskaper om miljön förstÀrks..

Hur kan vi förstÄ kroppen? En granskning av genusmedicinens syn pÄ begreppen kön, kropp och social konstruktion

Denna uppsats tar utgÄngspunkt i frÄgan om det pÄ ett fruktbart sÀtt gÄr att kombinera natur- och samhÀllsvetenskapliga discipliner. Bakgrunden utgörs av en avsaknad av ett teoretiserande kring kroppens materialitet under utbildningen. Som avgrÀnsning har jag valt att fokusera pÄ genusforskare inom medicin och dess förhÄllningssÀtt till begrepp som kropp, kön, genus, biologi och social konstruktion. PÄ vilket sÀtt talar de om dessa begrepp? Mitt resultat ÄskÄdliggör att det inom den genusvetenskapliga medicinska forskningen finns en vitalitet och bredd samtidigt som det Àven visar pÄ de svÄrigheter som uppstÄr vad det gÀller överskridande av disciplingrÀnser.

En fördjupad syn pÄ kinestetiskt lÀrande

Detta Àr ett utvecklingsarbete vars syfte vill förbÀttra det kinestetiska lÀrandet i samband med undervisning av abstrakta Àmnen. För detta ÀndamÄl behövs en djupare förstÄelse av det kinestetiska lÀrandet i en undervisningssituation och dess samband med abstrakt tÀnkande. De ledande frÄgestÀllningarna i detta utvecklingsarbete har varit: -Vilka egenskaper kan ett kinestetiskt lÀrande ha i en undervisningskontext? -PÄ vilka sÀtt kan kinestetiskt lÀrande anvÀndas i undervisning? I litteraturgenomgÄngen skildras hur det abstrakta tÀnkandet och kroppen hÀnger samman. Vidare beskrivs den kinestetiska förestÀllningsförmÄga, koncentration vid rörelse, gestens betydelse, social dynamik och energizing.

Kvinnokroppen i lönearbetet -En jÀmförande studie av den konstruera(n)de intersektionella kroppen

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur kvinnokroppar konstrueras intersektionellt i lönearbetet, men ocksÄ hur den subjektiva uppfattningen och erfarenheten av den intersektionella kroppen ter sig. Vi vill undersöka en samverkan mellan kroppens konstruerande och det eventuella reproducerandet av kroppar som ett förkroppsligande av normer innebÀr. För att möjliggöra en jÀmförelse mellan kvinnor i skilda klasspositioner har vi i vÄr undersökning valt att studera dels kvinnor med ?klassiska? arbetaryrken, dels kvinnor med ?klassiska? medelklassyrken. Att vi valt att titta nÀrmare pÄ kroppen just i lönearbetet beror pÄ att det ofta Àr hÀr olika maktasymmetrier verkar i sin mest koncentrerade form.FrÄgestÀllningar:?Hur upplevs den lönearbetande kroppen av kvinnorna sjÀlva??Hur förkroppsligas de sociala processerna hos kvinnor beroende pÄ klassposition?Metod och material:Vi har genom litteraturstudier av befintlig litteratur om intersektionalitet, kön, kropp och klass utvecklat den teoretiska diskussionen som ligger till grund för analysen.

AntibiotikakÀnslighet hos Aggregatibacter actinomycetemcomitans isolat

Denna studie undersöker hur stressfaktorer pÄverkar kroppen vid dykning i gruva. Undersökningen genomfördes under en helgs intensivt dykande, för att bestÀmma lungkapacitet, pulsnivÄ samt eventuell vÀtske- och viktförlust hos dykarna. Testerna bestod av vÀgning, spirometritester och pulsmÀtningar. Testpersonerna dök mellan ett till tre dyk under helgen. TvÄ av det totala antalet dyk var pÄ 74 meters djup, resterande dyk genomfördes pÄ 36 meters djup.

Kroppen vill ocksÄ vara med! Kinestetisk intelligens; ett sÀtt att lÀra

Det blir allt vanligare med aktiva lektioner, dÀr elever kroppsligt fÄr vara med och delta. Alla elever kan inte lÀra sig pÄ det stillasittande traditionella sÀttet. Efter det att psykologen Howard Gardner pÄvisade att det finns sju olika intelligenser, har allt fler"intelligenstester"framtagits, som med olika svÄrighetsgrad kan anvÀndas i klassrummet.En av intelligenserna, den kinestetiska har jag i detta arbete vÀnt ut och in pÄ. I arbetet finns svar pÄ vad det Àr, hur de kinestetiska eleverna behöver arbeta i klassrummet och hur en lÀrare med hjÀlp av olika intelligenstest kan finna dessa elever. Arbetet avslutas med elevintervjuer dÀr kinestetiska elever ger sin bild av hur det Àr att gÄ i en skola dÀr alla elevers intelligens framhÄlls.

Patienters upplevelse av att vara i ett palliativt skede

Bakgrund: Att vara patient i palliativt skede innebÀr att kroppen förÀndras successivt. Kroppen förlorar alltmer sin förmÄga att reglera blodcirkulation, puls och temperatur. Individen blir trött och förvirrad. NÀr livets slut nÀrmar sig isolerar sig patienten frÄn omvÀrlden och endast de nÀrmaste personerna finns kvar nÀra patienten. Patienten Àr ensam i sin död dÀr en lÀtt beröring kan vara viktigare Àn nÄgonsin.

N?r sjukdomen inte syns : En litteraturstudie om kvinnors erfarenheter av endometrios

Bakgrund: Endometrios ?r en kronisk gynekologisk sjukdom som drabbar kvinnor i fertil ?lder och k?nnetecknas av sm?rta, vilket p?verkar vardagen. Globalt uppskattas cirka 10?% av kvinnor leva med sjukdomen, motsvarande 190 miljoner kvinnor, och i Sverige ber?knas omkring 250?000 kvinnor vara drabbade. Sjuksk?terskan har en central roll i att ge st?d, information och personcentrerad v?rd.

<- FöregÄende sida 6 NÀsta sida ->