Utvecklingen i Sverige de senaste åren kännetecknas av Befolkningsminskning i landets gles- och landsbygder medan storstädernas befolkningsmängd ökar. Syftet med arbetet är att undersöka om det finns några metoder och strategier som de krympande kommunerna har använt sig av för att försöka vända stagnationen samt att jämföra dessa med hur problemet hanteras i andra delar av världen. För både krympande städer och kommuner är problemet detsamma, Befolkningsminskning. Lösningen på problemet är att försöka skapa en befolkningstillväxt. Det finns många olika strategier för att vända befolkningsutvecklingen.

Utvecklingen i Sverige de senaste åren kännetecknas av Befolkningsminskning i landets gles- och landsbygder medan storstädernas befolkningsmängd ökar. Syftet med arbetet är att undersöka om det finns några metoder och strategier som de krympande kommunerna har använt sig av för att försöka vända stagnationen samt att jämföra dessa med hur problemet hanteras i andra delar av världen. För både krympande städer och kommuner är problemet detsamma, Befolkningsminskning. Lösningen på problemet är att försöka skapa en befolkningstillväxt. Det finns många olika strategier för att vända befolkningsutvecklingen.

Mellan år 1996 till år 2006 minskade befolkningen i 200 av Sveriges 290 kommuner och prognoser visar på att denna utveckling kommer att fortsätta i framtiden. Samtidigt förs en allt mer uttalad regionpolitik som verkar för att skapa några få starka tillväxtområden i landet med tydliga gränser mot omvärlden. När allt fokus läggs på att utveckla storstadsområdena, blir det allt svårare för orter i gles- och landsbygd att konkurrera om arbete och invånare.Syftet men denna uppsats är att lyfta fram problematiken med krympande städer i Sverige och undersöka metoder som förekommer för att bemöta Befolkningsminskning. Målet är att ge en ökad förståelse för situationen som råder i många svenska städer idag och hur kommuner arbetar med att vända den nedåtgående trenden. Metoden för uppsatsen har varit litteraturstudier eftersom den ger bred kunskap om ämnet och bättre möjligheter för att jämföra situationen i olika delar av landet.

The little steel industrial community Hofors is situated in Gästrikland on the border to Dalarna and its population is decreasing every year. The biggest housing operator is in a place where they must tear down a lot of buildings because they do not have enough tenants. But what do people really want in an apartment and in the surroundings? What is needed to make it attractive? That is something that this study will discuss and in the end it will lead to a proposal of an area that is suitable for a new housing and a few proposals to make the existing apartments more attractive..

Fler och fler byar förlorar sina dagligvarubutiker på grund av Befolkningsminskning och ändrade servicevanor. Detta medför att servicen på landsbygden försämras vilket innebär att många invånare flyttar från landsbygden in till tätorten. För att motverka ytterligare Befolkningsminskning gäller det att ge dem som bor på orter utan dagligvarubutik en bättre tillgänglighet. Syftet med examensarbetet var att göra en kartläggning av de samhällsbetalda transporterna samt att ta fram förslag på samordning av dessa i Gällivare kommun. Detta ska i sin tur leda till en ökad tillgänglighet för de boende på landsbygden.

Kunskap om befolkningens storlek och åldersfördelning är en förutsättning för att göra förutsägelser för framtiden och ett viktigt underlag vid planering. Genom kunskap om befolkningssammansättningen har vi en större handlingsfrihet och stora fördelar vid planering av den fysiska miljön. Den övergripande utvecklingen i Sverige de senaste åren kännetecknas av Befolkningsminskning i landets gles- och landsbygder medans storstäderna ökar sin befolkning genom inflyttning och invandring (Glesbygdsverket 2007b). För att förhindra att vissa orter på sikt försvinner helt är en stabilisering av befolkningsunderlaget viktigt för många kommuner. Kommuners problem och möjligheter varierar alltmer på grund av ålderstrukturer, flyttmönster och investeringar i olika delar av landet.

Kunskap om befolkningens storlek och åldersfördelning är en förutsättning för att göra förutsägelser för framtiden och ett viktigt underlag vid planering. Genom kunskap om befolkningssammansättningen har vi en större handlingsfrihet och stora fördelar vid planering av den fysiska miljön. Den övergripande utvecklingen i Sverige de senaste åren kännetecknas av Befolkningsminskning i landets gles- och landsbygder medans storstäderna ökar sin befolkning genom inflyttning och invandring (Glesbygdsverket 2007b). För att förhindra att vissa orter på sikt försvinner helt är en stabilisering av befolkningsunderlaget viktigt för många kommuner. Kommuners problem och möjligheter varierar alltmer på grund av ålderstrukturer, flyttmönster och investeringar i olika delar av landet. Även orter med en stillastående eller negativ utveckling behöver planering och i vissa fall riktade insatser för att överleva. Tillväxt är inte det mest troliga scenariot för alla då resurserna är regionalt ojämnt fördelade (Westholm red.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera sju kommuners soliditetsutveckling under 2006 till 2010 samt analysera om ett samband finns mellan låg soliditet och genuin sårbarhet. I uppsatsen används en blandning av kvantitativ och kvalitativ metod för att få en djupare förståelse kring kommuners soliditet och dess soliditetsutveckling. Insamlad sekundärdata kommer från böcker, artiklar, uppsatser och lagar. Primärdata samlades in vid en intervju samt genom sju kommuners årsredovisningar.Ett lågt antal invånare i en kommun behöver inte resultera i en låg soliditet. En Befolkningsminskning behöver inte leda till en minskad soliditet.

Kramfors är en småstad i Västernorrlands län där det historiskt sett har funnits många bosatta då regionen varit framstående inom sågverksindustrin. Då denna industri minskad under de senaste femtio åren har även befolkningsmängden i kommunen och staden minskat drastiskt. Denna Befolkningsminskning ökar också genom att åldersfördelningen i kommunen är förskjuten mot de äldre generationen i kombination med att det föds för få barn. För att förhindra den utarmning som i detta nu håller på att ske i både staden och kommunen som helhet måste någonting göras. För att arbeta emot denna Befolkningsminskning står Kramfors kommun därför bland annat inför ett framtagande av en handelspolicy och ett omfattande utvecklingsarbete i stadskärnan.Kramfors kommun vill därför veta vilka faktorer de ska fokusera på under det kommande utvecklingsarbetet för att agera mer kundorienterat och skapa ett större värde för individen, vilket också utgör studiens problemformulering.

Ma?nga av Sveriges kommuner krymper. Trenden sett till det halvla?nga perspektivet, de senaste femton a?ren, ger att inva?narantalet i knappt ha?lften av landets kommuner a?r la?gre nu a?n det var vid millennieskiftet. A?ven sett i ett na?got la?ngre perspektiv, sedan mitten av sjuttiotalet, a?r antalet krympande kommuner ungefa?r lika stort som nu.

Mellan år 1996 till år 2006 minskade befolkningen i 200 av Sveriges 290 kommuner och prognoser visar på att denna utveckling kommer att fortsätta i framtiden. Samtidigt förs en allt mer uttalad regionpolitik som verkar för att skapa några få starka tillväxtområden i landet med tydliga gränser mot omvärlden. När allt fokus läggs på att utveckla storstadsområdena, blir det allt svårare för orter i gles- och landsbygd att konkurrera om arbete och invånare.Syftet men denna uppsats är att lyfta fram problematiken med krympande städer i Sverige och undersöka metoder som förekommer för att bemöta Befolkningsminskning. Målet är att ge en ökad förståelse för situationen som råder i många svenska städer idag och hur kommuner arbetar med att vända den nedåtgående trenden. Metoden för uppsatsen har varit litteraturstudier eftersom den ger bred kunskap om ämnet och bättre möjligheter för att jämföra situationen i olika delar av landet.

Detta examensarbete fokuserar på planering i en stad där tillväxt inte är det mest troliga scenariot. Staden i fråga är Söderhamn i Hälsingland som under de senaste 40 åren har genomgått en oavbruten Befolkningsminskning. Orsakerna till detta är många och i dagsläget är det framför allt ungdomar som lämnar orten för möjligheter till arbete och utbildning i större städer där en hel del väljer att stanna kvar. Den långtgående stagnationen har satt sina spår i invånarnas attityd till Söderhamn och många av ortens unga upplever att det inte finns något där som tilltalar dem. Vid tiden för detta examensarbete arbetade Söderhamns kommun med att ta fram ett program för att utveckla stadens centrum.

De senaste årtionden har stora förändringar skett inom den kommunala verksamheten. Decentraliseringen under 1980-talet medförde att kommunala verksamheter började låna styrverktyg från näringslivet. Under 1990-talet lades delar av den kommunala produktionen ut hos privata sektorn, vilket var en av orsakerna till att flerdimensionell styrning hamnade i fokus. Anledningen till att många kommuner frångår den traditionella ekonomi- styrningen beror på att den endast koncentrerar sig på finansiella mål och mått, vilket inte passar den nyare typen av kommunala organisationer. Däremot råder det delade meningar om hur flerdimensionell styrning påverkar den kommunala verksamheten.

Samhällsplaneringen idag anknyts ofta till någon form av expansion och förbättring. Genom dessa anknytningar skapas en föreställning om att Sveriges befolkningsmängd växer oupphörligt, och städer behöver ständigt utvidgas för att skapa plats för fler. Men stämmer föreställningen överrens med den verkliga situationen? I verkligheten är det många kommuner i Sverige som minskar i invånarantal. Ändå förespråkas en regionpolitik som prioriterar tillväxt.

Denna uppsats behandlar, som framgår av syftet Ädel-reformens visioner och realiteter i två kommuner. Syftet med uppsatsen är att i en jämförande studie beskriva och analysera kommunalpolitikers och personalens upplevelser av Ädels genomförande i två kommuner. Vår övergripande frågeställning är: Hur fungerar Ädel som en vision i realiteten? Vårt fokus är att synliggöra vilken förändring det ändrade huvudmannaskapet har inneburit för personalen inom äldreomsorgen i de båda kommunerna. Det empiriska materialet består av intervjuer med kommunalpolitiker i de båda kommunerna och olika personalkategorier inom äldreomsorgen i dessa kommuner, sammanlagt sexton intervjuer.